Medicinvetarna #160: Vad är dopning?

Det var under 1960-talet som dopning bland elitidrottare började få uppmärksamhet, och flera skandaler har därefter avslöjats där idrottare på världsnivå beslagits med att ha tagit illegala preparat för att förbättra sina prestationer. Professor Carl-Johan Sundberg vet det mesta om ämnet, inte minst hur det påverkar hälsan. Avsnittet publicerades 27 november 2024.

Carl Johan Sundberg
Carl Johan Sundberg Foto: Andreas Andersson

Skandalerna har avlöst varandra sedan fenomenet dopning började uppmärksammas brett under 1960-talet. Framför allt är det i individuella grenar, som exempelvis friidrott, där det inte sällan kan skilja så lite som hundradelar av en sekund mellan OS-guld och fiasko, som frestelsen att ta till otillåtna preparat för att skaffa sig fördelar blivit för mycket bland vissa idrottsutövare. Det har också förekommit statsunderstödd dopning - de mest kända exemplen är gamla Östtyskland, och på senare år Ryssland. Det förekommer också missbruk av dopningsmedel bland amatörer och motionärer. 

Arne Ljungqvist, professor emeritus vid Karolinska Institutet, var en pionjär i att bedriva forskning kring och föreslå åtgärder emot dopning, och på senare år har Carl Johan Sundberg profilerat sig som dopningsexpert. Han är professor i molekylär och tillämpad arbetsfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi samt institutionen för lärande, informatik, management och etik vid Karolinska Institutet. Han är också en av tre dekaner på Karolinska Institutet. 

Han har i sin forskning framför allt forskat om hur fysisk aktivitet påverkar hälsan och vad som händer i kroppen vid fysisk ansträngning. Men han har alltså också intresserat sig för dopning, och var bland annat medicinskt ansvarig i den statliga utredningen ”Doping i folkhälsoperspektiv”, för vid det här laget nästan 30 år sedan. Idag är han också vetenskaplig ledamot i WADA:s expertgrupp för gen- och celldopning. WADA står för World Anti-Doping Agency, internationella antidopningsbyrån, som har ett övergripande ansvar för att motverka dopning, och för att regelbundet testa idrottsmän.

Och det är just inom området gen- och celldopning som de största riskerna för nya fuskförsök kommer finnas, berättar Carl Johan Sundberg i avsnitt 160 av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna. 

– I takt med att dopningsjägarna hittat nya metoder för att avslöja fuskarna, så försöker fuskarna utveckla nya metoder för att fuska utan att åka fast, säger han. 

  • Lyssna på avsnittet via iTunes 
  • Lyssna via Spotify
  • Läs en transkriberad version av intervjun med Carl Johan Sundberg.

Mer om Carl Johan Sundberg

Porträtt av Mikael Tiger
Mikael Tiger Foto: Andreas Andersson

Lyssnarfrågan: Kan psykedeliska substanser hjälpa vid utmattningssyndrom?

KI:s populärvetenskapliga podcast fick en fråga från en lyssnare: Det pågår ju spännande forskning kring psykedeliska substanser som behandling mot depression. Min fråga är skulle de funka även mot utmattningssyndrom?
Diagnosen har ökat enormt finns någon forskning kring denna växande patientgrupp?

Mikael Tiger är överläkare vid Norra Stockholms psykiatri och docent i psykiatri vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Hans forskning handlar om depressionsbehandling och han är medansvarig till en pågående studie som undersöker den psykedeliska substansen psilosybins effekter vid depression. 

I Lyssnarfrågan nr 22 av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna berättar han om det man vet idag. 

– Det pågår studier i USA som undersöker saken, säger Mikael Tiger. 

AA
Innehållsgranskare:
Cecilia Odlind
2024-12-05