Hälsoekonomi och ekonomisk utvärdering – Niklas Zethraeus grupp

Hälsoekonomisk utvärdering innebär en jämförelse av två eller flera alternativ med avseende på såväl kostnader som konsekvenser och används i syfte att undersöka hur samhällets resurser bör användas för att uppnå en effektiv resursallokering för att förbättra hälsan.

Forskning bedrivs även inom beteendeekonomi, som har sin grund i nationalekonomi och psykologi. Inom beteendeekonomi studerar man ekonomiskt beteende i experiment och utvecklar ekonomiska modeller som är bättre på att spegla faktiskt beteende. Pågående forskningsprojekt inom detta område är av tvärvetenskaplig karaktär inom nationalekonomi, hälsa och medicin.

Utbildning utgör en stor del av forskargruppens verksamhet, där Masterprogrammet i hälsoekonomi, policy & managementhar en framträdande roll.

Forskning i media

En studie vid Karolinska Institutet i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Fertility and Sterility visar att det vanligaste kombinerade p-pillret i Sverige har en negativ inverkan på kvinnors livskvalitet. Läs mer om studien Kvinnors livskvalitet påverkas negativt av p-piller.

Forskningsprojekt

Hälsoekonomisk utvärdering

Ryggsmärta

Ryggsmärta är förknippat med stora kostnader för patienten, hälso- och sjukvården och samhället. Även om det finns ett flertal behandlingsalternativ för behandling av ryggsmärta finns det ett stort behov av fler studier som analyserar kostnader och vilka behandlingar för ryggsmärta som är effektiva och kostnadseffektiva.

Forskningsprojektet syftar till att öka kunskapen om kostnaderna förknippade med ryggsmärta och om effekterna, kostnaderna och kostnadseffektiviteten för olika behandlingsstrategier för behandling av patienter med ryggsmärta. Framför allt kommer detta att undersökas för patienter med långvarig kronisk ländryggssmärta.

I en publicerad studie i samarbete med institutionen för klinisk neurovetenskap, visar vi att individer med ryggsmärta, i jämförelse med individer utan ryggsmärta, hade ökade indirekta kostnader (Productivity losses among people with back pain and among population-based references: a register-based study in Sweden).

God följsamhet till telefonrådgivning

En studie visar att vi vanligtvis följer råden vi får från 1177. I ett samarbete med NVS (Anna Carin Wahlberg) samt CNS (Korinna Karampampa), har vi i forskargruppen publicerat studien ”Observational study of the implementation of telephone advice nursing in Sweden: did callers follow recommendations and did the rate of healthcare visits change? ” i tidsskriften  BMJ Open.

Studien visar att följsamheten till sjuksköterskeledd telefonrådgivning (1177) i Region Jönköping är hög och att antalet primärvårdsbesök ökar samtidigt som det sker en minskning av antalet besök inom sekundärvård. Läs gärna mer om studien i Vårdfokus: Ny studie: Så många följde råden från 1177 

Beteendeekonomi

OC-QoLEcon

I ett forskningsprojekt i samarbete med Kvinnokliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Handelshögskolan i Stockholm studeras hur p-piller påverkar hälsorelaterad livskvalitet och ekonomiskt beteende inom ramen för en dubbel-blind randomiserad studie. 340 deltagare besvarar enkäter med frågor om hälsorelaterad livskvalitet före och efter tre månaders behandling. Efter avslutad behandling fattar varje deltagare ett antal ekonomiska beslut som mäter graden av generositet, risktagande och tävlingsvilja. Inom detta projekt studeras även hur kvinnors hälsa och beteenden varierar under menstruationscykeln.

Rapporter

Lindgren, P., Ersättning i sjukvården. Modeller, effekter och rekommendationer. 2014, Stockholm: SNS Förlag.

Zethraeus N. Health Technology Assessment (HTA) och ekonomisk utvärdering vid utvärdering av hälso- och sjukvårdens metoder. Stockholm: Karolinska Institutets folkhälsoakademi, 2009. Rapport 2009:19.(pdf)

Johannesson M, Jönsson B, Jönsson L, Kobelt G, Zethraeus N. Why Should Economic Evaluations of Medical Innovations Have a Societal Perspective? OHE Briefing No 51, 2009.

Masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management

Masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management innefattar två års heltidsstudier motsvarande 120 poäng. Utbildningen ger teoretiska och praktiska färdigheter för analys av hälso- och sjukvårdsfrågor utifrån ett organisations-, lednings- respektive beslutsfattarperspektiv. 

Inom hälsoekonomi ligger fokus på finansiering av hälso- och sjukvården samt metoder för ekonomisk utvärdering samt mätning och värdering av hälsa. Policy innefattar hälsoplanering och metoder för utveckling, implementering och analys av policy i hälso- och sjukvårdssystem, medan management inbegriper metoder för hälso- och sjukvårdsledning. Information om programmet.