Forskargrupp Susanne Gabrielsson

Extracellulära vesiklar är ca 100 nm små partiklar som skickas mellan celler för att sprida information. Vi forskar om att försöka förstå deras roll i immunförsvaret och i sjukdomar som cancer och lungsjukdomar. Vi vill hitta sätt att använda dem som vaccin eller immunterapi, som biomarkörer för sjukdomar, alternativt som mål för behandling.

Extracellulära vesiklar i cancer och lungsjukdomar

Vi arbetar för att förstå hur extracellulära vesiklar (EV), särskilt exosomer, påverkar immunsystemet. De fungerar som budbärare mellan celler och kan leverera information såsom enzymer, mRNA, mikroRNA och immunreglerande proteiner. Under de senaste åren har resultat från oss och andra visat att EVs finns i kroppsvätskor. Vi har gjort upptäckten av EVs i bronkoalveolär lavage (BAL) vätska och även i bröstmjölk. Vi har rapporterat att BAL-EVs från patienter med både astma och sarkoidos är pro-inflammatoriska och kan bidra till lungsjukdomar. Däremot hämmar EVs från mjölk cytokinproduktionen, vilket tyder på att EVs från mjölk kan skydda barnet från allergier. 

Extracellulära vesiklar består av exosomer, som kommer från det endosomala utrymmet inuti cellen, och mikrovesiklar, som frisläpps från cellens yta. Illustration: Casper Wahlund.

Verkningsmekanismen för EVs in vivo är inte helt klarlagd, men de verkar ha liknande funktioner som hela celler. EV från antigenpresenterande celler innehåller både MHC I och II, såväl som co-stimulerande molekyler, och kan stimulera T-celler in vitro. Detta ledde till idén att EVs som genereras in vitro kan användas för cancerterapi. Faktum är att EVs från dendritiska celler utgör nya behandlingskandidater, men fortfarande är mekanismerna för aktivering oklara och bör optimeras. Vi har visat att EVs fungerar som ett Th1-inducerande adjuvans genom en B-cellsberoende mekanism och att effekten av en NKT-cellsigand förstärks när den binds till EVs, vilket leder till tumördestruktion. Detta väcker förhoppningar om att EVs kan användas som cancerbehandling i framtiden.

Huvudmål 

  1. Att belysa de molekylära mekanismerna bakom EV-inducerad immunstimulering. 
  2. Att förstå vilken roll EVs har vid inflammatoriska sjukdomar som astma, KOL och sarkoidos. 
  3.  Att förstärka immunogeniciteten hos EVs genom exosomteknik och därmed utveckla nya kliniska behandlingar. 

Forskningens betydelse 

Vi hoppas kunna hitta mer effektiva exosombaserade terapier för cancer, autoimmunitet och allergi. Detta arbete kan också leda till förbättrade metoder för att upptäcka cancer och lungsjukdomar tidigt. 

Gruppmedlemmar

Susanne Gabrielsson

Professor/ Forskargruppsledare
Gabrielsson S
K2 Medicin, Solna
Gruppbild
Gruppbild - Foto: Annika Jouper

Forskningsstöd

  • Vetenskapsrådet.
  • Cancerfonden.
  • Hjärt-Lungfonden.
  • Cancer- och Allergifonden.
  • Karolinska Institutet.
  • Radiumhemmets forskningsfonder.

Publikationer

Alla publikationer S Gabrielsson

SG
Innehållsansvarig:
Annika Jouper
2023-03-07