Hjärnans utveckling hos barn som varit kritiskt sjuka som nyfödda
Modern intensivvårdteknik har gjort enorma framsteg under de senaste decennierna så att sjuka nyfödda barn överlever efter extremt för tidig födelse och nya behandlingsmetoder har införts för syrebristskador i hjärnan hos nyfödda. Dessa barn löper stora risker för hjärnskador, motoriska avvikelser och CP, autism, ADHD och inlärningssvårigheter.
Forskargruppsledare:
Forskningen i vår grupp syftar till att få en ökad kunskap om hur hjärnan utvecklas hos barn som varit kritiskt sjuka som nyfödda
Med magnetkameraundersökning studerar vi mognaden och tillväxten av hjärnan under nyföddhetsperioden och barnaåren och relaterar dessa resultat till hur det går för barnet i olika tester (kognitiva, neurologiska och beteendemässiga) vid skolstart. Resultaten kan ge helt nya kunskaper om hur hjärnans basala funktioner utvecklas under barnaåren, men huvudmålet är att använda metoden för att skräddarsy uppföljningsprogram för det enskilda barnet och tidigt identifiera barn som har nytta av tidiga stödinsatser, t.ex. barn som senare utvecklar autism.
I experimentella modeller för hjärnskada hos nyfödda studerar vi betydelsen av inflammation för skadans progress och har funnit att immunceller är reaktiva mycket lång tid efter hjärnskadan. I dessa modeller testar vi om immunmodulerande behandling skyddar hjärnans utveckling.
Målet med vår forskning är att
- bygga upp systematiska utfallsmått efter ändrade vårdstrategier och interventioner inom neonatalvård
- att studera interventioner för att förebygga hjärnskador och förbättra neuroutvecklingen för barn som varit kritiskt sjuka som nyfödda.
Medarbetare
Post dok
Nelly Padilla
Gustaf Mårtensson
Doktorander
Jenny Bolk
Eva Eklöf
Lina Broström
Marika Strindberg
Elena di Martino
Forskningssjuksköterska
Lena Swartling
Anknutna
Pernilla Hugoson, doktorand
Christopher Whitlow post doc