Medicinvetarna – en podd om KI:s forskning

Det finns många omständigheter som påverkar hur bra vården blir. Hur du själv agerar kan spela roll för utfallet. Forskaren och läkaren Rita Fernholm har länge intresserat sig för och forskat om patientsäkerhet. Hör hennes tips på hur man som patient kan bidra genom att exempelvis förbereda sig inför ett vårdbesök.

Vi behöver alla få i oss vitaminer för att hålla oss friska, men precis som med det mesta kan det finnas risker med att få i sig för mycket. Hör professor Martin Bergö berätta om när kosttillskott kan vara nödvändiga, när de är onödiga, och i vilka situationer de rent av kan innebära hälsorisker.

Upp till 70 procent av alla strokepatienter riskerar drabbas av hjärntrötthet, eller fatigue, som en konsekvens av stroken. Det är en trötthet som inte kan vilas bort och som inte syns men som kan ha stor påverkan på livskvaliteten. Forskarna Alison Godbolt och Marika Möller berättar om begreppet fatigue, möjliga orsaker och vad som kan göras för att hjälpa drabbade.

Ibland uppstår en vidgning av kroppens blodkärl, det kallas aneurysm. Då finns risk att kärlet brister och det krävs ofta akut operation. Professor Anders Franco-Cereceda har forskat om aneurysm i nästan tjugo och berättar vad vi idag vet om sjukdomen.

Läsförmågan bland unga försämras och det är de mest sårbara eleverna som drabbas hårdast, enligt logopeden och forskaren Anna Eva Hallin. I avsnittet diskuteras vad det beror på och vad som kan göras, liksom skillnaden mellan dyslexi och språkstörning. 

Hjärnskador som sker innan hjärnan är färdigutvecklad kan ge upphov till cerebral pares, cp. Hos vissa med cp går det inte att upptäcka något med blotta ögat, andra kan ha behov av till exempel rullstol. Diagnosen innebär också kognitiv påverkan hos cirka hälften av de drabbade. Forskaren Kristina Tedroff har i många år arbetat med rehabilitering av framför allt barn och unga med cp.

Snart förväntas ett nytt läkemedel som kan bromsa utvecklingen av Alzheimers sjukdom att godkännas i EU. Men hur mycket är vi i Sverige beredda att betala för att få tillgång till läkemedlet? Linus Jönsson är professor i hälsoekonomi och förklarar hur man kan räkna på hälsa och hur vi med hjälp av siffrorna kan se till att få så mycket hälsa som möjligt för skattepengarna.

För många har arbetslivet förändrats i grunden de senaste 20-30 åren i takt med digitaliseringen. Under covid 19-pandemins mest akuta fas var det också många som lärde sig att det faktiskt går utmärkt att jobba på distans. Men vilka konsekvenser får det här för hälsan? Här arbetslivsforskaren, och jobbpendlaren, Kristina Palm berätta om vad vetenskapen säger.

Det var under 1960-talet som dopning bland elitidrottare började få uppmärksamhet, och flera skandaler har därefter avslöjats där idrottare på världsnivå beslagits med att ha tagit illegala preparat för att förbättra sina prestationer. Professor Carl-Johan Sundberg vet det mesta om ämnet, inte minst hur det påverkar hälsan.

Hiv-viruset identifierades för över 40 år sedan och snart kunde man koppla ihop det med den dödliga sjukdomen aids. Globalt lever 40 miljoner med hiv men tack vare forskning så finns idag effektiva läkemedel som kan hålla viruset i schack. Professor Anders Sönnerborg har varit med på hela resan från upptäckt till kontroll.

Framfall är ett tillstånd som kan vara mycket besvärligt och är mycket vanligt bland kvinnor som fött vaginalt. Gynekologen och forskaren Emilia Rotstein berättar här vad det är som händer, och hur man kan förebygga och behandla framfall.

För att ett sår ska läka så bra som möjligt finns olika knep men de varierar beroende på sårtyp. Forskaren Sergiu Catrina berättar vad du kan tänka på och om varför personer med diabetes oftare drabbas av svårläkta sår. Och ja, du ska helst låta bli att pilla på sårskorpan! 

Professor Ylva Trolle Lagerros har ägnat hela sin karriär åt forskning om och behandling av personer med svår övervikt, obesitas. De nya läkemedlen har inneburit en revolution, men än så länge är de dyra och täcker inte behoven. Och de ökar – aldrig förr har så många svenskar varit överviktiga.

Det händer ofta att samma läkemedel ger olika bra effekt hos olika individer. Och en del får biverkningar, andra inte. Detta kan bero på exempelvis vilka gener vi har, vad vi ätit till frukost, eller vilka andra läkemedel vi tar. Hör professor Magnus Ingelman Sundberg berätta mer om hur man studerar detta och varför det är viktigt att känna till.

Uppåt 150 000 svenskar lever med långvariga allvarliga besvär efter att ha drabbats av covid-19, vilket gör att tillståndet kvalar in som folksjukdom. Vetenskapen saknar ännu en klar bild av sjukdomens förlopp eller orsaksmekanismer, men det finns hopp. Just nu pågår en läkemedelsstudie vars resultat kommer senare i höst. Hör överläkaren och docenten Judith Bruchfeld berätta om det aktuella kunskapsläget.

Det finns flera hundra olika varianter av humant papillomvirus, HPV, men bara några är farliga. Dessa kan orsaka livmoderhalscancer, som kan leda till infertilitet och i värsta fall död. Men tack vare vaccin i kombination med gynekologiskt provtagningsprogram så kan många sjukdomsfall undvikas. Forskare hoppas att sjukdomen ska vara utrotad i Sverige år 2027. Hör professor Joakim Dillner berätta mer.

Rättsmedicinaren och forskaren Brita Zilg publicerade för ett par år sen en genomgång som visar att förekomsten av styckmord i Sverige ökar över tid. Men vad säger forskningen mer om dessa ofta stort uppmärksammade fall? Samtalet handlar också om rättsmedicin i bredare perspektiv, inte minst om hur synen på ämnet förändrats de senaste 25 åren. 

Ordet hälsolitteracitet är onekligen lite krångligt, men innebörden är desto enklare – förmågan att uttrycka sig om den egna hälsan och att förstå vad vårdgivare faktiskt säger om den. Forskaren Josefin Wångdahl brinner för ökad hälsolitteracitet och drivs framför allt av viljan att öka jämlikheten i vården.

Hjärnan är fullt utvecklad först uppåt trettio års ålder men medvetandet uppstår redan tidigt i fostrets utveckling. Hör barnläkaren och seniora professorn Hugo Lagercrantz berätta om hjärnans utveckling, varför vi behöver ett medvetande och varför barn på ett sätt kan sägas vara med medvetna än vuxna.

Proteintillskott behövs sällan, när du äter eller tränar spelar oftast inte så stor roll för muskelbyggandet och det är aldrig för sent att börja träna. Tvärtom är det kanske ännu viktigare när du blir äldre. Hör forskaren Tommy Lundberg varför du ska styrketräna och hur. Dina gener och vilken typ av muskelfibrer du har kommer spela roll.

Den första fråga många nyblivna föräldrar får är om det blev det en flicka eller en pojke. Men könet är inte alltid så självklart som man kan tro. I en del sällsynta fall kan det vara svårt att avgöra med blotta ögat och det som ser ut som det ena kan ibland visa sig vara mer oklart. Professor Anna Nordenström har ägnat hela sitt forskarliv åt att ta reda på vad som kan gå snett under fostrets könsutveckling.

Samlingen med mänskliga kvarlevor som finns på Karolinska Institutet väcker kontrovers och känslor. Ett flertal repatrieringar av kranier och skelettdelar har genomförts, och processen för att lämna över 80 kranier till Finland pågår för fullt. Maria Josephson är idé- och lärdomshistoriker vid Karolinska Institutet och har haft en central roll i processerna i flera år. 

Cancer i tjock- och ändtarm är den tredje vanligaste cancerformen och en av de som leder till flest dödsfall. Professor Anna Martling har länge arbetat med att förbättra diagnostik och behandling av drabbade och kan konstatera att mycket blivit bättre under hennes karriär, men en av de svåraste utmaningarna kvarstår: att upptäcka cancern i tid.

Runt 50 000 individer utvecklar sepsis i Sverige varje år och det är den infektion som är förknippad med allra högst dödlighet. Hör forskaren Kristoffer Strålin berätta om behandling, prognos och hur du känner igen en sepsis hos dig själv och andra.

Euforisk glädje och djup nedstämdhet. Typiskt för bipolär sjukdom är episodiska förändringar i sinnesstämningen. Sjukdomen är starkt kopplad till ökad risk för självmord. Men det finns bra behandling berättar forskaren Carl Sellgren Majkowitz, som forskar om orsakerna bakom tillståndet.

Forskningen inom fältet sällsynta sjukdomar har gjort stora framsteg på senare år, inte minst med hjälp av nya tekniker som DNA-sekvensering. Termen sällsynta sjukdomar syftar på flera tusen diagnoser som var och en har få drabbade, men som ändå drabbar en halv miljon svenskar totalt. Professor och överläkare Anna Wedell har i många år arbetat för att förbättra kunskap och diagnostik inom fältet.

Allvarlig tandlossningssjukdom orsakar inte bara problem i munnen utan kan även kopplas till flera andra sjukdomar, till exempel diabetes, hjärtkärlsjukdom och lungsjukdomar. Professor emeritus Björn Klinge förklarar bakgrunden och ger oss hela listan. 

För den som drabbas av stroke kan livets förutsättningar, som rörlighet, möjlighet att tala och arbeta, förändras drastiskt. Men med rätt insatser från en arbetsterapeut, som forskaren Susanne Guidetti, kan i bästa fall mycket förbättras.

Det ökade skjutvapenvåldet och Sveriges förändrade säkerhetsläge har fått forskaren Mattias Günther och hans grupp att ställa om sin forskning. Hör honom berätta hur man kan minska dödsfallen på grund av allvarliga blödningar – och hur man bäst kan skydda sig. 

Halva tiden vill man kanske skilja sig och är ilsken mot barnen, resten av tiden har man dåligt samvete. Många kvinnor upplever problem med sitt mående i samband med mens. En mindre grupp får så stora problem att de uppfyller diagnosen PMDS, ett tillstånd som kan förbättras med vård, men många söker aldrig hjälp. Hör forskaren och gynekologen Helena Kopp Kallner reda ut fakta i frågan

Omkring 1500 personer dör årligen till följd av självmord i Sverige. Men ur forskningssynpunkt är ett självmord en sällanhändelse vilket försvårar preventionsstudier. Professor Christian Rück har startat forskningsprojektet Saving lives. ”Det alltid kommer att vara svårt att förutsäga självmord på ett individuellt plan. Men det finns andra sätt att minska risken", säger han.

Bly, arsenik, kadmium och kvicksilver får många av oss att instinktivt tänka på hälsorisker. De brukar kallas tungmetaller, men det begreppet bör vi skrota tycker Maria Kippler som forskar om hälsorisker med metallexponering. Hör henne berätta om hur du kan undvika giftiga metaller i vardagen.

När en cell vill skicka ett meddelande till en annan cell kan den använda en liten membranbubbla som innehåller information, en så kallad exosom. Målet med professor Samir El Andaloussis forskning är att kunna använda exosomer som leverantörer av exempelvis läkemedel eller en gensax till specifika platser i kroppen.

Alla som har slagit sig på tummen med en hammare vet vad smärta är, men upplevelsen av smärta kan skilja sig väldigt mycket mellan olika individer och mellan olika typer av smärta. Professor och överläkare Eva Kosek har länge forskat om olika former av smärta, och inte minst fibromyalgi

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2023 gick till upptäckter som innebar att mRNA-vaccin kunde utvecklas och användas under covidpandemin. Adjungerade professorn Ali Mirazimis forskning handlar bland annat om att ta fram ett mRNA-vaccin mot den dödliga fästingsmittan Krimkongoblödarfeber. 

Alla barn har sina perioder av trots men för en grupp barn kan det uppstå så stora problem att familjen behöver hjälp. Psykologiforskaren Pia Enebrink berättar här om hur problemen kan yttra sig och vilka behandlingar som finns till hands för familjer där barnet har problem att reglera ilska och hamnar i bråk.

PTSD är ett psykiatriskt tillstånd som drabbar många som utsatts för trauma, och kan bland annat leda till att den utsatta får mardrömmar och andra problem. Maria Bragesjö har länge forskat om diagnosticering och behandling av drabbade. I avsnittet resonerar hon bland annat om hur det gått inflation i begreppet PTSD. 

Sköldkörtelsjukdomar kan leda till både brist på och överproduktion av tyreoideahormon. Symtomen kan vara ganska allmänna vilket gjort att de ibland blandas ihop med andra sjukdomar och problem i livet, menar läkaren och forskaren Jan Calissendorff.

Att uppleva samlagssmärta, vulvodyni, är ett vanligt men inte så uppmärksammat problem. Tillståndet föder ofta mycket oro och ångest över att inte kunna ha sex som man vill. Gynekologen och forskaren Nina Bohm Starke ger hopp till drabbade: ”Många kan bli hjälpta”. 

Hur går en rättspsykiatrisk bedömning till? Det vet forskaren och rättspsykiatrikern Katarina Howner. Hör henne även berätta om vad forskningen visar kring vårdtider, behandling och återfallsrisk bland de patienter som döms till vård i stället för fängelse.

Inflammation i leden kan ge svår smärta. Med moderna läkemedel kan drygt hälften av alla patienter som idag drabbas av ledgångsreumatism bli smärtfria. Hör professor Johan Askling berätta mer om hur sjukdomen behandlas och hur livsstilen inverkar.

Hur oroliga ska vi vara över skärmvanorna hos det uppväxande släktet egentligen? Riktigt ordentligt oroliga enligt psykologiprofessor Lisa Thorell som anser att barn upp till två år inte ska exponeras för några skärmar alls

Är det verkligen nyttigt att skippa frukost och lunch? Den frågan ställde vi oss efter att ha haft flera gäster i podden som gör just då. Svaret verkar vara att det är mycket individuellt men att det i vissa fall kan vara bra både för hälsan och vikten med kortare perioder av fasta. Hör professor Kerstin Brismar berätta mer.

Tycker du att måndagar är gröna? Eller att månaden juli doftar hav? Då kanske du är synestet. Synestesi är ett neurologiskt fenomen som innebär att två eller flera sinnen är sammankopplade, och fenomenet har en viss samvariation med vissa neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Janina Neufeldt är biolog och forskare och har länge intresserat sig för synestesti.

Gallsten är vanligt, särskilt bland kvinnor i medelåldern, och kan ibland göra mycket ont. Hör överläkaren och forskaren Gabriel Sandblom berätta om hur gallsten bäst ska förebyggas, diagnosticeras och behandlas. Bonus: Hör om forskarna som citerar Bob Dylan i sina vetenskapliga publikationer.

Vad är egentligen miljögifter och hur påverkar de vår hälsa? Ett exempel på miljökatastrof var när brandskum med ämnet PFAS orsakade förorenat vatten i Blekingska Kallinge under flera decennier. Forskaren och toxikologen Mattias Öberg var ett av expertvittnena i det rättsliga efterspelet. Hör honom berätta om fallet i synnerhet och om gifter i miljön i allmänhet.

Mikro- och nanoplaster är partiklar som ingår i den plast som sen åtminstone 70 år i allt högre grad omger oss. Idag finns de både i luften och i maten vi äter. Men kunskapen om hur de här ämnena påverkar vår hälsa är liten, och en som försöker öka den är docent Hanna Karlsson.

AI används redan i sjukvård och forskning, till exempel för att analysera röntgenbilder eller förutsäga proteiners tredimensionella utseende. Hör professor Magnus Boman berätta om fler tänkbara användningsområden, AI visar sig bland annat vara bra på byråkrati och administration som kan användas för att förbättra sjukvården

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och idag lever cirka 100 000 personer i Sverige med sjukdomen. Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrik och har ägnat större delen av sin karriär år att forska om diagnostik och behandling av bland annat Alzheimers. I avsnittet berättar hon om forskningsläget kring livsstilsfaktorer och också om nya läkemedel.

Påverkar kroppslängd, inkomst eller käkbenets utformning om man får ligga? Forskaren Peter Ueda har bland annat studerat förekomst och konsekvenser av sexuell inaktivitet och skrivit en bok om manlig ofrivillig sexlöshet, att vilja ha sex men inte ha tillgång till det. Hör honom berätta mer om bland annat fiktisexualitet, växtätarmän och sexuell selektion.

Malaria är en parasitburen febersjukdom som kostar över 600 000 människoliv varje år enligt WHO:s statistik. Professor Anna Färnert har ägnat hela sin karriär åt att studera hur sjukdomen ska kunna behandlas och förhoppningsvis utrotas i framtiden.

Runt 2,5 procent av alla i Sverige lider av samlarsyndrom. I de mer allvarligare fallen kan det få svåra konsekvenser som exempelvis social isolering och stora problem med överbelamring av hemmet. Hör psykologen och forskaren Volen Ivanov berätta om samsjuklighet, hur diagnosen yttrar sig och hur den kan behandlas.

Det har gått över tre år sedan WHO förklarade covid-19-utbrottet som pandemi. En som tidigt drogs in i hetluften, både vad gäller vård av sjuka och forskning, är läkaren och forskaren Charlotte Thålin. Hennes team drog tidigt igång covidstudier på vårdpersonal och resultaten har varit viktiga för myndigheter under pandemins gång. I avsnittet svarar också Helena Hervius Askling på lyssnarfrågan: Hur många liv har covidvaccinerna sparat?

Atomprovsprängningarna på 1950-talet skapade en förhöjd nivå av kol-14 i atmosfären. Detta utnyttjas för att åldersbestämma mänskliga kvarlevor, särskilt tänder. Hör forskaren Kanar Alkass berätta om metoden och hur hon använder den för att hjälpa polisen att lösa oklara dödsfall. I avsnittet hör vi också forskaren John Axelsson svara på frågor om hur sömnen påverkas av helger och tidiga skolmorgnar.

Många unga blir både offer och misstänkta förövare när gängvåldet ökar. Hör forskaren och barn- och ungdomspsykiatern Niklas Långström om riskfaktorer för kriminalitet, preventiva effekten av fängelsestraff och vilka förebyggande insatser han menar behöver stärkas. I avsnittet svarar även John Axelsson på frågan om ifall fullmåne påverkar sömnen.

De flesta av oss tänker inte så mycket på hur vi kommunicerar - vi pratar på helt enkelt. Men för personer med språk- eller hörselproblem kan hindren bli stora för att göra sig förstådd, och det drabbar inte sällan personer som fått en stroke- eller demensdiagnos. Christina Samuelsson är professor i logopedi och har ägnat hela sin karriär åt att forska om kommunikationsnedsättningar, och vad som kan göras åt dem.

Buksmärta och problem med avföringen är vanliga besvär vid superfolksjukdomen IBS. Hör psykologen och professorn Brjánn Ljótsson och gastroenterologen och forskaren PerJohan Lindfors berätta om samsjuklighet, riskfaktorer och aktuella symtomlindrande behandlingar vid IBS.

Hur vi har det på jobbet påverkar hälsan i stor utsträckning, och vår hälsa påverkas i hög grad av vilken relation vi har till vår chef. Men det förekommer även att chefer mobbas till sjukskrivning av sina underlydande. Hör forskaren Christina Björklund berätta mer om hälsoproblem orsakade av arbetsmiljön och vad man kan göra åt dem.

Diabetes är inte en sjukdom utan flera som ger liknande symtom. Orsakerna bakom sjukdomarna varierar och är delvis oklara. Men generna påverkar risken att drabbas, särskilt vid typ 2-diabetes. Hör professor Mikael Rydén reda ut vad vi vet om riskfaktorer, utbredning och nya behandlingar.

Den mänskliga sexualiteten kan ta sig många uttryck, och det är lätt att tänka att det mesta idag är mer eller mindre accepterat. Men sexuellt beteende kan passera gränser, exempelvis juridiska, och också bli till en belastning för individen. Josephine Savard är psykiatriker och forskare på Karolinska Institutet, hon har i sin forskning fokuserat på sexuella störningar och framför allt personer med tvångsmässig sexuell störning.

En stroke gör oftast inte ont. Men för den som drabbas är det bråttom att få vård, för varje minut dör 2 miljoner hjärnceller. Hör forskaren och läkaren Michael Mazya berätta hur du känner igen de typiska symtomen, om riskfaktorer och hur forskning förbättrat omhändertagande och behandling.

Vitaminer är livsnödvändiga ämnen som vi inte kan bilda själva. Därför kan vi behöva ta tillskott i vissa situationer. Samtidigt visar forskningen att de allra flesta klarar sig utmärkt på en allsidig kost och att vitaminer i överskott i vissa fall faktiskt kan vara skadligt. Susanne Rautiainen Lagerström är nutritionist och forskare och enligt henne är det allmänna rådet ganska enkelt: Ät varierat!

Det finns ingen biologisk markör eller gen som talar om ifall en person har autism och att definiera funktionsnedsättningen kortfattat är inte så lätt. Forskaren Terje Falck-Ytter försöker förstå mer genom att studera spädbarn som har ökad sannolikhet att få diagnosen autism. 

Många drabbas av ryggont men för en del kan smärtan bli svår och långvarig. Eva Skillgate är naprapat och docent i epidemiologi och har länge forskat om hur olika behandlingar mot smärta i rygg och nacke. Hör henne berätta om risk- och friskfaktorer.

Hälsan behöver förbättras i världen samtidigt som vi drastiskt måste minska resursuttaget från planeten. Hur ska det gå till? Enligt Stefan Swartling, professor i global systemomställning, måste unga engageras i frågorna – och det är bråttom! I detta avsnitt intervjuas han inför publik om vad vi alla kan göra för att bidra till en bättre framtid.

Vad som orsakar depression är ännu oklart och befintliga behandlingar hjälper långt ifrån alla. Hör psykiatern och professorn Johan Lundberg berätta om hur dagens mediciner kan nyttjas mer och om potentiella framtida behandlingar, däribland den psykedeliska drogen psilocybin.

I snitt dödas femton kvinnor om året av sin partner i Sverige. Att minska siffran är ett mål för beteendevetaren och forskaren Shilan Caman. Hennes forskning handlar om riskfaktorer för dödligt partnervåld.

Långtidscovid förklaras ofta bort som psykiska besvär av både allmänhet och många i professionen, menar virusforskaren och överläkaren Soo Aleman. Hon påpekar att symtomen vid långtidscovid är tydliga och att det går att mäta flera fysiologiska förändringar om man undersöker noggrant. Ett av målen för hennes pågående forskning är att förstå mekanismerna bakom långtidscovid. 

I Medicinvetarnas hundrade avsnitt är ämnet just 100-åringar. Flera forskare vid Karolinska Institutet intervjuas om olika aspekter på och konsekvenser av att allt fler blir allt äldre. Det blir en premiär också i detta jubileumsavsnitt: För första gången intervjuas en person som inte är forskare vid Karolinska Institutet. Men Dagny Pettersson, född 1920, är en av de allt fler 100-plussare som lever i Sverige.

Antalet svampinfektioner ökar globalt, men det finns ingen anledning att oroa sig för några monstersvampar som det ibland framställs populärkulturellt. Lena Klingspor är docent och överläkare och anknuten forskare på Karolinska Institutet. Hon har forskat på diagnostik och behandling av svampinfektioner.

Bland vårdsökande uppskattas ungefär var femte person lida av hälsoångest. Det kan jämföras med en fobi: Även om du vet att du ofta oroar dig i onödan så tar rädslan för att du håller på att bli sjuk ändå över. Hör psykologen och professorn Mats Lekander berätta mer om tillståndet och om vetenskapen bakom vad som får oss att känna oss sjuka respektive friska.

Om man bara följer medierapporteringen kan man få intrycket att vården ständigt skärs ned och måste spara. Men sett över tid ligger andelen resurser som läggs på vårdsektorn stilla eller ökar. Vi har fått tillgång till allt mer avancerade behandlingar och läkemedel, men de kostar ofta mycket pengar. Pamela Mazzocato forskar om hur sjukvården bäst ska styras och organiseras för att bli så effektiv som möjligt.

Varför vissa lättare går upp i vikt än andra är fortfarande oklart enligt specialistläkaren och professorn Peter Arner. Hör honom kommentera huruvida vi har en ”trivselvikt”, om fettfrysning funkar och vilket fett som är farligast.

Utan minne vore vi människor ganska hjälplösa. Men hur fungerar minnet egentligen? Professor Agneta Herlitz har länge intresserat sig för kognition och minne, inte minst när vi åldras. Hon tonar ner vikten av att lösa sudoku och dödar myten att vi bara använder en liten procent av vår hjärnkapacitet.

Varannan över 60 år har högt blodtryck, hälften utan att veta om det. Överläkaren och forskaren Jonas Spaak rekommenderar regelbunden mätning och förebyggande livsstilsförändringar som bättre kost. För den som inte gillar att dricka rödbetsjuice kan ruccola fungera.

Diagnosen utmattningssyndrom har fortsatt att öka. Vad vet vi egentligen om gränssättningen mellan utmattning och depression, och har forskningen svar på vilken behandling som ger hjälp? Psykologen och forskaren Elin Lindsäter har ofta deltagit i diskussionen, när hon inte arbetat klinisk med bland annat stressrelaterad psykisk ohälsa i primärvården

Personer som inte tagit till sig digitala lösningar, datorer och smartphones kan idag få stora problem med sin vardag. Louise Nygård är professor i arbetsterapi vid Karolinska Institutet och hon har i många år intresserat sig för vad som händer när samhället digitaliseras samtidigt som allt fler lever allt längre

Är du beroende eller lider du bara av en dålig vana? Forskaren Joar Guterstam reder ut begreppen och nej, man kan inte vara socker-, tränings- eller mobilberoende. Däremot kan droger och spel om pengar leda till beroende som kräver vård. Och den är effektivare än vad många känner till.

Ibland får man intrycket att dagens unga mår sämre än någonsin psykiskt. Diagnoserna ökar och i medier tecknas ofta en mörk bild. Men forskaren och psykiatern Kyriaki Kosidou håller bara delvis med och menar att bilden är mer komplicerad än så.

Tinnitus är upplevelsen av besvärande ljud som ingen annan kan höra, ett slags fantomljud. Problemet ökar, troligen på grund av exponering för höga ljudnivåer. Hör forskaren Christopher Cederroth berätta om riskfaktorer, vetenskapligt utvärderade behandlingar och konsekvenser för individen och samhället.

Att motionera regelbundet är ingen mirakelkur men kan minska risken för vissa cancersorter något – och öka livskvaliteten för dem som drabbas. Hör forskaren Helene Rundqvist berätta om träningens hälsoeffekter, med särskilt fokus på cancer.

Antibiotika har inneburit att en lång rad tidigare potentiellt dödliga infektionssjukdomar kan botas ganska enkelt. Men överanvändning har skapat resistenta bakterier, och otillräcklig forskning för att få fram nya preparat riskerar att göra antibiotikaperioden kort ur ett historiskt perspektiv. Professor Cecilia Stålsby Lundborg har forskat om följderna av antibiotikaresistens, särskilt i låginkomstländer.

Sedan lång tid tillbaka har människan försökt styra sitt barnalstrande. Förbud har tvingat kvinnor till osäkra och olagliga aborter som lett till hög dödlighet. Forskningen visar att legalisering av abort leder till en direkt minskning av mödradödligheten, säger professor Kristina Gemzell Danielsson. Hör hennes berättelse om forskningen bakom den idag dominerande metoden, medicinsk abort.

Snart två år in i coronapandemin tar Medicinvetarna tempen på det aktuella läget tillsammans med professor Matti Sällberg. Hör honom berätta om de olika virusvarianterna och vad som skiljer dem åt, när han tror att flockimmunitet uppnås och hur många vaccindoser vi egentligen kommer behöva ta. Hur länge ska vi behöva leva med pandemin egentligen?

Autoimmun sjukdom beror inte på att immunförsvaret är rubbat, snarare att det är extra starkt. Men varför det börjar angripa den egna kroppen är något forskarna fortfarande försöker förstå. Hör professor Olle Kämpe berätta om betydelsen av genetik, miljöfaktorer – och slumpen.

På 250 år har medellivslängden i Sverige fördubblats, från cirka 40 år till cirka 80. Men det är inte troligt att vi kommer bli 160 år gamla år 2270. Docent Karin Modig förklarar varför och berättar hur överdödlighet kan mätas, inte minst i pandemitider.

Många av oss får ont i huvudet då och då utan att det innebär något större problem. Men för den som drabbas av migrän, eller ännu värre Hortons huvudvärk, kan det innebära en kraftig funktionsnedsättning. Andrea Carmine Belin forskar om genetiken bakom Hortons huvudvärk, ett tillstånd som ibland kallas "självmordshuvudvärk".

Det kan räcka med att dra ner på drickandet för att stoppa ett beroende. I snitt krävs två försök. Och det finns flera olika effektiva läkemedel som kan vara till hjälp. Det är tre exempel på resultat från forskningen om alkoholberoende som många inte känner till, menar psykologen och forskaren Sara Wallhed Finn.

Visste du att Parkinsons sjukdom kan påverka luktsinnet, rösten och ansiktsmimiken? Förutom mer kända rörelsesymtom som stelhet och skakningar kan patienterna även drabbas av trötthet, oro och depression. Professor Per Svenningsson berättar om orsaker, behandlingar och om forskningsläget i stort.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen. Diagnosen kan leda till oro men de allra flesta tumörer är ofarliga och kommer inte att påverka mannens hälsa alls. Samtidigt finns aggressiva tumörformer som kan vara dödliga. Forskaren Tobias Nordström berättar om vårdens och forskningens stora utmaning: Att kunna skilja mellan farlig och ofarlig prostatacancer.

Sveriges tandhälsa har gått från katastrof till bland den bästa i världen. Hör professorn och tandläkaren Mats Trulsson berätta munhälsans historia och få svar på frågor om tandblekning, bettskenor och tandvårdsrädsla. Och - påverkas äldres minne av deras tuggförmåga? Ny forskning ska ge svar.

Huden skyddar oss mot infektioner, reglerar temperaturen och hjälper oss att känna njutning. Men den är också vår antenn mot omvärlden och är tätt kopplad till psyket. Hudläkaren och professorn Maria Bradley dissar dyra krämer och ger svar på allt från varför vi får eksem till hur vi ska prata om olika hudfärger.

Övervikt och stillasittande ökar sedan länge i hela befolkningen, inte minst bland barnen. Ett försök att vända utvecklingen är projektet "En friskare skolstart" där forskare från Karolinska Institutet arbetat tillsammans med skolor och skolhälsovård för att öka kunskapen om hälsofrågor hos både elever, föräldrar och skolpersonal. Professor Liselotte Schäfer Elinder berättar mer om hur det kan förbättra barns levnadsvanor.

Så här 18 månader in i coronapandemin sammanfattar Medicinvetarna läget tillsammans med professorn och sjukhuskemisten Joakim Dillner. Hur oroliga ska vi vara för delta-varianten? Kan vi utrota coronaviruset? Bör man åka utomlands i höst? De och många andra frågor besvaras i avsnittet.

Lyssnarfrågespecial! Hur påverkas egentligen vår hälsa av kaffe? Är det viktigt för matsmältningen att dricka vatten till maten? Och - finns feromoner hos människor? Medicinvetarna fördjupar sig i några av de frågor lyssnarna skickat in.

Utmaningarna för att ge dagens barn en bra framtid är stora. Coronapandemin har också inneburit ett bakslag för barns hälsa. Lyssna på barnläkaren och forskaren Tobias Alfvén om hur vi kan identifiera sätt att förbättra hälsan för barn i alla åldrar världen över.

Psykologen och psykoterapeuten Hanna Sahlin har ägnat många år åt att forska om behandling av borderline personlighetssyndrom och självskadebeteende. Hör henne berätta mer om hur känslor kan stjälpa och hjälpa oss.

ALS är en ovanlig men dödlig sjukdom som fått mycket uppmärksamhet på senare år, inte inte minst beroende på att flera välkända personer drabbats. Överläkaren och docenten Caroline Ingre har ägnat sig åt ALS under många år, och hon är hoppfull om att det ska komma verksamma läkemedel mot ALS.

Tre av fyra kvinnor drabbas av någon form av förlossningsskada. Barnmorskan och forskaren Helena Lindgren forskar om hur exempelvis förlossningsställning kan påverka risken för bristningar och vilken roll barnmorskan har.

De allra flesta sjukdomar har ingen koppling alls till vilken blodgrupp du har men vid vissa tillstånd kan det ha betydelse. Forskaren Gustaf Edgren reder ut hur hälsa och blodgrupp hänger ihop och passar på att döda några myter längs vägen.

Möjligheten att arbeta när som helst, varifrån som helst, medför inte bara frihet. Svårigheten att koppla bort jobbet riskerar att leda till ökad stress och i förlängningen ohälsa. Forskaren Gisela Bäcklander har intresserat sig för det moderna arbetslivets möjligheter och fallgropar.

Vi vet numera att den moderna människan bär på gener från neandertal-människor. Det finns till exempel genvarianter från neandertalare som ökar respektive minskar risken för att bli allvarligt sjuk i covid-19. Men hur går den här forskningen till och vad ska man ha den till? Forskaren Hugo Zeberg berättar mer.

Intresset för antikroppar har ökat kraftigt i och med nya coronapandemin. Men hur hänger genomgången covid-19 och förekomsten av antikroppar mot viruset egentligen ihop? Vem får antikroppar, hur länge finns de kvar och varför behövs de? Professor Gunilla Karlsson Hedestam reder ut.

Professor Mikael Landén slår ett slag för det vetenskapliga sättet att vinna kunskap men pekar också på utmaningarna med att bedriva och tolka forskning, inte minst i hans eget fält - psykiatrin.

Tack vare ny kunskap om sjukdomsmekanismerna har möjligheten till individualiserad behandling och till och med bot mot allergier ökat under senare år, berättar professor Erik Melén.

Ätstörningar innebär ett stort lidande för drabbade och deras familjer, och kan i värsta fall leda till för tidig död. Emma Forsén Mantilla är psykolog och forskare på Karolinska Institutet och har i mer än tio år arbetat med ätstörningar - varför de uppkommer och hur de kan behandlas. För det finns hjälp att få!

Professor Per Hall vill minska antalet kvinnor som drabbas av bröstcancer. I sin forskning har han identifierat risk- och friskfaktorer för sjukdomen samt undersökt om läkemedelsbehandling kan användas i preventivt syfte hos de med allra högst risk.

Ett drygt år in i coronapandemin står det allt mer klart att vissa drabbas av mycket långvariga följdsymtom. Malin Nygren-Bonnier är sjukgymnast och docent på Karolinska Institutet, och i nya Medicinvetarna berättar hon om vad vi vet om rehabilitering för patienter som lever med långtidscovid just nu.

Gåtan om vad som hände Andrée-expeditionen har diskuterats sedan medlemmarnas kvarlevor upptäcktes 1930. Ingen har lagt ner mer tid och möda på att besvara frågorna än läkaren och författaren Bea Uusma. I Medicinvetarna berättar hon hur hon just nu försöker tyda Andrées allra sista dagboksanteckningar.

Flera olika vaccin mot nya coronaviruset är just nu på väg ut. Professor Matti Sällberg berättar varför vaccinutveckling kostar, hur de nya typerna av vaccin fungerar och vad vi vet om säkerheten.

Även om adhd ökat de senaste tio åren så är det fortfarande många äldre samt flickor och kvinnor som inte fått sin diagnos. Hör psykiatern och forskaren Charlotte Borg Skoglund förklara hur det hänger ihop.

Spindeltråd är ett av de lättaste och hållbaraste materialen som finns. Forskaren Anna Rising vid Karolinska Institutet och Sveriges lantbruksuniversitet försöker framställa syntetiska spindeltrådsfibrer som hon hoppas kan användas vid bland annat reparation av skadade nerver.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin gick till upptäckten av hepatit C, något som banade väg för dagens effektiva läkemedel. Forskaren Martin Kåberg har hopp om att vi ska lyckas med WHO:s mål: Att eliminera sjukdomen till 2030.

Med hjälp av gensaxen crispr/cas9.kan forskare med hög precision ändra i vår arvsmassa. Forskaren Fredrik Lanner berättar om hur den används som forskningsverktyg men också i försök att hitta nya sjukdomsbehandlingar.

När professor Tomas Olsson började forska om multipel skleros för 40 år sedan hade vården inga behandlingar alls att erbjuda de drabbade. Idag finns över tio godkända läkemedel, och kunskapen ökar ständigt.

Många kvinnor drabbas av mer eller mindre besvärande symptom i samband med klimakteriet. Hör professor Angelica Lindén Hirschberg berätta om forskningsläget kring Medicinvetarnas hittills mest efterfrågade ämne.

Länge var det i praktiken förbjudet att forska på LSD och andra psykedeliska droger. Idag finns förhoppningar att de ska kunna hjälpa personer som lider av svåra depressioner, PTSD och missbruk. Psykiatern och forskaren Predrag Petrovic är försiktigt positiv men efterfrågar mer kunskap.

Kunskapsläget om PCOS, ett tillstånd som hundratusentals svenska kvinnor lider av, är inte vad det borde vara. Professor Elisabet Stener-Victorin har i många år forskat om PCOS – vad det beror på och hur det skulle kunna behandlas.

Vi förstår mer och mer om coronaviruset. Men forskning tar tid och många frågor är fortfarande obesvarade. Professor Jan Albert sammanfattar läget just nu.

Vi lever längre och tryggare än någonsin tidigare. Ändå ökar antalet personer som får en diagnos i psykiatrin varje år.  Men detta behöver inte nödvändigtvis betyda att det psykiska måendet försämrats, menar psykiatern och professorn Christian Rück.

Andra delen av Medicinvetarnas sommarspecial! Följ med oss när vi blickar tillbaka på tidigare avsnitt, repeterar lärdomar och hittar höjdpunkter.

Första delen av Medicinvetarnas sommarspecial! Följ med oss när vi blickar tillbaka på tidigare avsnitt, repeterar lärdomar och hittar höjdpunkter.

Schizofreni är en sjukdom som orsakar stort lidande både för drabbade och anhöriga. Docent Lena Flyckt är psykiater och har länge forskat på sjukdomen - hur den kan behandlas med antipsykotiska läkemedel, men också vilken verkan psykosociala insatser kan ha.

Vid en infektion hjälper mördarcellerna oss att eliminera det farliga. Nu hoppas forskare använda dem i cancerbehandling. Hör professor Hans-Gustaf Ljunggren berätta mer om detta – och om den senaste forskningen kring t-cellsimmunitet vid coronainfektion. 

Det fästingburna viruset TBE sprids i Sverige, och kan ge svåra följdverkningar för den som drabbas. Forskaren Sara Gredmark Russ berättar om forskningsläget, men också om sin vardag som infektionsläkare och vården av covid-19patienter. 

Bland de som intensivvårdats för covid-19 är det många som behöver hjälp med rehabilitering för att komma tillbaka. Kristian Borg är professor i rehabiliteringsmedicin och berättar om vilka fysiska och psykiska besvär som kan drabba patienterna.

Äldre blir mycket sjukare än yngre, män drabbas hårdare än kvinnor. Varför blir vissa svårt sjuka i nya coronaviruset medan andra inte får några symtom alls? Barnläkaren Petter Brodin forskar om immunsystemet - hör honom berätta mer i nya avsnittet av podcasten Medicinvetarna.

Intensiv forskning pågår för att hitta botemedel mot nya coronaviruset. Professor Anders Sönnerborg arbetar såväl med att testa existerande läkemedel som med att försöka hitta nya antivirala mediciner.

Vilka långsiktiga konsekvenser riskerar nya coronaviruset få i världens fattigare delar? Vi resonerar med professor Anna Mia Ekström som i många år forskat om globala hälsofrågor med ett särskilt fokus på Afrika.

Utbrottet av det nya coronaviruset har lyft upp en rad etiska frågor på agendan. Medicinetikern och forskaren Niklas Juth fördjupar oss i ämnet.

Att tvingas isolera sig under coronapandemin kan öka risken för ofrivillig ensamhet. Men vilka effekter har det på hälsan att känna sig ensam? Forskaren Lena Dahlberg vet mer och dödar bland annat myten om svenskarna som världens ensammaste folk.

Nya coronaviruset sprids över världen. Men idéer och känslor kring viruset verkar spridas ännu snabbare. Professor Andreas Olsson förklarar hur och varför rädsla smittar och ger tips på hur vi kan behålla lugnet i en krisdrabbad tid.

Professor emerita Marie Åsberg satte utmattningssyndrom på kartan på 90-talet. I nya avsnittet av KI:s podcast Medicinvetarna berättar hon hur man undviker att gå in i väggen. 

Trötthet är det vanligaste medicinska symtomet. Att vara trött kan också ha stora effekter på vardagen. Men vad är egentligen trötthet och går det att mäta den? Professor Torbjörn Åkerstedt berättar mer.

Professor Matti Sällberg är en av de forskare som startat arbetet med att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset. I Medicinvetarna berättar han mer om hur det går till.

Spanska sjukan härjade i början av förra seklet och var världens dödligaste influensaepidemi. Hur kom det sig? Professor Jonas Ludvigsson tar oss med på en historisk tillbakablick och drar paralleller till dagsaktuella coronautbrottet.

Kirurgen och professorn Johan von Schreeb, verksam vid institutionen för global folkhälsa, har arbetat i en rad krigs- och katastrofdrabbade länder, som till exempel Sierra Leone under ebolautbrottet 2014. Hör honom berätta om lärdomar i fält och varför katastrofmedicinsk forskning behövs.

Människor som flyr till Sverige från andra länder utsätts för stora påfrestningar, och i många fall trauman. Genom att studera migranter och flyktingar kan folkhälsoforskare ta reda på mer om hur svåra erfarenheter påverkar den psykiska hälsan. Forskaren Anna-Clara Hollander berättar mer. 

Kan man optimera sin tarmflora? Frågan går inte att svara på ännu, enligt professor Lars Engstrand. Intensiv forskning pågår just nu runt om i världen för att reda ut vilken betydelse bakterier och andra mikrober i tarmen (och på andra ställen på vår kropp) har för vår hälsa.

I populärkulturen vimlar det av psykopater, men hur ser verkligheten ut egentligen? Karolina Sörman är en av författarna bakom boken "Psykopaten - verkligheten bortom myten" och reder ut begreppen kring psykopatiska drag i avsnittet.

Lite oro kan vara bra. Men när orostankar hindrar dig att leva kan det bli ett problem. I avsnitt 28 av podden Medicinvetarna berättar forskaren Erik Andersson varför nagelbitning är en logisk sysselsättning för oroliga och om strategier för att minska oron.

Placeboeffekten uppstår när en patient upplever en förbättring trots att behandlingen hen har fått är verkningslös. Forskaren Karin Jensen berättar om den vetenskapliga nyttan med placebo, om smutsig placebo och om vad som händer i hjärnan hos en behandlande läkare.

Trodde du att vi redan kände till alla kroppens celler och deras funktioner? Icke. Kartläggningen pågår för fullt och nya celler hittas faktiskt hela tiden. Professor Sten Linnarsson berättar mer.

Professor Tina Dalianis har ägnat en stor del av karriären åt att förstå HPV och slåss för införandet av vaccination.

I framtiden behöver vi kanske flytta till Mars. Med det perspektivet försöker forskaren och fysiologen Lars Karlsson ta reda på hur människokroppen påverkas av vistelse i rymden.

I avsnitt #23 träffar vi Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelförsamlingen och pratar Nobelpris.

Runt fem procent av alla svenskar har adhd. Diagnosen har ökat, särskilt bland vuxna. Psykologen och forskaren Tatja Hirvikoski reder ut vad som är sant och falskt om adhd.

I säsongens första avsnitt handlar det om spelberoende när vi träffar forskaren Anne H Berman.

Sommaravslutning: Vi återvänder till samtalet med psykologen Alexander Rozental och det handlar om utmaningar inom psykologisk forskning, och om att terapi ibland kan stjälpa mer än hjälpa. 

Avsnitt 19 innebär en världspremiär – för första gången är Medicinvetarna inspelat live inför publik. Gästen är professor Richard Rosenquist Brandell, och ämnet precisionsmedicin.

Mai-Lis Hellenius har kallats livsstilsprofessor och har vigt sitt yrkesliv åt att få svenskarna att äta bättre och röra på sig mer.

Att kunna leverera i tid och utan stress är en avundsvärd dygd. Hör psykologen och forskaren Alexander Rozental berätta om problemen med prokrastinering och få hans bästa tips på hur du håller deadline.

Hur vill du dö? Vi ska alla den vägen vandra, och för många är det en tröst att prata om vad som är viktigt när livet närmar sig sitt slut. Hör professor Carol Tishelman berätta om projektet ”DöBra”.

Svenskar gillar att vara i solen mer än andra nationaliteter. Samtidigt ökar den farligaste formen av hudcancer. Hör professorerna Johan Hanssons och Yvonne Brandbergs råd om hur vi ska umgås med vår älskade sol.

Styr generna hur mycket kaffe vi dricker? Ja, i princip alla våra egenskaper påverkas av genetiska faktorer. Hör Patrik Magnusson, forskare och chef för Svenska Tvillingregistret berätta vad tvillingar kan lära oss om arv och miljö.

Det finns flera teorier om vad som händer i hjärnan när vi sover. Klart är i alla fall att sömn är viktigt, annars skulle vi inte lägga en tredjedel av våra liv på att sova, menar forskaren Susanna Jernelöv.

Leder skärmanvändning till ökad närsynthet? Vilken kost är bra för synen? Professor Jan Ygge svarar på frågor om synen och bjuder på spännande godbitar från ögonens värld.

Du behöver inte ha mens om du inte gillar det, menar gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner, och hänvisar till dagens moderna preventivmedel.

Det behövs inga gentest eller avancerade mätmetoder. Att springa till bussen kan räcka. Hör forskarna Jessica Norrboms och Mikael Mattssons tips om fysisk aktivitet i vardagen.

Hur hänger aggressivitet och testosteron ihop? Inte alls, enligt forskaren Stefan Arver. Hör honom berätta om hur testosteron påverkar mäns (och kvinnors) hälsa.

Karolinska Institutets historiska samling av mänskliga kvarlevor väcker känslor. Hör Olof Ljungström berätta om kraniernas plats i medicinhistorien.

Att äta glutenfritt är knappast nyttigt. Men livsviktigt för dem som lider av celiaki. Professor Jonas Ludvigsson reder ut begreppen.

Vid Karolinska Institutet finns forskning om hur suicid ska förebyggas. Lyssna på avsnitt 6 av Medicinvetarna där forskaren, författaren och föreläsaren Ullakarin Nyberg intervjuas om just detta.

Blir vi lyckligare av pengar? Är frukosten dagens viktigaste mål? Forskaren och vetenskapskommunikatören Emma Frans gästar Medicinvetarna och reder ut sanningshalten bakom vanliga vardagssnackisar.

Anna Falks mål är att förstå den mänskliga hjärnan bättre. Sättet att nå dit, odling av hjärnor, för tankarna till science fiction – och det var det också fram till för bara några år sedan.

Hör ambulanssjuksköterskan och forskaren Andreas Claesson berätta om vad vi vet och inte vet om drunkning – och om en mirakulös räddning av en 7-årig flicka som försvann i iskallt vatten.

Kan man dö av snus? Ja, enligt professor Cecilia Magnusson. Hör henne förklara varför.

Kan människor känna doften av rädsla? Ålder? Sjukdom? Ja, enligt forskaren Johan Lundström som förklarar varför försämrat luktsinne är kopplat till ökad risk för olika sjukdomar.