Medicinvetarna #32: Redo för katastrof?

Hur kan hälsoeffekterna vid en katastrof minimeras? Det intresserar kirurgen Johan von Schreeb, professor vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet. Han leder ett kunskapscentrum för internationell katastrofmedicin som bland annat samlar in kunskap om vilka hälsoeffekter olika typer av katastrofer orsakar men också kartlägger behoven i olika länder före en katastrofer, allt för att effektivisera kommande katastrofinsatser.

I nya avsnittet av Karolinska Institutets podcast Medicinvetarna berättar han om varför katastrofmedicinsk kunskap och forskning behövs. Han och hans kollegor arbetar ofta i krigs- och katastrofdrabbade länder, själv har han bland annat varit verksam i Afghanistan, Rwanda och Haiti.

– Man kan inte sitta inne på sitt arbetsrum på Karolinska Institutet och lösa de stora problem som katastrofer innebär. Man måste också ut i verkligheten, säger han.

I Medicinvetarna berättar han också om sitt nära samarbete med Hans Rosling (”han var en ganska usel handledare – men en fantastisk inspiratör”), om det svåra beslutet att åka till Sierra Leone mitt under ebolautbrottet 2014 (”Jag kände att om jag inte åker, vem ska då åka?”) och om hur arbetet i katastrofområden påverkat honom (”jag tror jag är ungefär lika gnällig som alla andra”).

Johan von Schreeb var även med och startade den svenska sektionen av Läkare utan gränser 1993. År 2014 utsågs han till ”Årets svensk” för sina insatser för människor som drabbas av naturkatastrofer, epidemier och krig.Han sommarpratade 2017 och medverkar regelbundet i Tankar för dagen i Sveriges radio P1.

I avsnittet svarar också Ineke Samson, forskarstuderande vid institutionen klinisk vetenskap, intervention och teknikvid Karolinska Institutet, på lyssnarfrågan om varför man stammar.

• Lyssna på avsnittet via Spotify.
• Hitta Medicinvetarna i iTunes.