Skip to main content

Marie Dahlins forskargrupp

Suicidförsök och suicid

Suicid är ett folkhälsoproblem. Under 1980- och 1990-talen minskade suicidtalen i Sverige, men under 2000-talet har det inte skett någon ytterligare minskning. Samtidigt har det varit en kraftig ökning av självmordsförsök och självskador under senare decennier, framförallt hos unga kvinnor men också hos unga män.

Vi studerar hur man kan förstå och hantera risken för suicid, i flertalet studier hos personer som redan gjort ett självmordsförsök. Många av våra projekt bygger på registerdata, där vi studerar hur suicidrisken ser ut och förändras över tid och i olika grupper. Särskilt intresserar vi oss för unga människor; t ex studenter. Vi samarbetar med Umeå och Göteborg i en multicenterstudie, byggd på intervjuer med patienter som söker vård efter suicidförsök. Vi har också nära samarbete med Sveriges största psykiatriska akutmottagning vid S:t Görans sjukhus, där vi nu planerar att studera betydelsen av ett screeninginstrument för suicidalt beteende, som används vid alla besök på akutmottagningen. Det gemensamma syftet för vår forskning är att finna vägar att förstå självmordsbeteende och att förhindra suicid.

En del av vår grupp är kopplad till Transkulturellt centrum - Region Stockholms kunskapscentrum i transkulturell psykiatri och frågor som berör migration och hälsa. Här finns kompetens avseende kvalitativ metod. Vi samarbetar kring forskning om asylsökande och suicid, utveckling av kulturkänslig psykiatrisk diagnostik och utforskande av barriärer till psykiatrisk vård bland migranter, liksom kring utvärderingar av utbildningsinsatser om migration och psykisk hälsa riktade till vårdpersonal.

Vår grupp har visat att vid allvarlig psykisk sjukdom som schizofreni och affektiv sjukdom är risken att dö i självmord efter ett suicidförsök avsevärt högre än vid en mindre uttalad symptombild. Bland unga som vårdats efter självskador och självmordsförsök är också psykossjukdom en viktig riskfaktor, och många av dem har också senare i livet psykiatriska problem. Vi har också visat att om man använder en våldsam metod är risken stor för suicid, särskilt vid psykisk sjukdom men också hos människor utan uttalad psykisk sjukdom. Hos de som vårdats för självskador i ungdomsåren, har män större påverkan på social funktion i vuxen ålder, medan sannolikheten för senare självmord eller psykiska sjukdomar inte skiljer sig åt mellan dessa pojkar och flickor.

Forskningsprojekt

  • Prediktion av suicidrisk bland vårdsökande som intervjuats efter suicidförsök/ självskada
  • Prognos efter suicidförsök i relation till ålder och kön
  • Konsekvenser av suicid för närstående
  • Suicid och psykisk sjukdom hos universitetsstuderande
  • Suicid hos de som inte haft kontakt med psykiatrisk vård
  • Utveckling av kulturkänslig psykiatrisk diagnostik enligt DSM-5

Utvalda publikationer

Method of self-harm in adolescents and young adults and risk of subsequent suicide.
Beckman K, Mittendorfer-Rutz E, Waern M, Larsson H, Runeson B, Dahlin M
J Child Psychol Psychiatry 2018 Sep;59(9):948-956

Short term risk of non-fatal and fatal suicidal behaviours: the predictive validity of the Columbia-Suicide Severity Rating Scale in a Swedish adult psychiatric population with a recent episode of self-harm.
Lindh ÅU, Waern M, Beckman K, Renberg ES, Dahlin M, Runeson B
BMC Psychiatry 2018 Oct;18(1):319

Impulsive suicide attempts among young people-A prospective multicentre cohort study in Sweden.
Beckman K, Lindh AU, Waern M, Stromsten L, Renberg ES, Runeson B, et al
J Affect Disord 2019 01;243():421-426

Prognoses after self-harm in youth: exploring the gender factor.
Beckman K, Lysell H, Haglund A, Dahlin M
Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 2019 Apr;54(4):437-444

Ongoing university studies and the risk of suicide: a register-based nationwide cohort study of 5 million young and middle-aged individuals in Sweden, 1993-2011.
Lageborn CT, Ljung R, Vaez M, Dahlin M
BMJ Open 2017 03;7(3):e014264

Mental illness and suicide after self-harm among young adults: long-term follow-up of self-harm patients, admitted to hospital care, in a national cohort.
Beckman K, Mittendorfer-Rutz E, Lichtenstein P, Larsson H, Almqvist C, Runeson B, et al
Psychol Med 2016 12;46(16):3397-3405

Association Between Spousal Suicide and Mental, Physical, and Social Health Outcomes: A Longitudinal and Nationwide Register-Based Study.
Erlangsen A, Runeson B, Bolton JM, Wilcox HC, Forman JL, Krogh J, et al
JAMA Psychiatry 2017 05;74(5):456-464
länk till artikeln Partners suicid ger risk för suicid, psykisk och somatisk sjukdom

Suicide risk after nonfatal self-harm: a national cohort study, 2000-2008.
Runeson B, Haglund A, Lichtenstein P, Tidemalm D
J Clin Psychiatry 2016 02;77(2):240-6

Challenges of Combining Perspectives.
Sundvall M, Titelman D, Bäärnhielm S
Crisis 2018 Sep;39(5):326-334

Culture and psychiatric evaluation: operationalizing cultural formulation for DSM-5.
Lewis-Fernández R, Aggarwal NK, Bäärnhielm S, Rohlof H, Kirmayer LJ, Weiss MG, et al
Psychiatry 2014 ;77(2):130-54

Approaching the vulnerability of refugees: evaluation of cross-cultural psychiatric training of staff in mental health care and refugee reception in Sweden.
Bäärnhielm S, Edlund AS, Ioannou M, Dahlin M
BMC Med Educ 2014 Sep;14():207

Gruppmedlemmar

Karin Beckman Anknuten

Sofie Bäärnhielm Adjunkt, adjungerad

Marie Dahlin Forskargruppsledare, Lektor

Malin Idar Wallin Forskarstuderande

Henrik Landström Lysell Anknuten

Åsa Lindh Med Dr

Bo Runeson Professor, senior

Christine Takami Lageborn Doktorand, Forskarstuderande