Medicinvetarna #163: Vad vet du om cp?
Hjärnskador som sker innan hjärnan är färdigutvecklad kan ge upphov till cerebral pares, cp. Hos vissa med cp går det inte att upptäcka något med blotta ögat, andra kan ha behov av till exempel rullstol. Diagnosen innebär också kognitiv påverkan hos cirka hälften av de drabbade. Forskaren Kristina Tedroff har i många år arbetat med rehabilitering av framför allt barn och unga med cp. Avsnittet publicerades 22 januari 2025.
Cerebral pares har funnits med människan i långa tider. Det finns avbildningar av personer med symtom som kan tolkas som cp redan från de gamla egyptiernas tid, men det var först långt fram i historien som vetenskapen kunde förklara fenomenet. Cp beror på att det skett en engångsskada på hjärnan någon gång från befruktningen fram till barnet fyller två år.
– Den grundskadan kan inte behandlas bort. Men hjärnan utvecklas och mognar ju under uppväxten så symtomen från skadan kan förändras efter hand, säger Kristina Tedroff, docent och barnneurolog vid enheten för neuropediatrik, institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.
Cp är en så kallad paraplydiagnos. Av de cirka 2 på 1000 födda som drabbas så kan det skilja sig enormt hur stora besvär som uppstår. Vissa kommer att behöva hjälpmedel som rullstol eller permobil, andra drabbade kan leva ett liv helt utan synliga besvär för utomstående. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autism är kraftigt överrepresenterade bland personer med cp.
– Idag vet vi också att ungefär hälften av de drabbade förutom kroppsliga symtom också har en kognitiv eller begåvningsmässig nedsättning, en viktig insikt för att kunna ge drabbade så bra förutsättningar som möjligt för att kunna ta till sig exempelvis utbildning, säger hon.
Kristina Tedroffs forskning är främst inriktad på cp och andra motorikstörningar hos barn, ungdomar och vuxna. Hon intresserar sig också för mekanismer och praktiska konsekvenser av olika neurologiska tillstånd, samt sömnproblematik hos barn och ungdomar med eller utan neurologiska eller psykiatriska diagnoser. Hör intervjun med henne i avsnitt 163 av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna.
Foto: CollageNyhetsbrevet Medicinvetaren
Medicinvetaren är ett populärvetenskapligt nyhetsbrev som håller dig uppdaterad om all spännande forskning som sker vid Karolinska Institutet. Nytt brev i din mejlbox ungefär varannan vecka.