Medicinvetarna #159: Vad vet du om hiv?

Hiv-viruset identifierades för över 40 år sedan och snart kunde man koppla ihop det med den dödliga sjukdomen aids. Globalt lever 40 miljoner med hiv men tack vare forskning så finns idag effektiva läkemedel som kan hålla viruset i schack. Professor Anders Sönnerborg har varit med på hela resan från upptäckt till kontroll. Avsnittet publicerades 13 november 2024.

Porträtt av professor Anders Sönnerborg
Professor Anders Sönnerborg Foto: Andreas Andersson

Hiv-fallen exploderade för 40 år sedan, bland missbrukare och homosexuella män. Då fanns ingen behandling och smittade patienter dog unga i aids. I sin avhandling som publicerades år 1989 hade Anders Sönnerborg inkluderat 120 patienter, 117 hade dött i aids. 

– Min första aidspatient hade sprungit Stockholm maraton några veckor innan han insjuknade. Vi hann komma varandra nära och hade långa samtal som påverkade mig både emotionellt och professionellt. Jag bestämde mig för att forska om hiv för att kunna hjälpa drabbade, säger Anders Sönnerborg som idag är professor i klinisk virologi och infektionssjukdomar vid institutionen för laboratoriemedicin och institutionen för medicin, Huddinge vid Karolinska Institutet samt överläkare på klinisk mikrobiologi och infektionskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. 

Fortfarande finns inget vaccin och ingen bot men forskning har lett till att det idag finns kombinerade läkemedel som kan hålla virusnivåerna så låga att de inte kan upptäckas, om de tas på rätt sätt. Detta lyckas många smittade i Sverige med och nyligen uppnådde Sverige som första land i världen ett viktigt hälsomål kring hiv: 96 procent av alla hiv-smittade i Sverige har diagnostiserats, 99 procent av dessa är under behandling och 98 procent av dem har omätbara virusnivåer. Globalt är hiv fortfarande ett stort hälsoproblem. 

– Men Sveriges situation visar att det går, säger Anders Sönnerborg.

Hans forskargrupp fokuserar på hiv-forskning: allt från behandling och bot till långsiktiga konsekvenser och spridning av hiv. I avsnitt 159 av KI:s populärvetenskapliga podcast berättar han om vägen från dödligt virus till dagens situation där medicinerade hiv-bärare kan leva som andra utan risk att föra smittan vidare.

– Det känns djupt tillfredsställande att jag uppfyllt löftet som jag gav till mina patienter på 1980-talet. Men hiv är ett lurigt virus, man måste vara på sin vakt. Och jag skulle gärna vilja vara med och bota de första patienterna, säger Anders Sönnerborg.   

Tack vare utvecklingen så har hiv-smitta blivit betydligt mindre stigmatiserat, menar han.

– Det snarare ett problem att man inte talar så mycket om hiv, den unga generationen vet inte så mycket och förstår kanske inte alltid vikten av att skydda sig, inte minst om man har sex utanför Sverige, säger Anders Sönnerborg.   

Mer om liknande ämnen

Emma Patterson
Emma Patterson Foto: Andreas Andersson

Lyssnarfrågan: Hur farlig är ultraprocessad mat?

I somras (2024) kom en nyhet om att amerikanska forskare funnit ett samband mellan demens och intag av ultraprocessad mat. Men vad är egentligen ultraprocessad mat, och kan man verkligen dra några säkra slutsatser av hur vi påverkas av att äta den. 

Emma Patterson är nutritionist och adjungerad lektor på institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet. Hon ingår i Elisabeth Schäfer Elinders forskargrupp Samhällsnutrition och fysisk aktivitet. Schäfer Elinder intervjuades i avsnitt #76 av Medicinvetarna under titeln "Hur får vi sundare skolbarn?". Emma Patterson är anställd på Livsmedelsverket, och reder här ut begreppen om vad som menas med ultraprocessad mat och vad vi vet om hälsoriskerna med sådan. 

CO
Innehållsgranskare:
2024-11-20