Medicinvetarna #159: Vad vet du om hiv?
Hiv-viruset identifierades för över 40 år sedan och snart kunde man koppla ihop det med den dödliga sjukdomen aids. Globalt lever 40 miljoner med hiv men tack vare forskning så finns idag effektiva läkemedel som kan hålla viruset i schack. Professor Anders Sönnerborg har varit med på hela resan från upptäckt till kontroll. Avsnittet publicerades 13 november 2024.
Hiv-fallen exploderade för 40 år sedan, bland missbrukare och homosexuella män. Då fanns ingen behandling och smittade patienter dog unga i aids. I sin avhandling som publicerades år 1989 hade Anders Sönnerborg inkluderat 120 patienter, 117 hade dött i aids.
– Min första aidspatient hade sprungit Stockholm maraton några veckor innan han insjuknade. Vi hann komma varandra nära och hade långa samtal som påverkade mig både emotionellt och professionellt. Jag bestämde mig för att forska om hiv för att kunna hjälpa drabbade, säger Anders Sönnerborg som idag är professor i klinisk virologi och infektionssjukdomar vid institutionen för laboratoriemedicin och institutionen för medicin, Huddinge vid Karolinska Institutet samt överläkare på klinisk mikrobiologi och infektionskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset.
Fortfarande finns inget vaccin och ingen bot men forskning har lett till att det idag finns kombinerade läkemedel som kan hålla virusnivåerna så låga att de inte kan upptäckas, om de tas på rätt sätt. Detta lyckas många smittade i Sverige med och nyligen uppnådde Sverige som första land i världen ett viktigt hälsomål kring hiv: 96 procent av alla hiv-smittade i Sverige har diagnostiserats, 99 procent av dessa är under behandling och 98 procent av dem har omätbara virusnivåer. Globalt är hiv fortfarande ett stort hälsoproblem.
– Men Sveriges situation visar att det går, säger Anders Sönnerborg.
Hans forskargrupp fokuserar på hiv-forskning: allt från behandling och bot till långsiktiga konsekvenser och spridning av hiv. I avsnitt 159 av KI:s populärvetenskapliga podcast berättar han om vägen från dödligt virus till dagens situation där medicinerade hiv-bärare kan leva som andra utan risk att föra smittan vidare.
– Det känns djupt tillfredsställande att jag uppfyllt löftet som jag gav till mina patienter på 1980-talet. Men hiv är ett lurigt virus, man måste vara på sin vakt. Och jag skulle gärna vilja vara med och bota de första patienterna, säger Anders Sönnerborg.
Tack vare utvecklingen så har hiv-smitta blivit betydligt mindre stigmatiserat, menar han.
– Det snarare ett problem att man inte talar så mycket om hiv, den unga generationen vet inte så mycket och förstår kanske inte alltid vikten av att skydda sig, inte minst om man har sex utanför Sverige, säger Anders Sönnerborg.
- Lyssna på avsnittet via iTunes
- Lyssna via Spotify
- Här kan du läsa en transkriberad version av intervjun med Anders Sönnerborg.
Mer om liknande ämnen
Foto: Andreas Andersson#41: Hur funkar virusläkemedel?
Intensiv forskning pågår för att hitta botemedel mot nya coronaviruset. Professor Anders Sönnerborg arbetar såväl med att testa existerande läkemedel som med att försöka hitta nya antivirala mediciner.
Foto: Mattias AhlmAnders Sönnerborg: "Vi kämpade ihop i ett halvår""
Som ung läkare konfronterades Anders Sönnerborg med de tidiga svenska fallen av aids. Mötet med en döende man blev starten på hans yrkesbana inom hiv.
Foto: Andreas AnderssonHur utrota livmoderhalscancer?
Det finns flera hundra olika varianter av humant papillomvirus, HPV, men bara några är farliga. Dessa kan orsaka livmoderhalscancer, som kan leda till infertilitet och i värsta fall död. Men tack vare vaccin i kombination med gynekologiskt provtagningsprogram så kan många sjukdomsfall undvikas. Hör professor Joakim Dillner berätta mer.
Foto: Getty Images,Getty Images/iStockphotoHistorisk milstolpe i kampen mot hiv uppnådd
Sverige har nått UNAIDS:s och WHO:s mål för hiv-epidemin, enligt en studie i Eurosurveillance av forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Enligt forskarna är Sverige det första land i världen som uppnått dessa mål.
Lyssnarfrågan: Hur farlig är ultraprocessad mat?
I somras (2024) kom en nyhet om att amerikanska forskare funnit ett samband mellan demens och intag av ultraprocessad mat. Men vad är egentligen ultraprocessad mat, och kan man verkligen dra några säkra slutsatser av hur vi påverkas av att äta den?
– Begreppet ultraprocessad mat har spridit sig, det har fångat både allmänhetens, journalisters och forskares intresse. Det låter som ett väldigt tekniskt och väldefinierat begrepp, men det är det tyvärr inte. Det ger utrymme för olika tolkningar, säger Emma Patterson, nutritionist och anställd på Livsmedelsverket samt adjungerad lektor på institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, där hon ingår i Liselotte Schäfer Elinders* forskargrupp Samhällsnutrition och fysisk aktivitet.
Hon förklarar att i vissa studier syftar ultraprocessad mat på mat som innehåller tillsatser, i andra på mat som är tillverkad i en fabrik. Ibland menar man mat med hög tillsats av fett eller socker och i andra fall mat som marknadsförs till barn.
– Enligt några av dessa tolkningar kan till exempel fullkornsbröd, som är nyttig mat, räknas som ultraprocessad mat. Eller smoothie eller färdig soppa, säger Emma Patterson.
Det finns studier som visar ett samband mellan att äta mycket så kallad ultraprocessad mat och ökad risk för vissa sjukdomar.
– Men vad – om något – i kosten är det som orsakar detta, utöver vad vi redan vet om livsmedel och näringsämnen? Det behövs fler och bättre studier för att svara på den frågan, säger Emma Patterson.
Hör hela hennes svar i lyssnarfrågan nr 21 av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna.
*) Liselotte Schäfer Elinder intervjuades i avsnitt #76 av Medicinvetarna under titeln "Hur får vi sundare skolbarn?".
Foto: andreas anderssonPodd: Hur får vi sundare skolbarn?
I podden Medicinvetarna berättar professor Liselotte Schäfer Elinder om projektet "En friskare skolstart", där forskare arbetat tillsammans med skolor och skolhälsovård för att öka kunskapen om hälsofrågor hos elever, föräldrar och skolpersonal.