Forskningsbeskrivning
Andningsbesvär hos småbarn är en vanlig orsak till besök på akutmottagning och till inläggning på sjukhus. Trots liknande symtom kan sjukdomen variera när det gäller svårighetsgrad, risk för återinsjuknande, bidragande orsaker och framför allt risk för framtida kronisk astma. Många barn blir symtomfria före skolåldern men mellan 30-40% utvecklar astma. Kända riskfaktorer för astma är föräldrar med astma, infektion med rhinovirus i småbarnsåldern och allergi. Målsättningen i denna studien är att identifiera mera specifika riskfaktorer för att vissa barn utvecklar astma i skolåldern. Vi gör nu en uppföljning vid 10-12 års ålder av 156 barn som inkluderades i vår studie i småbarnsåldern då de var i behov av sjukvård på grund av akuta infektionsutlösta andningsbesvär. Vi forskar på betydelsen av specifika ärftliga faktorer, infektioner, allergi och luftvägsinflammation för att förstå varför vissa barn får astma i skolåldern. Betydelse: Akuta andningsbesvär i barnaåldern är skrämmande för både barn och föräldrar. Det är därför viktigt att söka markörer för att identifiera barn som löper risk att utveckla astma. Om vi kan identifiera faktorer som är avgörande för att barn utvecklar kronisk astma i skolåldern kan insatser riktas till barnen som har störst risk för kronisk sjukdom och barn som inte löper risk för astma kan undvika ineffektiv eller obehövlig behandling.
Jon Konradsen är huvudansvarig forskare för den kliniska uppföljningen.
Madog studien
Molekylär allergidiagnostik (MA) har nyligen introducerats i vården, och för hundallergiker kan metoden visa sig vara speciellt värdefull. Hypotesen i projektet är att vi med traditionell allergidiagnostik har överdiagnostiserat hundallergi och att vi med MA kommer att förbättra diagnostiken. Syftet är att beskriva sensibiliseringsmönstret och ta reda på om någon av hundallergenen starkare eller svagare associerat till klinisk sjukdom. Vi skall inkludera 60 barn (6-18 år) med misstänkt hundallergi och jämföra resultaten från MA med barnens symtom, lungfunktionsmätningar, respons på in vivo (nasalprovokation) och in vitro (CD-sens) allergenprovokation och mätningar av övriga biomarkörer i utandningsluft, blod och urin dvs. det som i övrigt karakteriserar barnets allergiska sjukdom. Denna studie kommer att förbättra de råd som sjukvården ger till barn/ungdomar/familjer om dom kan skaffa/inte skaffa hund till hemmet, göra sig av med/behålla hunden som de redan har eller om det är nödvändigt att undvika pälsdjur i alla sammanhang.
Jon Konradsen är huvudansvarig forskare för studien
INSTAR-studien
En randomiserad dubbelblind studie för att förebygga astma hos barn: I denna studien vill vi studera om en 3-dagars behandling med oralt administerade kortikosterioder kan förebygga utvecklingen av astma hos barn mellan 1-2 år som läggas in med rhinovirus-utlöst luftvägsobstruktion för första gången. Under en 2-årsperiod ska totalt 280 tidigare friska barn inkluderas när de söker vård för rhinovirus-utlöst luftvägsobstruktion. Barnen randomiseras till antingen behandling med kortikosterioder eller till placebo. Tiden till en ny episod med astmaliknande andningsbesvär och tiden till start av astmamedicin ska jämföras mellan de två patientgrupperna. Barnen får 4 st uppföljningsbesök under 2 år. Detta är en internationell, multicenter, randomeriserad, placebokontrollerad och dubbelblind studie där Jon Konradsen har PI för den svenska delen av studien och sponsor för studien är Professor Döllner, NTNU, Trondheim
Studier på barndata från luftvägsregistret
Hur mår svenska barn och ungdomar med astma? Luftvägsregistret (LVR) är ett nationellt kvalitetsregister som stödjer verksamheter på alla vårdnivåer inom hälso- och sjukvården att följa och utvärdera given vård för patienter med astma och KOL3. Ytterligare ett syfte är att registret ska användas för forskning. I LVR registreras uppgifter om vårdnivå, vilka symtom barnen har, vilken vårdnivå, diagnostisk utredning, astma-kontroll, farmakologisk och icke-farmakologisk behandling. Sedan 2013 har patientdata från primärvård och specialistvård registrerats i LVR och tillsammans har över 200 000 barn och vuxna med astma från fler än 1000 enheter inkluderats Under 2019 registrerades över 18 000 vårdbesök för barn och ungdomar med astma i åldern 2 till 18 år3.
Trots det stora antal registreringar och ett flertal publicerade årsrapporter3 finns det ett antal frågor som är obesvarade avseende data som registrerats i LVR och vården av barn och ungdomar med astma i Sverige. En huvudfråga är att vi inte vet hur stor andel av svenska barn med astma som registrerats i LVR och om barnen som registrerats i LVR är generaliserbara för alla barn med astma, eftersom data från LVR aldrig validerats mot andra nationella register så som Socialstyrelsens Läkemedelsregister och Patientregistret (syfte 1).
Vården av astmapatienter i Sveriges skall ges enligt Socialstyrelsen Nationella riktlinjer4 och sedan 2015 har variablerna i LVR harmoniserats med Socialstyrelsens rekommendationer. Det har dock aldrig, ur ett forskningsperspektiv, presenterats någon sammanställning av hur vården av svenska barn med astma faktisk ser ut. Det har heller inte gjorts något försök till att utvärdera hur väl den svenska astmavården harmoniserar med nationella riktlinjer, och eventuella kliniska följder av ökad, respektive minskad, följsamhet till de nationella riktlinjerna.
Syften: 1) Att genom samkörning av data mellan LVR, Patientregistret och Läkemedelsregistret genomföra en valideringsstudie för att undersöka validiteten av barndata i LVR. 2) Att göra an detaljerad sammanställning av vad som karakteriserar barn med astma som registrerats i LVR i perioden 2014-2019 med fokus på skillnader i omhändertagandet av barn med kontrollerad respektive okontrollerad astma. Vi kommer särskilt studera huruvida vårdgivares följsamhet till nationella behandlingsriktlinjer och familjers följsamhet till skriftliga behandlingsplaner är av betydelse för hur många barn som rapporterar okontrollerad astma.
SmaChO-studien
Cirka 2% lider av jordnötsallergi som verkar öka, är livslång och ger upphov till majoriteten av anafylaxireaktioner hos barn i Sverige. De drabbade är rädda och har en nedsatt livskvalitet. Ännu finns ingen botande behandling för jordnötsallergi i Sverige. Oral Immunterapi (OIT) kallas en naturlig behandlingsmetod där initialt en mycket liten och sedan ökande mängd av jordnöt ges för behandling av jordnötsallergi. Enstaka studier tyder på att OIT kan vara mer effektivt och säkert hos yngre barn (<4 år) än hos äldre (4-17år). I SmaChO-studien vill undersöka säkerheten och effektiviteten av OIT jordnötter för barn i åldern 1-3 år med jordnötsallergi (IgE-antikroppar mot jordnöt/jordnötsproteinet Ara h 2 samt positiv jordnötsprovokation). Uppdoseringen görs långsamt, var 4-6e vecka upp till en underhållsdos på 285 mg jordnötsprotein dagligen (3 Bamba, naturliga barnjordnötssnacks, motsvarande ca 1,3 jordnöt). I denna randomiserade kontrollerade studie (RCT) randomiseras 75 jordnötsallergiska barn till att genomgå OIT (50 st) eller fortsätta undvika jordnöt (25 st). 30 st icke-allergiska åldersmatchade barn inkluderas också för jämförelse. Vi utvärderar hur stor andel av deltagarna som tål minst 5 jordnötter utan svåra biverkningar efter 3 års OIT behandling. Studien startade 2020 och i april 2022 var alla 75 jordnötsallergiska barn inkluderade i studien. Om studien faller väl ut skulle vi kunna bota jordnötsallergi redan när den uppkommer hos de små barnen och ge en mycket stor vinst för barnet, familjen och sjukvården. SmaChO- studien bygger vidare på den revolutionerande kunskapen som kommit fram de senaste åren kring tidigt förebyggande av matallergiutveckling genom tidig introduktion av mat som ofta ger allergier.
Anna Asarnoj är huvudansvarig forskare (PI) för SmaChO-studien
Foto: Getty Images. Flicka med astmainhalator.