Rehabiliteringsmedicin vid KI DS

På enheten för rehabiliteringsmedicin forskar vi inom ett antal grupper. Neuromuskulära gruppen, Smärtrehabiliteringsgruppen, Forskargrupp förvärvad hjärnskada hos vuxna, Hjärnskada och kognition gruppen, Försäkringsmedicinska gruppen samt Stressrehabgruppen

Neuromuskulära gruppen

Den neuromuskulära gruppen har studerat genetiska och patologiska mekanismer samt funktion och livskvalitet vid neuromuskulära sjukdomar inklusive post-poliosyndromet.

Forskare

Professor, överläkare Kristian Borg

Psykolog Gunilla Östlund E-post: gunilla.ostlund@sll.se

Överläkare Lars Werhagen

Med dr, överläkare UllaBritt Gripenstedt, e-post: ulla-britt.gripenstedt@sll.se

Specialistläkare Eva Melin, e-post: eva.k.melin@sll.se

Doktorand, ST-läkare Johanna Wallensten, E-post: johanna.wallensten@sll.se

Med dr, leg sjukgymnast Katarina Skough E-post: katarina.skough-vreede@sll.se

Smärtrehabilitering

Gruppen är multiprofessionell och har bred kompetens bland annat inom rehabiliteringsmedicin och långvarig smärta. Gruppen driver och medverkar framför allt i klinisk patientnära forskning i samarbete med andra forskargrupper inom Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Karolinska Institutet och andra universitet nationellt och internationellt.

Aktuella projekt studerar rehabiliteringsprocessen och dess utfall för olika patientgrupper med långvarig smärta, grundläggande fysiologiska mekanismer av relevans för långvarig smärta och olika aspekter av kognition och fatigue vid långvarig smärta och post-covid.patienter.

Exempel på pågående forskning:

Kvalitativ och kvantitativ utvärdering av rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk, en multicenterstudie i Lund och Stockholm inkluderande ett doktorand- och ett postdocprojekt.
Projekt inom Nationella registret för smärtrehabilitering (NRS) om bland annat effekterna av multimodal rehabilitering i specialistvård.
Smärta och kognition – ett samarbetsprojekt mellan Smärtrehabiliteringen i Stockholm och Umeå med bland andra professor Britt-Marie Stålnacke. I projektet kartläggs förekomsten och arten av kognitiva problem och fatigue hos patienter med långvarig smärta.
Autoimmuna mekanismer vid fibromyalgi och Betydelsen av autoimmuna mekanismer för symptom och muskelpatologi vid fibromyalgi undersöks i två projekt som genomförs i samarbete med bland andra professor Eva Kosek (PI) Institutionen för Klinisk Neurovetenskap KI och Uppsala universitet, professor Camilla Svensson Institutionen för fysiologi och farmakologi, KI och docent Johanna Lanner Institutionen för fysiologi och farmakologi, KI.
Kognitiv funktion efter mild covid 19 sjukdom och Rehabilitering för patienter med kognitiva problem och fatigue efter covid 19 genomförs i samarbete med forskare vid Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm och vid Umeå Universitet.
Rehabilitering med kultur, ett samarbete med Kulturförvaltningen SLL, Primärvården och Stockholms universitet. Effekterna av kulturaktiviteter studeras med registerforskning, medicinska markörer, djupintervjuer och följeforskning.

Forskare

Professor, överläkare Kristian Borg

Adj professor, överläkare Britt-Marie Stålnacke

Professor emeritus, specialistläkare Jan Ekholm

Professor emeritua, specialistläkare Kristina Schüldt-Ekholm

Docent, leg arbetsterapeut Marie-Louise Schult

Docent, leg sjg, adj lektor Monika Löfgren

Docent, leg psykolog Marika Möller

Med Dr, leg sjuksköterska Andrea Hållstam

Med Dr, leg fysioterapeut Annelie Rosén

Med Dr, specialistläkare Eva Melin

Överläkare, doktorand Karin Uhlin

Specialistläkare, doktorand Karolina af Ekenstam

Specialistarbetsterapeut, doktorand Malin Einarsson

Ansvarig för forskningen om Smärtrehabilitering

Monika Löfgren

Adjungerad Lektor

E-post: monika.lofgren@ki.se

Utvalda publikationer

"Change is possible": Patients' experience of a multimodal chronic pain rehabilitation programme.
Hållstam A, Stålnacke BM, Svensen C, Löfgren M
J Rehabil Med 2015 Mar;47(3):242-8

Resistance exercise improves muscle strength, health status and pain intensity in fibromyalgia--a randomized controlled trial.
Larsson A, Palstam A, Löfgren M, Ernberg M, Bjersing J, Bileviciute-Ljungar I, et al
Arthritis Res. Ther. 2015 Jun;17():161

Statistical process control: A feasibility study of the application of time-series measurement in early neurorehabilitation after acquired brain injury.
Markovic G, Schult ML, Bartfai A, Elg M
J Rehabil Med 2017 Jan;49(2):128-135

Forskargrupp förvärvad hjärnskada hos vuxna

Prognostik och intervention efter förvärvad hjärnskada hos vuxna

Gruppen bedriver kliniska studier kring centrala frågeställningar hos patienter, som ingår i klinikens regionansvar för tidig rehabilitering efter förvärvad hjärnskada (vanligen stroke eller traumatisk hjärnskada) hos vuxna. Studier bedrivs på alla nivåer - från små lokala, explorativa studier till stora randomiserade, kontrollerade behandlingsstudier i samarbete med andra grupper nationellt och internationellt.

Aktuella forskningsområden:

Svår medvetandestörning, Alison Godbolt m fl.
Traumatisk hjärnskada, Catharina Nygren de Boussard m fl.
Hjärnans plasticitet och återhämtning av handfunktion efter stroke, Påvel Lindberg m fl.
Rehabilitering med ny teknik vid central pares, Clinical Research Academy for Technology in Neurorehabilitation (CREATE), Stockholm, Susanne Palmcrantz m fl.

Vårt övergripande mål är att kunna erbjuda individuellt utformade behandlingsprogram på basen av detaljerad kartläggning av hjärnans funktion med modern hjärnavbildning och av klinisk funktion med nya mätinstrument och med användning av nya behandlingsmetoder inklusive farmaka, icke-invasiv hjärnstimulering och robotik.

Medverkande i forskningen

Senior forskare, Överläkare Jörgen Borg

Docent, överläkare Catharina Nygren Deboussard

Doctor of Medicine, överläkare Alison Godbolt

Docent, leg sjukgymnast Påvel Lindberg

Docent, leg sjukgymnast Susanne Palmcrantz

Med dr, leg läk Gaia Pennati

Med dr, leg sjukgymnast Jeanette Plantin

Med dr, logoped Helena Hybbinette

Ansvarig för forskningen om Förvärvad hjärnskada hos vuxna

Jörgen Borg

Professor Emeritus/Emerita

E-post: jorgen.borg@ki.se

Utvalda publikationer

Effects of 60 Min Electrostimulation With the EXOPULSE Mollii Suit on Objective Signs of Spasticity.
Pennati GV, Bergling H, Carment L, Borg J, Lindberg PG, Palmcrantz S
Front Neurol 2021 ;12():706610

Impact of Intensive Gait Training With and Without Electromechanical Assistance in the Chronic Phase After Stroke-A Multi-Arm Randomized Controlled Trial With a 6 and 12 Months Follow Up.
Palmcrantz S, Wall A, Vreede KS, Lindberg P, Danielsson A, Sunnerhagen KS, Häger CK, Borg J
Front Neurosci 2021 ;15():660726

Recovery and Prediction of Bimanual Hand Use After Stroke.
Plantin J, Verneau M, Godbolt AK, Pennati GV, Laurencikas E, Johansson B, Krumlinde-Sundholm L, Baron JC, Borg J, Lindberg PG
Neurology 2021 08;97(7):e706-e719

Recovery of Apraxia of Speech and Aphasia in Patients With Hand Motor Impairment After Stroke.
Hybbinette H, Schalling E, Plantin J, Nygren-Deboussard C, Schütz M, Östberg P, Lindberg PG
Front Neurol 2021 ;12():634065

Effects of Fluoxetine on Outcomes at 12 Months After Acute Stroke: Results From EFFECTS, a Randomized Controlled Trial.
Lundström E, Isaksson E, Greilert Norin N, Näsman P, Wester P, Mårtensson B, Norrving B, Wallén H, Borg J, Hankey GJ, Hackett ML, Mead GE, Dennis MS, Sunnerhagen KS
Stroke 2021 Oct;52(10):3082-3087

Factors affecting the usability of an assistive soft robotic glove after stroke or multiple sclerosis.
Palmcrantz S, Plantin J, Borg J
J Rehabil Med 2020 Mar;52(3):jrm00027

Feasibility and potential effects of using the electro-dress Mollii on spasticity and functioning in chronic stroke.
Palmcrantz S, Pennati GV, Bergling H, Borg J
J Neuroeng Rehabil 2020 08;17(1):109

Utvalda publikationer

Possible Biomarkers of Chronic Stress Induced Exhaustion - A Longitudinal Study.
Wallensten J, Åsberg M, Nygren Å, Szulkin R, Wallén H, Mobarrez F, et al
PLoS ONE 2016 ;11(5):e0153924

Mental illness in Sweden (1896-1905) reflected through case records from a local general hospital.
Appelquist M, Brådvik L, Åsberg M
Hist Psychiatry 2018 Jun;29(2):216-231

Symptoms of depression and their relation to myocardial infarction and periodontitis.
Kjellström B, Gustafsson A, Nordendal E, Norhammar A, Nygren Å, Näsman P, et al
Eur J Cardiovasc Nurs 2017 Aug;16(6):468-474

Epigenetic Changes in the CRH Gene are Related to Severity of Suicide Attempt and a General Psychiatric Risk Score in Adolescents.
Jokinen J, Boström AE, Dadfar A, Ciuculete DM, Chatzittofis A, Åsberg M, et al
EBioMedicine 2018 Jan;27():123-133