Medicinvetarna #10: Tränar du rätt?
Hur individanpassar man träningen för att få så mycket hälsovinster som möjligt? I avsnitt 10 av Medicinvetarna pratar vi träning för hela slanten. Avsnittet publicerades 27 februari 2019.
Fysisk aktivitet aktiverar gener som leder till att nya proteiner bildas som i sin tur bygger upp kroppen. Men olika personer får olika effekt av träning och typen av fysisk aktivitet kan också påverka. Vilken motionsform ska man välja och hur mycket bör man träna? Vi frågade Mikael Mattsson, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet och Research Institutes of Sweden. Han forskar även om digital hälsa vid Stanforduniversitetet i Kalifornien, USA, och hans forskning handlar om individanpassning av träning, bland annat hur hjärtat och blodcirkulationen reagerar olika av konditionsträning hos olika personer, men också om genetik och beräkningsmodeller för hur man kan optimera sin träning.
Mikael Mattsson har också intresserat sig för uthållighetsträning och föreläst och skrivit flera populärvetenskapliga böcker om träning. Själv tränar han bland annat maratonlöpning, paddling, inlines- och skridskoåkning.
Även lyssnarfrågan handlar om träningens effekter. En av Medicinvetarnas programledare, Cecilia Odlind, besöker Friskis & Svettis och får träningstips av Jessica Norrbom, även hon forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet. Jessica Norrbom driver också tillsammans med kollegan Maria Ahlsén Frisk utan flum-podden som vi nämner i avsnittet. Ett av tipsen från boken Frisk utan flum som nämns i poddavsnittet är att äta 500 gram frukt och grönsaker per dag. Hur mycket det är syns på bilden.
• Lyssna på avsnittet via Spotify istället
• Hitta Medicinvetarna i iTunes
Mer läsning på temat
Säker sport är deras mål
Motion har många positiva effekter. Men idrottare på elitnivå riskerar också skador. Möt tre forskare som vet vilka sporter som är mest riskfyllda och hur skador bäst undviks.
Tema: Idrott och motion
Människokroppen är näst intill oändligt komplicerad. Men en uppsjö av studier mynnar ut i en mycket enkel slutsats: genom att röra dig tillräckligt mycket kan du själv höja ditt välbefinnande och minska risken att bli sjuk.