PSIPET: Effekten av psilocybin på depressionssymptom och synaptisk densitet

Bakgrund

En kvarts miljard människor lider av depression. Det är en potentiellt livshotande sjukdom som enligt WHO utgör den främsta orsaken till funktionsnedsättning i världen. I Sverige visar Folkhälsomyndighetens siffror att en av fem svenskar får diagnosen under sin livstid. Av Stockholms två miljoner invånare hade 100 000 en pågående vårdkontakt på grund av depression under 2017.

Trots stort individuellt lidande och omfattande samhällskostnader förblir en stor andel av de drabbade otillräckligt återställda från sin depression. Upp till en tredjedel av patientgruppen blir varken hjälpt av läkemedel eller psykoterapi. En orsak till bristen på bra behandlingar är ofullständig kunskap om depressionssjukdomens biologiska underlag.

Under de senaste åren har studier uppvisat lovande resultat med substansen psilocybin. Det är ett ämne som återfinns naturligt i vissa svamparter. Intag av psilocybin har visat sig kunna påverka perception, känslotillstånd och tankeverksamhet under någon timme efter dosering. Preliminära resultat visar även att en enda dos intagen under kontrollerade former skulle kunna ha en flera veckor lång effekt mot depression.

Om studien

PSIPET är en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad fas II-studie som undersöker effekten av psilocybin mot depression. Det är den första studien i sitt slag i Sverige.

I studien jämförs effekten av en dos syntetiskt tillverkat psilocybin tillsammans med psykologiskt stöd, med effekten av en dos av en aktiv placebosubstans tillsammans med psykologiskt stöd. Vi studerar både effekten på depressionssymtom, och på biologiska markörer som antas kopplade till depression och till en föreslagen verkningsmekanism för psilocybin. Syftet är dels att öka förståelsen för det biologiska underlaget för depression och på så vis möjliggöra utveckling av bättre depressionsbehandlingar generellt, dels att öka kunskapen specifikt om psilocybinbehandling som alternativ vid vissa former av depression.

Intaget av psilocybin/placebo sker under övervakning av legitimerade psykologer enligt en särskild manual. För att utvärdera effekten och öka förståelsen för hur behandlingen fungerar undersöks patienterna före, under och efter behandlingen med hjälp av psykiatrisk bedömning, skattningsformulär, magnetkamera (MR), provtagning av blod- och ryggmärgsvätska och positronemissionstomografi (PET).

Studien beräknas pågå under ett år och inkluderar 30 deltagare med depression utan annan pågående behandling . Rekrytering av patienter påbörjas under hösten 2020.

Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Region Stockholm och är godkänd av Läkemedelsverket och Etikprövningsmyndigheten. Studien finansieras genom en donation från Osmond Foundation och sker i samarbete med Usona Institute. Forskningshuvudman är Norra Stockholms Psykiatri, Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO).

Ansvariga för studien

Ansvariga för MR

Predrag Petrovic

Docent, leg läkare, KI och SLSO, predrag.petrovic@ki.se

Alexander Lebedev

PhD, leg läkare, KI, alexander.lebedev@ki.se

Övrig studiepersonal

• Eva Henje
  Docent, leg läkare, Umeå universitet, eva.henje@umu.se
• Carl-Johan Ekman
  PhD, leg läkare, KI och SLSO, carl.johan.ekman@ki.se
• Hampus Yngwe
  Leg läkare, KI och SLSO, hampus.yngwe@sll.se
• Johanna Evengård
  Forskningssjuksköterska, SLSO, johanna.evengard@sll.se
• Opokua Britton Cavaco
  Forskningssjuksköterska, PET-centrum KI, opokua.britton.cavaco@ki.se