Medicinvetarna #83: Hur gammal kan man bli?

På 250 år har medellivslängden i Sverige fördubblats, från cirka 40 år till cirka 80. Men det är inte troligt att vi kommer bli 160 år gamla år 2270. Docent Karin Modig förklarar varför och berättar hur överdödlighet kan mätas, inte minst i pandemitider. Forskaren Jonas Raninen svarar också på en lyssnarfråga om ungas minskade alkoholkonsumtion. Avsnittet publicerades 15 december 2021.

Karin Modig
Karin Modig Foto: Andreas Andersson

Under covid-19-pandemin har begreppet överdödlighet ofta diskuterats, ibland rent av som ett mått på hur olika länder lyckats med sin pandemibekämpning. Karin Modig är docent i epidemiologi och forskargruppsledare vid Institutet för Miljömedicin. Hennes forskning handlar om den åldrande befolkningen och vilka effekter vi kan vänta oss som samhälle och i vården när allt fler blir allt äldre. Andra frågor som intresserat Karin Modig och hennes forskargrupp handlar om vad det är som driver den ökande medellivslängden och hur hälsan ser ut för de personer som allt oftare blir mycket gamla.

Hon får ofta frågan om hur gammal hon tror en människa kan bli i framtiden, även i det här poddavsnittet!

- Minst 122 år (dagens rekord)! Jag tror vi kommer kunna bli betydligt äldre än vi blir idag. Men det som ökat är framförallt medellivslängden, inte den maximala åldern som ökat, säger hon.

Lyssnarfrågan: Varför dricker dagens unga mindre?

I avsnittet medverkar också forskaren Jonas Raninen vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, för att följa upp en lyssnarfråga från ett tidigare avsnitt som handlade om att unga idag dricker mindre alkohol än tidigare generationer. Dagens unga är historiska: Det har aldrig varit så få som dricker alkohol och bland dem som dricker har det aldrig varit så få som dricker alkohol som idag. 

- Bland niondeklassare i en studie vi gjort var det 38 procent som druckit alkohol. Icke-drickarna mår bättre psykiskt och fysiskt och de är lika nöjda med sina sociala kontakter, säger Jonas Raninen.

Varför det är så är fortfarande en obesvarad fråga med en nyligen publicerad studie ger ny vägledning.

- Minskningen är begränsad till ett färre antal länder än vi tidigare trott och dessa länder finns i protestantiska och engelskspråkiga länder. Det gör att närmar oss svaret på fråga, säger han.

PS. Flera lyssnare har gjort oss uppmärksamma på vidden av vårt misslyckande i försöket att ur minnet recitera Viktor Rydbergs dikt "Tomten". Ordet "kulturskymning" har förekommit. Här finns en korrekt version av dikten, i sin helhet. DS.

Cecilia Odlind
2024-02-13