Medicinvetarna #66: Hur funkar antikroppar?

Intresset för antikroppar har ökat kraftigt i och med nya coronapandemin. Men hur hänger genomgången covid-19 och förekomsten av antikroppar mot viruset egentligen ihop? Vem får antikroppar, hur länge finns de kvar och varför behövs de? Professor Gunilla Karlsson Hedestam reder ut.

Klassiskt porträttfoto i studio.
Gunilla Karlsson Hedestam, läkare, professor i vaccinforskning. Foto: Erik Flyg

Gunilla Karlsson Hedestam är professor i vaccinimmunologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet. Hennes forskargrupp har regelbundet mätt förekomsten av antikroppar bland blodgivare och gravida i Stockholm.

– I februari 2021 hade cirka 19 procent i den här gruppen antikroppar. Då kan vi ganska säkert säga att det ligger lägre i andra delar av Sverige där smittspridningen inte varit lika omfattande. Väldigt många har fortfarande inte haft infektionen och det innebär att vi måste fortsätta med åtgärderna, säger hon.  

Gunilla Karlsson Hedestam är också del av ett EU-finansierat projekt vars mål är att producera antikroppar som blockerar SARS-CoV-2:s förmåga att infektera celler, så kallade neutraliserande antikroppar. Hör mer om den forskningen i nya avsnittet av KI:s podcast Medicinvetarna där hon även berättar om hur länge vi har kvar antikroppar (verkar ofta finnas kvar ett år senare), hur t-celler kompletterar immunsvaret (hjälper till vid etablerad infektion) och hur muterade virus skiljer sig från det ursprungliga (varierar i spikproteinet). Hon pratar också om vikten av vaccin.

– Att ha en genomgången infektion motsvarar vaccination. Men till skillnad från infektion, då kroppen riskerar att svara med oberäkneliga eller långdragna symtom, ger vaccination samma fina minnesceller och antikroppar men på ett kontrollerat sätt, säger Gunilla Karlsson Hedestam.   

Dessutom svarar Gunilla Karlsson Hedestam på en rad lyssnarfrågor i ämnet.