Medicinvetarna – en podd om KI:s forskning

Så här 18 månader in i coronapandemin sammanfattar Medicinvetarna läget tillsammans med professorn och sjukhuskemisten Joakim Dillner. Hur oroliga ska vi vara för delta-varianten? Kan vi utrota coronaviruset? Bör man åka utomlands i höst? De och många andra frågor besvaras i avsnittet.

Lyssnarfrågespecial! Hur påverkas egentligen vår hälsa av kaffe? Är det viktigt för matsmältningen att dricka vatten till maten? Och - finns feromoner hos människor? Medicinvetarna fördjupar sig i några av de frågor lyssnarna skickat in.

Utmaningarna för att ge dagens barn en bra framtid är stora. Coronapandemin har också inneburit ett bakslag för barns hälsa. Lyssna på barnläkaren och forskaren Tobias Alfvén om hur vi kan identifiera sätt att förbättra hälsan för barn i alla åldrar världen över.

Psykologen och psykoterapeuten Hanna Sahlin har ägnat många år åt att forska om behandling av borderline personlighetssyndrom och självskadebeteende. Hör henne berätta mer om hur känslor kan stjälpa och hjälpa oss.

ALS är en ovanlig men dödlig sjukdom som fått mycket uppmärksamhet på senare år, inte inte minst beroende på att flera välkända personer drabbats. Överläkaren och docenten Caroline Ingre har ägnat sig åt ALS under många år, och hon är hoppfull om att det ska komma verksamma läkemedel mot ALS.

Tre av fyra kvinnor drabbas av någon form av förlossningsskada. Barnmorskan och forskaren Helena Lindgren forskar om hur exempelvis förlossningsställning kan påverka risken för bristningar och vilken roll barnmorskan har.

De allra flesta sjukdomar har ingen koppling alls till vilken blodgrupp du har men vid vissa tillstånd kan det ha betydelse. Forskaren Gustaf Edgren reder ut hur hälsa och blodgrupp hänger ihop och passar på att döda några myter längs vägen.

Möjligheten att arbeta när som helst, varifrån som helst, medför inte bara frihet. Svårigheten att koppla bort jobbet riskerar att leda till ökad stress och i förlängningen ohälsa. Forskaren Gisela Bäcklander har intresserat sig för det moderna arbetslivets möjligheter och fallgropar.

Vi vet numera att den moderna människan bär på gener från neandertal-människor. Det finns till exempel genvarianter från neandertalare som ökar respektive minskar risken för att bli allvarligt sjuk i covid-19. Men hur går den här forskningen till och vad ska man ha den till? Forskaren Hugo Zeberg berättar mer.

Intresset för antikroppar har ökat kraftigt i och med nya coronapandemin. Men hur hänger genomgången covid-19 och förekomsten av antikroppar mot viruset egentligen ihop? Vem får antikroppar, hur länge finns de kvar och varför behövs de? Professor Gunilla Karlsson Hedestam reder ut.

Professor Mikael Landén slår ett slag för det vetenskapliga sättet att vinna kunskap men pekar också på utmaningarna med att bedriva och tolka forskning, inte minst i hans eget fält - psykiatrin.

Tack vare ny kunskap om sjukdomsmekanismerna har möjligheten till individualiserad behandling och till och med bot mot allergier ökat under senare år, berättar professor Erik Melén.

Ätstörningar innebär ett stort lidande för drabbade och deras familjer, och kan i värsta fall leda till för tidig död. Emma Forsén Mantilla är psykolog och forskare på Karolinska Institutet och har i mer än tio år arbetat med ätstörningar - varför de uppkommer och hur de kan behandlas. För det finns hjälp att få!

Professor Per Hall vill minska antalet kvinnor som drabbas av bröstcancer. I sin forskning har han identifierat risk- och friskfaktorer för sjukdomen samt undersökt om läkemedelsbehandling kan användas i preventivt syfte hos de med allra högst risk.

Ett drygt år in i coronapandemin står det allt mer klart att vissa drabbas av mycket långvariga följdsymtom. Malin Nygren-Bonnier är sjukgymnast och docent på Karolinska Institutet, och i nya Medicinvetarna berättar hon om vad vi vet om rehabilitering för patienter som lever med långtidscovid just nu.

Gåtan om vad som hände Andrée-expeditionen har diskuterats sedan medlemmarnas kvarlevor upptäcktes 1930. Ingen har lagt ner mer tid och möda på att besvara frågorna än läkaren och författaren Bea Uusma. I Medicinvetarna berättar hon hur hon just nu försöker tyda Andrées allra sista dagboksanteckningar.

Flera olika vaccin mot nya coronaviruset är just nu på väg ut. Professor Matti Sällberg berättar varför vaccinutveckling kostar, hur de nya typerna av vaccin fungerar och vad vi vet om säkerheten.

Även om adhd ökat de senaste tio åren så är det fortfarande många äldre samt flickor och kvinnor som inte fått sin diagnos. Hör psykiatern och forskaren Charlotte Borg Skoglund förklara hur det hänger ihop.

Spindeltråd är ett av de lättaste och hållbaraste materialen som finns. Forskaren Anna Rising vid Karolinska Institutet och Sveriges lantbruksuniversitet försöker framställa syntetiska spindeltrådsfibrer som hon hoppas kan användas vid bland annat reparation av skadade nerver.

Nobelpriset i fysiologi eller kemi gick till upptäckten av hepatit C, något som banade väg för dagens effektiva läkemedel. Forskaren Martin Kåberg har hopp om att vi ska lyckas med WHO:s mål: Att eliminera sjukdomen till 2030.

Med hjälp av gensaxen crispr/cas9.kan forskare med hög precision ändra i vår arvsmassa. Forskaren Fredrik Lanner berättar om hur den används som forskningsverktyg men också i försök att hitta nya sjukdomsbehandlingar.

När professor Tomas Olsson började forska om multipel skleros för 40 år sedan hade vården inga behandlingar alls att erbjuda de drabbade. Idag finns över tio godkända läkemedel, och kunskapen ökar ständigt.

Många kvinnor drabbas av mer eller mindre besvärande symptom i samband med klimakteriet. Hör professor Angelica Lindén Hirschberg berätta om forskningsläget kring Medicinvetarnas hittills mest efterfrågade ämne.

Länge var det i praktiken förbjudet att forska på LSD och andra psykedeliska droger. Idag finns förhoppningar att de ska kunna hjälpa personer som lider av svåra depressioner, PTSD och missbruk. Psykiatern och forskaren Predrag Petrovic är försiktigt positiv men efterfrågar mer kunskap.

Kunskapsläget om PCOS, ett tillstånd som hundratusentals svenska kvinnor lider av, är inte vad det borde vara. Professor Elisabet Stener-Victorin har i många år forskat om PCOS – vad det beror på och hur det skulle kunna behandlas.

Vi förstår mer och mer om coronaviruset. Men forskning tar tid och många frågor är fortfarande obesvarade. Professor Jan Albert sammanfattar läget just nu.

Vi lever längre och tryggare än någonsin tidigare. Ändå ökar antalet personer som får en diagnos i psykiatrin varje år.  Men detta behöver inte nödvändigtvis betyda att det psykiska måendet försämrats, menar psykiatern och professorn Christian Rück.

Andra delen av Medicinvetarnas sommarspecial! Följ med oss när vi blickar tillbaka på tidigare avsnitt, repeterar lärdomar och hittar höjdpunkter.

Första delen av Medicinvetarnas sommarspecial! Följ med oss när vi blickar tillbaka på tidigare avsnitt, repeterar lärdomar och hittar höjdpunkter.

Schizofreni är en sjukdom som orsakar stort lidande både för drabbade och anhöriga. Docent Lena Flykt är psykiater och har länge forskat på sjukdomen - hur den kan behandlas med antipsykotiska läkemedel, men också vilken verkan psykosociala insatser kan ha.

Vid en infektion hjälper mördarcellerna oss att eliminera det farliga. Nu hoppas forskare använda dem i cancerbehandling. Hör professor Hans-Gustaf Ljunggren berätta mer om detta – och om den senaste forskningen kring t-cellsimmunitet vid coronainfektion. 

Det fästingburna viruset TBE sprids i Sverige, och kan ge svåra följdverkningar för den som drabbas. Forskaren Sara Gredmark Russ berättar om forskningsläget, men också om sin vardag som infektionsläkare och vården av covid-19patienter. 

Bland de som intensivvårdats för covid-19 är det många som behöver hjälp med rehabilitering för att komma tillbaka. Kristian Borg är professor i rehabiliteringsmedicin och berättar om vilka fysiska och psykiska besvär som kan drabba patienterna.

Äldre blir mycket sjukare än yngre, män drabbas hårdare än kvinnor. Varför blir vissa svårt sjuka i nya coronaviruset medan andra inte får några symtom alls? Barnläkaren Petter Brodin forskar om immunsystemet - hör honom berätta mer i nya avsnittet av podcasten Medicinvetarna.

Intensiv forskning pågår för att hitta botemedel mot nya coronaviruset. Professor Anders Sönnerborg arbetar såväl med att testa existerande läkemedel som med att försöka hitta nya antivirala mediciner.

Vilka långsiktiga konsekvenser riskerar nya coronaviruset få i världens fattigare delar? Vi resonerar med professor Anna Mia Ekström som i många år forskat om globala hälsofrågor med ett särskilt fokus på Afrika.

Utbrottet av det nya coronaviruset har lyft upp en rad etiska frågor på agendan. Medicinetikern och forskaren Niklas Juth fördjupar oss i ämnet.

Att tvingas isolera sig under coronapandemin kan öka risken för ofrivillig ensamhet. Men vilka effekter har det på hälsan att känna sig ensam? Forskaren Lena Dahlberg vet mer och dödar bland annat myten om svenskarna som världens ensammaste folk.

Nya coronaviruset sprids över världen. Men idéer och känslor kring viruset verkar spridas ännu snabbare. Professor Andreas Olsson förklarar hur och varför rädsla smittar och ger tips på hur vi kan behålla lugnet i en krisdrabbad tid.

Professor emerita Marie Åsberg satte utmattningssyndrom på kartan på 90-talet. I nya avsnittet av KI:s podcast Medicinvetarna berättar hon hur man undviker att gå in i väggen. 

Trötthet är det vanligaste medicinska symtomet. Att vara trött kan också ha stora effekter på vardagen. Men vad är egentligen trötthet och går det att mäta den? Professor Torbjörn Åkerstedt berättar mer.

Professor Matti Sällberg är en av de forskare som startat arbetet med att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset. I Medicinvetarna berättar han mer om hur det går till.

Spanska sjukan härjade i början av förra seklet och var världens dödligaste influensaepidemi. Hur kom det sig? Professor Jonas Ludvigsson tar oss med på en historisk tillbakablick och drar paralleller till dagsaktuella coronautbrottet.

Kirurgen och professorn Johan von Schreeb, verksam vid institutionen för global folkhälsa, har arbetat i en rad krigs- och katastrofdrabbade länder, som till exempel Sierra Leone under ebolautbrottet 2014. Hör honom berätta om lärdomar i fält och varför katastrofmedicinsk forskning behövs.

Människor som flyr till Sverige från andra länder utsätts för stora påfrestningar, och i många fall trauman. Genom att studera migranter och flyktingar kan folkhälsoforskare ta reda på mer om hur svåra erfarenheter påverkar den psykiska hälsan. Forskaren Anna-Clara Hollander berättar mer. 

Kan man optimera sin tarmflora? Frågan går inte att svara på ännu, enligt professor Lars Engstrand. Intensiv forskning pågår just nu runt om i världen för att reda ut vilken betydelse bakterier och andra mikrober i tarmen (och på andra ställen på vår kropp) har för vår hälsa.

I populärkulturen vimlar det av psykopater, men hur ser verkligheten ut egentligen? Karolina Sörman är en av författarna bakom boken "Psykopaten - verkligheten bortom myten" och reder ut begreppen kring psykopatiska drag i avsnittet.

Lite oro kan vara bra. Men när orostankar hindrar dig att leva kan det bli ett problem. I avsnitt 28 av podden Medicinvetarna berättar forskaren Erik Andersson varför nagelbitning är en logisk sysselsättning för oroliga och om strategier för att minska oron.

Placeboeffekten uppstår när en patient upplever en förbättring trots att behandlingen hen har fått är verkningslös. Forskaren Karin Jensen berättar om den vetenskapliga nyttan med placebo, om smutsig placebo och om vad som händer i hjärnan hos en behandlande läkare.

Trodde du att vi redan kände till alla kroppens celler och deras funktioner? Icke. Kartläggningen pågår för fullt och nya celler hittas faktiskt hela tiden. Professor Sten Linnarsson berättar mer.

Professor Tina Dalianis har ägnat en stor del av karriären åt att förstå HPV och slåss för införandet av vaccination.

I framtiden behöver vi kanske flytta till Mars. Med det perspektivet försöker forskaren och fysiologen Lars Karlsson ta reda på hur människokroppen påverkas av vistelse i rymden.

I avsnitt #23 träffar vi Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelförsamlingen och pratar Nobelpris.

Runt fem procent av alla svenskar har adhd. Diagnosen har ökat, särskilt bland vuxna. Psykologen och forskaren Tatja Hirvikoski reder ut vad som är sant och falskt om adhd.

I säsongens första avsnitt handlar det om spelberoende när vi träffar forskaren Anne H Berman.

Sommaravslutning: Vi återvänder till samtalet med psykologen Alexander Rozental och det handlar om utmaningar inom psykologisk forskning, och om att terapi ibland kan stjälpa mer än hjälpa. 

Avsnitt 19 innebär en världspremiär – för första gången är Medicinvetarna inspelat live inför publik. Gästen är professor Richard Rosenquist Brandell, och ämnet precisionsmedicin.

Mai-Lis Hellenius har kallats livsstilsprofessor och har vigt sitt yrkesliv åt att få svenskarna att äta bättre och röra på sig mer.

Att kunna leverera i tid och utan stress är en avundsvärd dygd. Hör psykologen och forskaren Alexander Rozental berätta om problemen med prokrastinering och få hans bästa tips på hur du håller deadline.

Hur vill du dö? Vi ska alla den vägen vandra, och för många är det en tröst att prata om vad som är viktigt när livet närmar sig sitt slut. Hör professor Carol Tishelman berätta om projektet ”DöBra”.

Svenskar gillar att vara i solen mer än andra nationaliteter. Samtidigt ökar den farligaste formen av hudcancer. Hör professorerna Johan Hanssons och Yvonne Brandbergs råd om hur vi ska umgås med vår älskade sol.

Styr generna hur mycket kaffe vi dricker? Ja, i princip alla våra egenskaper påverkas av genetiska faktorer. Hör Patrik Magnusson, forskare och chef för Svenska Tvillingregistret berätta vad tvillingar kan lära oss om arv och miljö.

Det finns flera teorier om vad som händer i hjärnan när vi sover. Klart är i alla fall att sömn är viktigt, annars skulle vi inte lägga en tredjedel av våra liv på att sova, menar forskaren Susanna Jernelöv.

Leder skärmanvändning till ökad närsynthet? Vilken kost är bra för synen? Professor Jan Ygge svarar på frågor om synen och bjuder på spännande godbitar från ögonens värld.

Du behöver inte ha mens om du inte gillar det, menar gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner, och hänvisar till dagens moderna preventivmedel.

Det behövs inga gentest eller avancerade mätmetoder. Att springa till bussen kan räcka. Hör forskarna Jessica Norrboms och Mikael Mattssons tips om fysisk aktivitet i vardagen.

Hur hänger aggressivitet och testosteron ihop? Inte alls, enligt forskaren Stefan Arver. Hör honom berätta om hur testosteron påverkar mäns (och kvinnors) hälsa.

Karolinska Institutets historiska samling av mänskliga kvarlevor väcker känslor. Hör Olof Ljungström berätta om kraniernas plats i medicinhistorien.

Att äta glutenfritt är knappast nyttigt. Men livsviktigt för dem som lider av celiaki. Professor Jonas Ludvigsson reder ut begreppen.

Vid Karolinska Institutet finns forskning om hur suicid ska förebyggas. Lyssna på avsnitt 6 av Medicinvetarna där forskaren, författaren och föreläsaren Ullakarin Nyberg intervjuas om just detta.

Blir vi lyckligare av pengar? Är frukosten dagens viktigaste mål? Forskaren och vetenskapskommunikatören Emma Frans gästar Medicinvetarna och reder ut sanningshalten bakom vanliga vardagssnackisar.

Anna Falks mål är att förstå den mänskliga hjärnan bättre. Sättet att nå dit, odling av hjärnor, för tankarna till science fiction – och det var det också fram till för bara några år sedan.

Hör ambulanssjuksköterskan och forskaren Andreas Claesson berätta om vad vi vet och inte vet om drunkning – och om en mirakulös räddning av en 7-årig flicka som försvann i iskallt vatten.

Kan man dö av snus? Ja, enligt professor Cecilia Magnusson. Hör henne förklara varför.

Kan människor känna doften av rädsla? Ålder? Sjukdom? Ja, enligt forskaren Johan Lundström som förklarar varför försämrat luktsinne är kopplat till ökad risk för olika sjukdomar.