Medicinvetarna: #114: Hur stoppa gängvåldet?
Många unga blir både offer och misstänkta förövare när gängvåldet ökar. Hör forskaren och barn- och ungdomspsykiatern Niklas Långström om riskfaktorer för kriminalitet, preventiva effekten av fängelsestraff och vilka förebyggande insatser han menar behöver stärkas. I avsnittet svarar även John Axelsson på frågan om ifall fullmåne påverkar sömnen. Avsnittet publicerades 22 februari 2023.
Niklas Långström är barn- och ungdomspsykiater, docent och anknuten forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Han är även medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen. Till hans specialområden hör orsaksmekanismer bakom våld, samt riskbedömning och förebyggande av våld mellan människor.
- Riskfaktorer på individnivå för att hamna i kriminalitet och gängvåld är till exempel lättväckt aggressivitet, känslomässig instabilitet, låg impulskontroll och lättkränkthet men också att ha personer som utöver våld i familjen eller i sin närhet. Risken ökar också för barn med psykiatriska diagnoser som trotssyndrom och uppförandestörning, säger han.
I sin forskning försöker Niklas Långström tillsammans med medarbetare vid Karolinska Institutet och Oxford University i Storbritannien förbättra kunskaperna om fungerande förebyggande insatser mot sexualbrott och våldsbrott. Insatser behöver göras på flera olika nivåer, som polisen och rättsväsendet men även skola, socialtjänst, fritidssektor och psykiatri, menar han.
- Bäst nytta får man ju om man kan komma in tidigt med insatser, men det föresätter att föräldrarna delar problembilden. Idag läggs mycket kraft på att motivera de inblandade att ta emot stöd att ta sig ut ur ett kriminellt beteende, säger han.
Att hårda straff skulle ha en brottsreducerande effekt efter en fängelsevistelse finns det inget tydligt stöd för i forskningen.
- Men genom att frihetsberöva aktiva förbrytare förhindras ju brott under denna tid. Samtidigt behöver inlåsning kombineras med andra åtgärder som bra psykologisk behandling, utbildning och yrkesträning, för att minska risken för återfall i kriminalitet, säger Niklas Långström.
Hör honom berätta mer i avsnitt 114 av KI:s podcast Medicinvetarna.
Påverkas sömnen av fullmåne?
I avsnittet svarar även forskaren John Axelsson vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, på frågan om det stämmer att man sover oroligt när det är fullmåne.
Enligt honom kom det nyligen en studie från Argentina som visar att sömnen faktiskt kan påverkas ganska mycket veckan innan fullmåne. I byar där elektricitet saknas gick man och lade sig ungefär en timme senare, i snitt.
- Det finns också visst stöd från andra studier att även de som bor i större städer kan påverkas men de effekterna är små. Orsaken har inte enbart med det ökade ljuset att göra, utan även att det historiskt arrangerats kulturella och sociala aktiviteter i samband med fullmåne som av tradition lever vidare, säger han.
- Lyssna på avsnittet via iTunes
- Lyssna via Spotify
- Läs en transkriberad version av den långa intervjun med Niklas Långström.
Mer på temat
Forskare försöker bryta onda cirklar
Forskning visar att missbruk och kriminalitet är överrepresenterat bland de drabbade. Men kan en negativ livsspiral brytas genom rätt behandling mot adhd?
Symposium i Rättspsykiatri Tema: Dömd till vård
Symposiet den 19 april anordnas av Karolinska Institutets forskargrupper i forensisk beteende- och neurovetenskap och forensisk epidemiologi med syftet att öka och dela kunskapen om kopplingen mellan psykisk ohälsa, normbrytande beteenden och kriminalitet