Gruppen Perceptuell neurovetenskap bedriver grundforskning som syftar till en bättre förståelse av den neurala och perceptuella grunden för luktsystemet samt hur luktsystemet interagerar med våra andra sinnen för att tolka vår omvärld.
Johan Lundström får ERC Synergy Grant för utveckling av digital doftöverföring
Kan parfymer påverka hur man upplevs av andra? – hör forskaren Artin Arshamian om dofter
Bursts of brain rhythms with “beta” frequencies control where and when neurons in the cortex process sensory information and plan responses. Studying these bursts would improve understanding of cognition and clinical disorders, researchers argue in a new review.
Luktsinnet studeras till stor del ur ett sensoriskt bearbetningsperspektiv. Här studerar vi istället beteendemässiga och neurala konsekvenser av luktkognition. Genom neural avbildning och beteendestudier vill vi fastställa gränserna för mänsklig luktkognition och de underliggande neurala mekanismerna. Hur behåller vi temporärt luktintryck i minnet, och kan vi omforma dessa intryck för att underlätta i vårt agerande? Har vi liknande uppmärksamhets- och top-down-processer i luktsinnet som i andra sensoriska modaliteter? Är analoga hjärnregioner involverade i den kognitiva bearbetningen av luktsintryck som i den mer utforskade visuella kognitionen?
Luktbulben är platsen i hjärnan där Parkinsons sjukdom börjar. Baserat på vår nya metod för att mäta signal från luktbulben utvärderar vi för närvarande om måttet kan användas som en tidig detektor för debut av Parkinsons sjukdom. Om detta fungerar skulle det innebära att vi förmodligen kan upptäcka Parkinsons sjukdom många år före de karaktäristiska motoriska symtomen, som är så typiska för sjukdomen, debuterar. Vi utforskar också för närvarande om vi kan vända måttet för att stimulera luktbulben och potentiellt sakta ner sjukdomens spridning.
Nyligen demonstrerade vi en ny metod för att mäta signaler från den mänskliga luktbulben, en del av den mänskliga hjärnan som tidigare inte varit tillgänglig utan att behöva tillgripa intrakraniella mätningar. I detta projekt, under ledning av Dr. Johan Lundström, utvärderar vi vilken roll luktbulben har i mänsklig luktbearbetning. Vi utvärderar också om detta mått kan fungera som en tidig indikator på Parkinsons sjukdom.
Andning är en av de grundläggande rytmerna i livet, med effekter som sträcker sig långt bortom grundläggande syresättning. Nyligen har studier visat att andning modulerar hur vi bearbetar grundläggande perceptuella stimuli och preliminära bevis indikerar också att andning kan reglera kognitiva processer. I detta projekt, under ledning av Dr. Artin Arshamian, utvärderar vi hur denna rytmiska aktivitet, vilken upprepas 9-24 gånger per minut, formar grundläggande uppfattning och kognition, samt vilka neurala mekanismer som tillåter denna integration mellan andning och perception/kognition.
Utanför den begränsade laboratoriemiljön upplevs dofter mycket sällan isolerade utan den kontextuella information som tillhandahålls av våra andra sinnen. Detta projekt, under ledning av Dr. Johan Lundström, handlar om två grundläggande frågor inom perceptuell neurovetenskap; hur påverkar kongruent information från våra andra sensoriska modaliteter bearbetningen av dofter och vilken roll har luktkortex i detta?
Luktsinnet är ett sensoriskt system som präglas av både stora inter- och intra-individuella skillnader. Luktsinnet är också mycket plastiskt och känsligheten gentemot specifika dofter kan skifta både snabbt och över tid. Under ledning av Dr. Lundström är det övergripande målet med detta projekt att förstå vilka de neurala mekanismer, samt dess beteendemässiga konsekvenser, som tillåter luktsinnet att anpassa sig så snabbt till vår miljö. Vi använder beteendemässiga och neurala mått både hos friska individer och kliniska populationer med olika etiologi.
I detta projekt studerar vi primaters förmåga att generalisera. Arbetsminne syftar till vår förmåga att temporärt hålla en begränsad uppsättning information i ett särskilt tillstånd som gör det möjligt för oss att komma åt och manipulera den. Dessa förmågor är generaliserad till all information och inte bara den vi tidigare tränat för att utföra sådana manipulationer på. Vi testar den nya teorin att dessa förmågor, tillsammans med många andra aspekter av generalisering, bygger på en användning av hjärnbarkens spatiala struktur. För att testa detta studerar vi hjärnaktivitetens rumsliga och tidsmässiga dynamik. Vi utför också nätverkssimuleringar där vi utforskar beräkningsmässig power hos denna teori.
Karolinska Institute, Clinical Neuroscience / Division of Psychology, Nobels väg 9, Stockholm, 17177, Sweden
Karolinska Institutet, Department of Clinical Neuroscience/Division of Psychology, Nobels väg 9, Stockholm, 17177, Sverige
Grigorios Iakovidis, Research engineer
Arnika Pehl, Master’s student
Jonatan Nordmark, Postdoc
Anna-Laura Toth, Research assistant
Moa Peter, PhD student
Johannes Frasnelli, Guest professor
Laura Dukek, Master’s student
Marie Michaels, Master’s student
Behzad Iravani, PhD student
Putu Agus Khorisantono, Postdoc
Andri Savva, PhD Student
Janina Seubert, Senior Researcher
Kathi Prenner, Master’s Student
Andreas Westerdahl, Lab manager
Danja Porada, PhD student
Robin Fondberg, PhD student
Amy Gordon, PhD student
Cécilia Tremblay, PhD student
Milena Di Chira, Master’s Student
Christina Rossi, Master’s Student
Georgia Sarolidou, PhD student
Caitlin Hrysanidis, Master’s Student
Ida Siemens Lorenzen, Master’s Student
Daphnée Poupon, Master’s Student
Alessandro Davoli, Bachelor’s Student
Riccardo Bertaccini, Bachelor’s Student
Christina Schmitter, Bachelor’s Student
Alberto Frigieri, Bachelor’s Student
Barbara Feytl, Master’s Student
Harald Melin, Research assistant
Emilia Johansson, Research engineer
Belinda Miggitsch, Master’s Student
Mirella Engelhardt, Master’s Student
Sissie Carlsen, Master’s Student
Sidney Lind, Internship Student
Anna Belska, Visiting Student
Saskia Borg, Visiting Student
Artin Arshamians team "The Embodied Perception and Cognition Group" studerar luktsystemet vid skärningspunkten mellan psykologi, kultur, neurovetenskap och medicin. Genom att utnyttja de distinkta egenskaperna hos luktsinnet får vi insikter i hur våra förkroppsligade upplevelser påverkar perception och kognition.
Mikael Lundqvists team "The Computational Cognition Group" är intresserad av de neurala mekanismer som ligger till grund för kognition. Vi studerar hur neural dynamik stödjer förmågor såsom att temporärt hålla saker i minnet, planera eller prioritera sensorisk information. Vi har en teoribaserad approach där vi använder neurala nätverkssimuleringar för att skapa prediktioner som vi sedan testar i experimentella data från människor och djurmodeller.