Vår forskning - KaSP
Vi har skapat en forskningsorganisation som möjliggör samarbete mellan olika kliniker och forskargrupper. Plattformen är unik där avsikten är att förstå sjukdomsmekanismerna bakom psykossjukdomar.
Kliniska studier
Insamlandet av kliniska data, fr.a. symptom och kognitiv prestationsförmåga, koordineras av Centrum för psykiatriforskning som är en organisation som sammankopplar sjukvården och forskningen.
Rekryteringen av nyinsjuknade patienter sker för närvarande från fyra psykiatriska kliniker i Stockholm (Psykiatri Nordväst , Norra Stockholms Psykiatri, Södra Stockholms Psykiatri och Praktikertjänst Psykiatri AB). De flesta patienter har i samband med inklusion och undersökningar inte påbörjat antipsykotisk medicinering, en förutsättning som möjliggörs tack vare det nära samarbetet mellan vårdpersonalen och forskarna samt att många av undersökningarna är en del av det kliniska arbetet.
Totalt har cirka 100 nyinsjuknade patienter och 60 kontroller kunnat rekryteras till projektet (januari 2019).
Alla inkluderade patienter och kontroller genomgår lumbalpunktion för insamlande av cerebrospinal vätska (CSF), blodprovstagning, magnetkameraundersökning (MR), genetisk analys samt omfattande klinisk bedömning inklusive analys av kognitiva funktioner. Ett visst antal patienter genomgår även PET kamera undersökning som används för att undersöka aktivering av mikroglia och funktionen i dopaminsystemet.
Den kliniska plattformen är unik såtillvida att ett mycket stort antal olika parametrar studeras.
Experimentella studier
Biokemiska eller genetiska avvikelser som upptäcks hos patienter med schizofreni utgör grunden för nya djurmodeller för sjukdomen. Således kan vi i djurmodeller initiera immunreaktioner, exempelvis genom att administrera särskilda signalmolekyler som kallas cytokiner.
Funktionen av genetiska avvikelser som upptäcks hos patienter undersöks genom att man behandlar gnagare med specifika farmakologiska inhibitorer eller, när det är lämpligt, genom användning av knock-out möss där den undersökta genen saknas. Vi utnyttjar även cellkulturer, fr. a. humana astrocyter, för att förstå basala mekanismer bakom immunsystemets kontroll av hjärnan.
De framtagna nya djurmodellerna kommer att valideras med avseende på såväl beteende som neurotransmission och biokemi för att vi på så vis ska kunna identifiera de patofysiologiska förändringarna vid schizofreni
Följaktligen kommer resultat från våra djurmodeller, exempelvis identifiering av signalvägar inklusive möjliga farmakologiska behandlingsmål, att kunna appliceras kliniskt.
Vi använder även monocyter och fibroblaster från patienter och kontroller för att göra cellulär re-programmering där vi skapar provrörsmodeller av hjärnan i form av mikroglia och nervceller. Dessa modeller kan sedan också användas för screening av nya läkemedel samt modifieras för att skapa specifika modeller av en viss genetisk riskvariant.
Sammantaget kan våra experimentella studier inte bara leda till nya behandlingsalternativ för psykossjukdomar utan även kunna ge nya aspekter på diagnostisering samt möjlighet att utveckla biomarkörer för utvärdering av effektiviteten av ny behandling i kliniska prövningar.