Foto: Erik Flyg
Gruppen Perceptuell neurovetenskap bedriver grundforskning som syftar till en bättre förståelse av den neurala och perceptuella grunden för luktsystemet samt hur luktsystemet interagerar med våra andra sinnen för att tolka vår omvärld.
Foto: Erik Flyg
Foto: getty images,Getty Images/iStockphotoJohan Lundström får ERC Synergy Grant för utveckling av digital doftöverföring
Foto: Julia Hedlund/SVTKan parfymer påverka hur man upplevs av andra? – hör forskaren Artin Arshamian om dofter
Foto: N/ABursts of brain rhythms with “beta” frequencies control where and when neurons in the cortex process sensory information and plan responses. Studying these bursts would improve understanding of cognition and clinical disorders, researchers argue in a new review.
Foto: N/A
Foto: Pixabay
Foto: Dima Berlin,Getty ImagesHur bygger det mänskliga luktsystemet upp en sammanhängande luktperception, från receptoraktivitet i näsans luktepitel till bearbetning i olfaktoriska cortex? Möjligheten att besvara denna fråga har länge begränsats av att de tidiga stegen i luktprocessandet är svåråtkomliga hos människor. Vi utvecklar metoder för samtida mätningar från det olfaktoriska epitelet, luktbulben och olfaktoriska cortex, och använder dessa metoder för att följa hur luktinformation transformeras genom den tidiga olfaktoriska hierarkin och hur de olika processtegen interagerar. Vi undersöker vidare hur kontext och tidigare erfarenheter formar dessa processer.
Arbetsminnet är det kortvariga minneslagret med begränsad kapacitet som möjliggör resonemang, förståelse och målstyrt beteende. Vi studerar arbetsminne i två sensoriska system med mycket olika representationsstruktur. På det visuella området prövar vi en ny teori att hjärnans förmåga att hålla, manipulera och generalisera information över innehållsdomäner beror på cortex spatiala struktur, där lokal ökad aktivitet styr informationens lokalisering för att stödja kognition. Detta undersöker vi genom spatiotemporala analyser av hjärnaktivitet, inklusive oscillationer och travelling waves, kompletterad med nätverkssimuleringar som prövar teorins beräkningsmässiga kapacitet. På det olfaktoriska området prövar vi om luktminnen kan upprätthållas aktivt på samma sätt som visuella eller verbala minnen, och om semantisk förankring krävs för att genuin upprätthållning ska kunna ske. Genom att kombinera beteendemått och neurala mått undersöker vi hur arbetsminnesmekanismer generaliserar över modaliteter och var de skiljer sig åt.
Andning är en av livets grundläggande rytmer, med effekter som sträcker sig långt bortom syresättning. Nya fynd visar att vår andning modulerar bearbetningen av enkla perceptuella stimuli, och preliminära data tyder på att andning även kan reglera högre kognitiva processer. Vi vill bestämma hur denna rytmiska aktivitet, som upprepas 9–24 gånger per minut, formar den neurala bearbetningen av perceptuell och kognitiv information, samt identifiera de mekanismer som gör det möjligt för andningssignalen att integreras med sensoriska och kognitiva system i hela hjärnan.
Det olfaktoriska systemet följer en utdragen utvecklingslinje där centrala luktregioner fortsätter att mogna långt in i barndomen. Vi är intresserade av hur luktregioner utvecklas vid typisk utveckling på flera nivåer, från genetik till neural bearbetning, och av vad som går fel, och när, vid tillstånd som påverkar luktfunktionen. Särskilt fokus läggs på schizofreni och autism, där olfaktoriska nedsättningar är väldokumenterade men deras utvecklingsmässiga ursprung är dåligt förstått. Vi undersöker även andra neuropsykiatriska tillstånd, med det långsiktiga målet att använda olfaktoriska mått som tillgängliga, tidiga markörer för atypisk neural utveckling.
Vi undersöker hur luktsinnet förändras när dess intryck förändras, med det långsiktiga målet att omsätta dessa fynd kliniskt. En forskningslinje undersöker hur luktdeprivation, från månader vid konduktiva problem till livslång isolerad kongenital anosmi, omorganiserar olfaktorisk neural bearbetning. En andra linje prövar om samma plastiska mekanismer kan utnyttjas för att påskynda återhämtning hos patienter med förvärvad luktdysfunktion. Genom att kombinera friska och kliniska prövningsgrupper kan vi separera konsekvenserna av förlorad insignal från de mekanismer som stödjer återhämtning.
Luktdysfunktioner såsom hyposmi och parosmi medför betydande konsekvenser för livskvaliteten, men effektiva behandlingar är fortfarande få. Vi utvecklar nya terapeutiska metoder och prövar dem i kliniska populationer. Vi genomför också jämförande livskvalitetsstudier mellan patientgrupper, dels för att kartlägga den dagliga bördan av olika former av luktbortfall, dels för att identifiera faktorer som förutsäger vilka patienter som svarar väl på behandling och vilka som inte gör det.
I detta projekt studerar vi primaters förmåga att generalisera. Arbetsminne avser vår förmåga att tillfälligt hålla en begränsad mängd information i ett särskilt online-tillstånd som gör att vi kan komma åt och manipulera denna information. Avgörande är att dessa förmågor generaliserar till valfri information, inte enbart till information som vi tidigare tränats att utföra sådana manipulationer på. Vi prövar den nya teorin att dessa förmågor, tillsammans med många andra aspekter av generalisering, bygger på att utnyttja cortex spatiala struktur. För att pröva detta studerar vi spatiotemporal dynamik i hjärnaktivitet, inklusive hjärnoscillationer och travelling waves. Vi genomför också nätverkssimuleringar där vi utforskar teorins beräkningsmässiga kapacitet.

Professor i psykologi med inriktning mot luktperception vid institutionen för klinisk neurovetenskap.
Karolinska Institutet, Clinical Neuroscience / Division of Psychology, Nobels väg 9, Stockholm, 17177, Sweden
Karolinska Institutet, Department of Clinical Neuroscience/Division of Psychology, Nobels väg 9, Stockholm, 17177, Sverige

Grigorios Iakovidis, Research engineer
Arnika Pehl, Master’s student
Jonatan Nordmark, Postdoc
Anna-Laura Toth, Research assistant
Moa Peter, PhD student
Johannes Frasnelli, Guest professor
Laura Dukek, Master’s student
Marie Michaels, Master’s student
Behzad Iravani, PhD student
Putu Agus Khorisantono, Postdoc
Andri Savva, PhD Student
Janina Seubert, Senior Researcher
Kathi Prenner, Master’s Student
Andreas Westerdahl, Lab manager
Danja Porada, PhD student
Robin Fondberg, PhD student
Amy Gordon, PhD student
Cécilia Tremblay, PhD student
Milena Di Chira, Master’s Student
Christina Rossi, Master’s Student
Georgia Sarolidou, PhD student
Caitlin Hrysanidis, Master’s Student
Ida Siemens Lorenzen, Master’s Student
Daphnée Poupon, Master’s Student
Alessandro Davoli, Bachelor’s Student
Riccardo Bertaccini, Bachelor’s Student
Christina Schmitter, Bachelor’s Student
Alberto Frigieri, Bachelor’s Student
Barbara Feytl, Master’s Student
Harald Melin, Research assistant
Emilia Johansson, Research engineer
Belinda Miggitsch, Master’s Student
Mirella Engelhardt, Master’s Student
Sissie Carlsen, Master’s Student
Sidney Lind, Internship Student
Anna Belska, Visiting Student
Saskia Borg, Visiting Student
Foto: BildmakarnaArtin Arshamians team "The Embodied Perception and Cognition Group" studerar luktsystemet vid skärningspunkten mellan psykologi, kultur, neurovetenskap och medicin. Genom att utnyttja de distinkta egenskaperna hos luktsinnet får vi insikter i hur våra förkroppsligade upplevelser påverkar perception och kognition.
Foto: Johan LiljeforsMikael Lundqvists team "The Computational Cognition Group" är intresserad av de neurala mekanismer som ligger till grund för kognition. Vi studerar hur neural dynamik stödjer förmågor såsom att temporärt hålla saker i minnet, planera eller prioritera sensorisk information. Vi har en teoribaserad approach där vi använder neurala nätverkssimuleringar för att skapa prediktioner som vi sedan testar i experimentella data från människor och djurmodeller.