Tobias Lundgrens forskargrupp
Forskargruppens vision är att med värme och engagemang bidra till en mer effektiv vård för de som lider av psykisk ohälsa samt öka psykisk hälsa och prestation. Forskargruppen skall vara en nationellt och internationellt ledande grupp vad gäller utveckling av psykoterapi och psykologisk behandling och arbeta i nära samarbete med vårdgivare för att med en vetenskaplig ansats utveckla behandling, implementeringsstöd och kvalitetssäkringsprocedurer.
Forskningen omfattar hela livsspannet och forskargruppens medlemmar är framförallt anställda på Kompetenscentrum för psykoterapi (KCP)
Gruppen driver även utbildningsforskning med fokus på psykoterapiutbildning där handledning, digital utbildning och kompetensmätning är exempel.
Utöver forskning kring psykisk ohälsa driver gruppen projekt riktat mot idrott och elitidrott där utveckling och utvärdering av psykologiska träningsprogram för att öka prestation och hantera psykisk ohälsa inom idrotten är ett exempel.
Psykoterapibehandlingsprogrammen gruppen utvecklar administreras digitalt, face-to-face samt kombinationsvarianter.
Samverkan
Forskargruppen samverkar med en mängd internationella och nationella forskare och forskagrupper, klicka på respektive forskares namn längst ned på sidan för att komma till forskarens individuella sida.
Forskningsprojekt
Nedan ger vi en översikt över de områden vi arbetar inom. Givetvis gör vår grupp mer än så men detta ger er en överblick.
-
Område 1 - Psykoterapi/psykologisk behandling
- Psykoterapi och psykologisk behandling är gruppens gemensamma nämnare och vi driver en mängd projekt för att utveckla och utvärdera psykologiska behandlingar. Exempel på behandlingar som vi arbetar med är KBT, ACT, CFT, ACRA och transdiagnostiska metoder som Unified Protocol.
- Kontaktperson: Markus Jansson Fröjmark
-
Område 2 - Utbildning inom psykoterapi
- Evidensbaserad vård förutsätter behandlare som har utbildats i de metoder som har forskningsstöd. Inom Tobias Lundgrens forskargrupp bedrivs en rad forskningsprojekt om hur behandlare utvecklar kunskaper och färdigheter i evidensbaserad psykoterapi.
- Kontaktperson: Maria Beckman
-
Område 3 - Kvalitetssäkring
- För att fördjupa kunskapen kring psykologisk behandling, samtal, utbildning och vårdnära arbete krävs systematiska uppföljningar samt att fördjupa sättet vi utvärderar insatser.
- Kontaktperson: Benjamin Bohman
-
Område 4 – Psykometri
- Genom att utveckla och studera mätningsförfaranden ämnar vi bidra till jämlikare och mer effektiv vård. Forskargruppen driver en rad olika psykometriska projekt där vi bland annat kulturanpassar befintliga mått och utvecklar nya mättförfaranden.
- Kontaktperson: Farzaneh Badinlou
-
Område 5 – Idrottspsykologi
- Idrottspsykologisk forskning med fokus på ett effektivt och psykologiskt hållbart idrottande drivs via såväl internetbaserade insatser som “live” insatser. Utöver själva träning görs även studier på mätförfaranden och upplevelser av idrottspsykologiska insatser.
- Kontaktperson: Gustaf Reinebo
-
Område 6 – Implementering
- För att uppfylla forskargruppens vision att bidra till en effektivare vård för de som lider av psykisk ohälsa krävs att studera implementeringsprocesser av evidensbaserade modeller. För närvarande bidrar gruppens forskare till att stödja och studera implementering av en rad insatser i den psykiatriska vården.
- Kontaktperson: Sigrid Salomonsson
-
Område 7 - Beteendemedicin
- Gruppen bedriver forskning på hur beteendevetenskapliga principer kan användas för att förstå och behandla kroppsliga tillstånd och problem, samt kopplingen mellan somatisk och psykisk hälsa/ohälsa. Utöver behandlingsforskning gör vi även psykometriska studier, t ex utvecklandet av mätinstrument i syfte att kunna mäta och förstå psykologiska variabler, och tvärsnittsstudier för att bättre förstå sambandet mellan kroppslig och psykisk ohälsa.
- Kontaktperson: Maria Hedman-Lagerlöf
-
Område 8 – Motiverande samtal (MI)
- Motivational Interviewing Quality Assurance (MIQA) är en enhet för MI-forskning, utbildning och kvalitetssäkring. Forskningsprojekten på MIQA innefattar både utbildnings- och handledningsforskning, samt processforskning om sambanden mellan behandlares verbala beteenden (tekniska/relationella färdigheter) och patienters verbala (in-session) beteenden och utfall.
- Kontaktperson: Helena Lindqvist
-
Område 9 – Psykedeliskassisterad psykoterapi
- På KCP bedrivs forskning om den terapeutiska komponenten av psykedeliskassisterad psykoterapi (PAP) i ett pågående projekt om effekten av PAP för depression (PSIPET), i ett nystartat projekt med PAP för cancerrelaterad depression (CAPSI), och i ett samnordiskt projekt inom området PAP (NNPS).
- Kontaktperson: Maria Beckman
Forskningsstöd
- Statens Institutionsstyrelse
- ALF-pedagogik
- ALF-medicin
- Vetenskapsrådet
- Stiftelsen KRIKA
- Thuringsstiftelsen
- Centrum för Idrottsforskning
- Innovationsfonden
- NSV-nätverkssjukvård
- Söderström Köhnigska
- Riksbankens Jubileumsfond
Utbildning
Forskargruppens medlemmar bedriver både forskning och utbildning på Kompetenscentrum för psykoterapi.
Gruppmedlemmar
Anknutna gruppmedlemmar
Links
Artiklar/publikationer
Mediators of cognitive therapy and behavior therapy for insomnia disorder: A test of the processes in the cognitive model
Sunnhed, R., Hesser, H., Andersson, G., Carlbring, P., Lindner, P., Harvey, A. G., & Jansson-Fröjmark, M. (2022).
Journal of Consulting and Clinical Psychology.
Acceptance and Commitment Training for Ice Hockey Players: A Randomized Controlled Trial
Lundgren, T., Reinebo, G., Fröjmark, MJ., Jäder, E., Näslund, M., Svartvadet, P., Samuelsson, U. & Parling, T. (2021).
Front. Psychol. 12:685260.
Borderline personality disorder: associations with psychiatric disorders, somatic illnesses, trauma, and adverse behaviors
Tate, A.E., Sahlin, H., Liu, S. et al. (2022).
Mol Psychiatry 27, 2514–2521.
Predictors of outcome following a body image treatment based on acceptance and commitment therapy for patients with an eating disorder
Fogelkvist, M., Aila Gustafsson, S., Kjellin, L. et al. (2022).
J Eat Disord 10, 90.
Cochrane systematic review and meta-analysis of the impact of psychological treatments for people with epilepsy on health-related quality of life
Michaelis, R, Tang, V, Wagner, JL, et al. (2018).
Epilepsia. 2018; 59: 315– 332.
Technology-delivered cognitive-behavioral therapy for pediatric anxiety disorders: a meta-analysis of remission, posttreatment anxiety, and functioning
Cervin, M. and Lundgren, T. (2022).
J Child Psychol Psychiatr, 63: 7-18.
Acceptance and Commitment Therapy for inpatients with psychosis –an acceptability and feasibility single case AB designed study
Larsson, C., Fatouros-Bergman, H., Isaksson, A., Johansson, M., Kaldo, V., Parling, T. & Lundgren, T. (2022).
J Contextual Behavioral Science, 25: 44-60.
Patient-controlled admissions to inpatient care: A twelve-month naturalistic study of patients with schizophrenia spectrum diagnoses and the effects on admissions to and days in inpatient care
Skott, M., Durbeej, N., Smitmanis-Lyle, M. et al. (2021).
BMC Health Serv Res 21, 598.
Ongoing supervision as a method to implement Motivational interviewing: Results of a randomized controlled trial
Beckman, M., Lindqvist, H., Öhman, L., Forsberg, L., Lundgren, T. & Ghaderi, A. (2021).
Patient Education and Counseling, 8: 2037-2044.