Medicinvetarna #95: Vad minns du?
Utan minne vore vi människor ganska hjälplösa. Men hur fungerar minnet egentligen? Professor Agneta Herlitz har länge intresserat sig för kognition och minne, inte minst när vi åldras. Hon tonar ner vikten av att lösa sudoku och dödar myten att vi bara använder en liten procent av vår hjärnkapacitet. Dessutom: Test - så lätt är det att plantera falska minnen. Poddavsnittet publicerades 1 juni 2022.
Det stämmer verkligen att man kan se förändringar i hjärnan hos mångåriga London-taxichaufförer som lärt sig tusentals gator utantill. Och det finns personer som lyckas memorera hundratals eller tusentals decimaler av pi. Professor Agneta Herlitz vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet förklarar hur det går till när vi minns och vilka olika typer av minne det finns. Det förvånar inte henne att Andreas upplever sig ha sämre lokalsinne i svampskogen nu än för några år sedan men inte heller att han hittar bättre än många kvinnor.
- Det finns tydliga könsskillnader. Män hittar bättre geografiskt, medan kvinnor minns ansikten och bilder bättre, berättar hon som länge intresserat sig för kognitiva förmågor och minne, inte minst hur det förändras när vi åldras och vilka skillnader som finns mellan könen.
I avsnittet hör vi också forskaren Lars Norlen, anknuten till institutionen för cell- och molekylärbiologi och institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, avliva myter om hår.
- Lyssna på avsnittet via Spotify
- Lyssna på avsnittet via iTunes
- Här kan du läsa en transkriberad version av intervjun med Agneta Herlitz
Så minns vi våra liv
Minns du och din bror olika om vem som egentligen välte granen den där julen när katten sprang bort och gröten brändes vid? Ni kanske minns fel båda två. Det menar forskarna som vet hur vi minns våra liv.
Foto: Martin AsperholmKvinnor minns tidigare händelser bättre
Händelseminnet, det episodiska minnet, är något bättre hos kvinnor jämfört med hos män, visar forskare vid Karolinska Institutet i en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Psychological Bulletin. Men resultatet varierar beroende på vad som ska kommas ihåg.