Skip to main content

Barnallergi och klinisk vårdvetenskap

Allergisjukdomar är vanliga hos barn och debuterar ofta som eksem och födoämnesöverkänslighet, följt av astma och hösnuva. Målet för gruppens forskning är att förebygga symtom och allergisjukdomar, samt förbättra hälso-och sjukvården för barn och ungdomar.

Forskargruppsledare

Adjunkt, adjungerad

Björn Nordlund

Enhet: Institutionen för kvinnors och barns hälsa (KBH), K6
E-post: bjorn.nordlund@ki.se

Forskningsprojekt

  1. Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att allergi och astma kommer att drabba 50% av jordens befolkning år 2030 om inga effektiva åtgärder sätts in. Allergi definieras som en överkänslighet initierad av det egna immunförsvaret och kan orsaka livslång sjukdom. Hos barn debuterar ofta allergisjukdomar med eksem och födoämnesöverkänslighet, följt av astma och hösnuva. Den utvecklingen av allergisjukdomar kallas för den ”atopisk marschen” och ses börja redan hos nyfödda barn. En reducerad hudbarriär som vid eksem och torr hud kan möjliggöra att allergen korsar hudbarriären och där initiera kroppens immunförsvar för att därefter utveckla allergi. Vår hypotes är att reducerad hudbarriär är startpunkten för den atopiska marschen och att den går att förebygga med enkel skyddande hudbehandling hos nyfödda barn. I PreventADALL (Prevention av Atopisk Dermatit och Allergi hos barn) undersöker om kombinationen av hudbehandling och födoämnesintroduktion är effektiv prevention mot allergisjukdomar. Vidare undersöker vi riskfaktorer och prediktorer för allergi och hälsa hos barn under graviditet, vid födsel och tidigt i livet för att bättre förstå den atopiska marschen.
  2. Över en miljon svenskar har astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom som vanligen behandlas med inhalationsläkemedel. Stor andel använder sin inhalator på fel sätt, vilket medför att läkemedel inte når lungorna, minskad behandlingseffekt och ökad sjuklighet som följd. Vi har utvecklat ett objektivt digitalt sätt att mäta inhalationsteknik som vi testar i sjukvården för att se om lösningen förbättrar patientutbildning och inhalationsteknik hos patienter.
  3. Meta-analys konkluderar att patientutbildning med fokus på egenvård, självtestning och tydlig behandlingsplan förbättrar hälsa och livskvalitet hos astmapatienter. För att tillgodose rekommenderat astmavård har vi utvecklat digitala egenvårdssystemet Asthmatuner och grundat företaget Medituner AB för att underlätta implementering i sjukvården. Systemet blev CE-märkt och godkänt för hälso-sjukvården år 2018 baserat på randomiserad kontrollerad pilotstudie. Studien visar att Asthmatuner förbättrar symtom och adherence genom att patienter kommer ihåg att ta sina mediciner i större utsträckning. Med hjälp av Astmatuner insamlas stor mängd observationer bestående av lungfunktion och symtom som går att kvantifiera och analysera med validerade statistiska metoder. Vår hypotes är att lungfunktions data i Asthmatuner kan användas till att utveckla algoritmer som kan prediktera symtom och attacker, och presentera skriftlig individuell handlingsplan som tidigt stödjer patienter att förebygga pågående astmaförsämring.
  4. Asthmatuner Diagnosis är en tidsbesparande digital lösning för diagnos av astma som utvecklats och CE-märkts av vår forskargrupp tillsammans med Yrkes och miljömedicin i Lund. Vi genomför för nu en validering av lösningen för diagnosverktyget tillsammans med flera Yrkes och miljömedicinska kliniker i Sverige.
  5. Medicinska avvikelser är ett problem för sjukvården som försämrar patientsäkerheten. På Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ALB) bedrivs högspecialiserad sjukvård för barn med kroniska och livshotande sjukdomar. Blodprovstagning är vanligt inom barnsjukvården och ställer höga krav på sjuksköterskors tekniska och omvårdande färdighet för att provet ska lyckas. Årligen tas ca 60 000 blodprover innehållande 1.15 miljoner analyser på ALB, och i snitt var 6.3 % oanalyserbara till följd av pre-analytiska fel. Orsakerna koagel, hemolys och otillräcklig blodmängd eller annan orsak som uppstått innan provet anlände till laboratoriet. Frekvensen av felprover varierar stort mellan olika vårdavdelningar, från 4,2 % till 13,5%, inom barnsjukvården. Målsättningen med projektet är att minska antalet pre-analytiska felprover genom att stödja och utbilda vårdpersonal i blodprovstagning.

Medarbetare i forskargruppen

Gunilla Hedlin, professor och barnläkare
Jon Konradsen, doktor i medicinsk vetenskap och barnläkare
Cilla Söderhäll, docent och genetiker
Anna Asarnoj, doktor i medicinsk vetenskap och barnläkare
Anders Bjerg Backlund, doktor i medicinsk vetenskap och blivande barnläkare
Henrik Ljungberg, doktor i medicinsk vetenskap och barnläkare
Henrik Hjelmgren, doktorand och barnsjuksköterska
Sandra Ganrud Tedner, doktorand och barnläkare
Martin Färdig, doktorand och barnsjuksköterska
Caroline Mägi-Olsson, doktorand och barnsjuksköterska
Sandra Götberg, barnläkare
Ellen Tegnerud, barnsjuksköterska
Karina Barhag, barnsjuksköterska
Natasha Sedergren, administratör
Anna Carleborg, studiesjuksköterska

Samarbete

Vi samarbetar med forskargrupper nationellt och internationellt samt med patientorganisationer och näringsliv:

Karin Lödrup Carlsen vid Oslo Universitet, Norge
Edgar Delgado-Eckert, Basel Universitet, Schweiz
Katrin Dierschke, Lunds Universitet
Eva Rönnmark, Umeå Universitet
Petter Brodin, Karolinska Institutet
Johan Alm, Karolinska Institutet
Annika Scheynius, Karolinska Institutet
Lovisa Jäderlund Hagstedt, Tiohundrasjukhusområde, Norrtälje, Sverige
Astma och Allergiförbundet
Unga Allergiker
Allergidiagnostik, Thermo Fisher
Digitala lösningar för astmadiagnos och egenvård, Medituner AB

Forskningsanslag

Forte projektbidrag
Astma- och Allergiförbundet
Stockholms läns landsting
Hjärt-lungfonden
Vinnova – Medtech4Health
Karolinska Institutet, Strategisk Forskning inom Vårdvetenskap (SFO-V)
Frimurarna
Stiftelsen Samariten
Jerringfonden
Stiftelsen Frimurare Barnhuset
Sällskapet barnavård
Märta och Gunnar Philipson
Hesselman Research Foundation