Medicinvetarna #161: Jobbar man bäst på jobbet?

För många har arbetslivet förändrats i grunden de senaste 20-30 åren i takt med digitaliseringen. Under covid 19-pandemins mest akuta fas var det också många som lärde sig att det faktiskt går utmärkt att jobba på distans. Men vilka konsekvenser får det här för hälsan? Hör arbetslivsforskaren, och jobbpendlaren, Kristina Palm berätta om vad vetenskapen säger. Avsnittet publicedrades 11 december 2024.

Kristina Palm
Kristina Palm Foto: Andreas Andersson

Under den mer akuta fasen av covid 19-pandemin tvingades många till distansarbete. I spåren av det har förväntningarna på arbetslivets förutsättningar förändrats en hel del. Och man kan med fog misstänka att nya generationer "digital natives", alltså de som aldrig upplevt en tillvaro utan datorer och smartphones kommer vilja arbeta mycket på distans.

Samtidigt vet vi att ett ständigt uppkopplat liv ger nya utmaningar för hälsan. Bristen på återhämtning är med stor sannolikhet en stor orsak till utmattningssyndrom och andra stressrelaterade diagnoser.

Kristina Palm är senior forskare vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet, där hon ingår i en forskargrupp som heter "Ledarskap i sjukvård och akademi". Hon är också professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet. Kristina Palm har en bakgrund på Kungliga Tekniska Högskolan KTH där hon disputerade, hennes forskning handlar om arbetslivet med fokus på att försöka skapa mänskligt hållbara arbeten i takt med att arbetet generellt blivit mer allt mer intensivt för många. 

2022 fick hon HR-forskarpriset tillsammans med Calle Rosengren, som också nämns i avsnittet, vid Lunds universitet för sitt arbete om hur digitalisering påverkar emotioner och gränsstrategier i arbetslivet.

Porträtt av Karin Sundström
Karin Sundström Foto: Andreas Andersson

Lyssnarfrågan: Varför avstår en del kvinnor screening för hpv?

Screening för humant papillomvirus är tillsammans med cellprovtagning och vaccin viktiga pusselbitar i arbetet med att utrota livmoderhalscancer. Men en del kvinnor hoppar över screeningen. Vad finns det för skäl till detta? Det undrade en lyssnare av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna. 

– Glädjande nog deltar de allra flesta kvinnor i någon utsträckning. Men det finns en liten grupp som vi inte når, säger Karin Sundström, cancerepidemiolog och forskargruppsledare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet, även verksam som läkare vid klinisk patologi och cancerdiagnostik vid Karolinska Universitetssjukhuset. 

Hennes forskning handlar om humant papillomvirus (HPV) och de cancerformer som viruset orsakar, främst livmoderhalscancer. Forskning visar att det finns flera skäl till att man uteblir. 

– Det kan handla om tidspress. Kvinnor med psykiatriska besvär deltar också i lägre utsträckning. Men det kan också vara så att man är rädd för att få en cancerdiagnos och därför undviker undersökningen. Det kan tyckas vara en paradoxal reaktion eftersom möjligheterna till behandling är bättre ju tidigare cancern upptäcks, säger Karin Sundström. 

Forskarna hoppas att ökad information ska göra att fler ändå deltar i screeningen. Ytterligare ett skäl till att en del kvinnor uteblir är undersökningsrädsla.

– Här har vi internationellt börjat arbetet med att ta reda på hur vi kan hjälpa dessa kvinnor genom att exempelvis bjuda in kvinnan till undersökningsrummet så att hon kan bekanta sig med miljön. Även terapi kan erbjudas. Livmoderhalscancer är en av ganska få cancerformer som vi har så kraftfulla bekämpningsverktyg mot. Genom att delta i screening kan kvinnor radikalt minska sin risk att drabbas av sjukdomen, säger Karin Sundström.

Mer på temat

Lyssnarfrågan: Har vi scrollat sönder vår uppmärksamhetsförmåga?

Det talas ofta om att vi har förstört vårt uppmärksamhetsspann med allt scrollande på snabba klipp i sociala medier, men vad säger egentligen forskningen? Sissela Bergman Nutley, är doktor i kognitiv neurovetenskap, och anknuten forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet där hon forskar om ungas användande av digitala medier och kopplingen till psykisk ohälsa. Hon är drivande inom den ideella föreningen Arts & Hearts där det förebyggande skolprogrammet "Det syns inte tagits fram". 

Hon är författare till böckerna Distraherad och medförfattare till boken Hälsosegrar. Hon har skrivit ett antal rapporter på uppdrag av bland annat Mind och Mediemyndigheten där hon också sitter i insynsrådet.  

Hennes svar på frågan kan i korthet sammanfattas med ett "ja".

Porträtt av professor Johan Franck
Professor Johan Franck Foto: Cecilia Odlind

Lyssnarfrågan: Är alkoholberoende ärftligt?

Risken för alkoholism är större om en nära släkting lider av det. Är det speciella gener man ärver eller kan det ha med miljö att göra också? Det undrade en lyssnare av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna.

– Risken att utveckla ett alkoholberoende styrs till hälften av gener och det finns ungefär hundra gener som verkar vara kopplade till en ökad risk. Men även miljöfaktorer som social utsatthet, psykisk stress och att alkohol är tillgängligt kan öka risken, säger Johan Franck, professor i psykiatri vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet och verksamhetschef för Beroendecentrum Stockholm. 

Har man en nära släkting som lider av alkoholberoende så tycker jag man ska tänka på det som en ökad känslighet.

– Ungefär som att en person med ljus hy ska vara försiktig med solexponering så ska en person med alkoholriskbruk i familjen vara försiktig med alkoholanvändning, säger han.

Cecilia Odlind
2025-01-13