Medicinvetarna #161: Jobbar man bäst på jobbet?
För många har arbetslivet förändrats i grunden de senaste 20-30 åren i takt med digitaliseringen. Under covid 19-pandemins mest akuta fas var det också många som lärde sig att det faktiskt går utmärkt att jobba på distans. Men vilka konsekvenser får det här för hälsan? Hör arbetslivsforskaren, och jobbpendlaren, Kristina Palm berätta om vad vetenskapen säger. Avsnittet publicedrades 11 december 2024.
Under den mer akuta fasen av covid 19-pandemin tvingades många till distansarbete. I spåren av det har förväntningarna på arbetslivets förutsättningar förändrats en hel del. Och man kan med fog misstänka att nya generationer "digital natives", alltså de som aldrig upplevt en tillvaro utan datorer och smartphones kommer vilja arbeta mycket på distans.
Samtidigt vet vi att ett ständigt uppkopplat liv ger nya utmaningar för hälsan. Bristen på återhämtning är med stor sannolikhet en stor orsak till utmattningssyndrom och andra stressrelaterade diagnoser.
Kristina Palm är senior forskare vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet, där hon ingår i en forskargrupp som heter "Ledarskap i sjukvård och akademi". Hon är också professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet. Kristina Palm har en bakgrund på Kungliga Tekniska Högskolan KTH där hon disputerade, hennes forskning handlar om arbetslivet med fokus på att försöka skapa mänskligt hållbara arbeten i takt med att arbetet generellt blivit mer allt mer intensivt för många.
2022 fick hon HR-forskarpriset tillsammans med Calle Rosengren, som också nämns i avsnittet, vid Lunds universitet för sitt arbete om hur digitalisering påverkar emotioner och gränsstrategier i arbetslivet.
- Lyssna på avsnittet via iTunes
- Lyssna via Spotify
- Läs en transkriberad version av intervjun med Kristina Palm.
Foto: Cecilia OdlindJobbar vi oss sjuka?
Möjligheten att arbeta när och var som helst medför inte bara frihet utan kan även leda till ökad stress och ohälsa. Podden Medicinvetarna har pratat med psykologen och forskaren Gisela Bäcklander om det moderna arbetslivets möjligheter och fallgropar.
Foto: Andreas AnderssonUtmattningssyndrom: Vad vet vi idag?
Diagnosen utmattningssyndrom har fortsatt att öka. Vad vet vi egentligen om gränssättningen mellan utmattning och depression, och har forskningen svar på vilken behandling som ger hjälp? Psykologen och forskaren Elin Lindsäter har ofta deltagit i diskussionen.
Foto: Cecilia Odlind#127: Har du koll på skärmtiden?
Hur oroliga ska vi vara över skärmvanorna hos det uppväxande släktet egentligen? Riktigt ordentligt oroliga enligt psykologiprofessor Lisa Thorell som anser att barn upp till två år inte ska exponeras för några skärmar alls
Lyssnarfrågan: Varför avstår en del kvinnor screening för hpv?
Screening för humant papillomvirus är tillsammans med cellprovtagning och vaccin viktiga pusselbitar i arbetet med att utrota livmoderhalscancer. Men en del kvinnor hoppar över screeningen. Vad finns det för skäl till detta? Det undrade en lyssnare av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna.
– Glädjande nog deltar de allra flesta kvinnor i någon utsträckning. Men det finns en liten grupp som vi inte når, säger Karin Sundström, cancerepidemiolog och forskargruppsledare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet, även verksam som läkare vid klinisk patologi och cancerdiagnostik vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Hennes forskning handlar om humant papillomvirus (HPV) och de cancerformer som viruset orsakar, främst livmoderhalscancer. Forskning visar att det finns flera skäl till att man uteblir.
– Det kan handla om tidspress. Kvinnor med psykiatriska besvär deltar också i lägre utsträckning. Men det kan också vara så att man är rädd för att få en cancerdiagnos och därför undviker undersökningen. Det kan tyckas vara en paradoxal reaktion eftersom möjligheterna till behandling är bättre ju tidigare cancern upptäcks, säger Karin Sundström.
Forskarna hoppas att ökad information ska göra att fler ändå deltar i screeningen. Ytterligare ett skäl till att en del kvinnor uteblir är undersökningsrädsla.
– Här har vi internationellt börjat arbetet med att ta reda på hur vi kan hjälpa dessa kvinnor genom att exempelvis bjuda in kvinnan till undersökningsrummet så att hon kan bekanta sig med miljön. Även terapi kan erbjudas. Livmoderhalscancer är en av ganska få cancerformer som vi har så kraftfulla bekämpningsverktyg mot. Genom att delta i screening kan kvinnor radikalt minska sin risk att drabbas av sjukdomen, säger Karin Sundström.
Mer på temat
Foto: Andreas AnderssonHur utrota livmoderhalscancer?
Det finns flera hundra olika varianter av humant papillomvirus, HPV, men bara några är farliga. Dessa kan orsaka livmoderhalscancer, som kan leda till infertilitet och i värsta fall död. Men tack vare vaccin i kombination med gynekologiskt provtagningsprogram så kan många sjukdomsfall undvikas. Hör professor Joakim Dillner berätta mer.
Foto: pepifotoCentrum för eliminering av livmoderhalscancer
Centret arbetar med att öka kunskapen kring design och utvärdering av strategier för att utrota livmoderhalscancer. Arbetet ingår i kampanjen att Sverige ska vara fritt från livmoderhalscancer år 2027. Centret ingår och i ett internationellt nätverk för referenslaboratorier inom HPV-testning.
Lyssnarfrågan: Har vi scrollat sönder vår uppmärksamhetsförmåga?
Det talas ofta om att vi har förstört vårt uppmärksamhetsspann med allt scrollande på snabba klipp i sociala medier, men vad säger egentligen forskningen? Sissela Bergman Nutley, är doktor i kognitiv neurovetenskap, och anknuten forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet där hon forskar om ungas användande av digitala medier och kopplingen till psykisk ohälsa. Hon är drivande inom den ideella föreningen Arts & Hearts där det förebyggande skolprogrammet "Det syns inte tagits fram".
Hon är författare till böckerna Distraherad och medförfattare till boken Hälsosegrar. Hon har skrivit ett antal rapporter på uppdrag av bland annat Mind och Mediemyndigheten där hon också sitter i insynsrådet.
Hennes svar på frågan kan i korthet sammanfattas med ett "ja".
Foto: Cecilia OdlindHar du koll på skärmtiden?
Hur oroliga ska vi vara över skärmvanorna hos det uppväxande släktet egentligen? Riktigt ordentligt oroliga enligt psykologiprofessor Lisa Thorell som anser att barn upp till två år inte ska exponeras för några skärmar alls
Foto: Foto: Getty images.Så påverkar skärmvanor barns hälsa
Skärmtid förknippas ofta med ohälsa hos unga, men det är mer komplicerat än så, menar forskare. Vi påverkas, men olika och inte bara negativt. Vad vi gör på mobilen och vad vi gör när vi inte använder den, spelar också roll för vårt mående.
Lyssnarfrågan: Är alkoholberoende ärftligt?
Risken för alkoholism är större om en nära släkting lider av det. Är det speciella gener man ärver eller kan det ha med miljö att göra också? Det undrade en lyssnare av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna.
– Risken att utveckla ett alkoholberoende styrs till hälften av gener och det finns ungefär hundra gener som verkar vara kopplade till en ökad risk. Men även miljöfaktorer som social utsatthet, psykisk stress och att alkohol är tillgängligt kan öka risken, säger Johan Franck, professor i psykiatri vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet och verksamhetschef för Beroendecentrum Stockholm.
Har man en nära släkting som lider av alkoholberoende så tycker jag man ska tänka på det som en ökad känslighet.
– Ungefär som att en person med ljus hy ska vara försiktig med solexponering så ska en person med alkoholriskbruk i familjen vara försiktig med alkoholanvändning, säger han.
Foto: Ola DanielssonPodd: Dricker du för mycket?
Det kan räcka med att dra ner på drickandet för att stoppa ett beroende. Hör psykologen och forskaren Sara Wallhed Finn ta död på myter kring alkoholberoende i senaste avsnittet av KI:s podcast Medicinvetarna.
Ett glas för mycket
Schablonbilden av alkoholberoende är de slitna männen på parkbänkar runt om i staden, men de är bara toppen av isberget. Alkoholberoende är ett väldigt mycket större problem än så.
Foto: Andreas AnderssonPodd: Är beroende en sjukdom?
Är du beroende och i behov av vård eller lider du bara av en dålig vana? Forskaren Joar Guterstam reder ut begreppen i podden Medicinvetarna. I avsnittet svarar också doktoranden Isabella Gripe på en lyssnarfråga om ungas alkoholkonsumtion.