Medicinvetarna #152: Vad säger forskningen om styckmord?
Rättsmedicinaren och forskaren Brita Zilg publicerade för ett par år sen en genomgång som visar att förekomsten av styckmord i Sverige ökar över tid. Men vad säger forskningen mer om dessa ofta stort uppmärksammade fall? Samtalet handlar också om rättsmedicin i bredare perspektiv, inte minst om hur synen på ämnet förändrats de senaste 25 åren. Avsnittet publicerades 7 augusti 2024.
Brita Zilg är rättsläkare vid Rättsmedicinalverket och anknuten forskare vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet. Hon föddes i Östtyskland och kom till Sverige som elvaåring. Under 90-talet arbetade hon inom media och var bland annat med och startade tidningen och sajten Darling. Hon var också den som form- och namngav den uppmärksammade antologin ”Fittstim” . Hon sommarpratade 1998.
Vid trettio års ålder valde hon att sadla om och bli läkare. Efter läkarexamen specialiserade hon sig inom rättsmedicin och disputerade med en analys av glaskroppsvätska i döda människors ögon. Hon har gjort poddserien Liket efter döden och är med och driver Instagram-kontot med samma namn.
För ett par år sedan var hon med och kartlade styckmord som skett i Sverige mellan åren 1990 och 2017. En av slutsatserna som kan dras när tidigare epoker jämförs är att styckmorden verkar öka något i antal, framför allt så kallade transportstyckningar. Hör henne berätta mer om studien, och om hur man med finurliga metoder kan skilja olyckor från mord, i avsnitt 152 av KI:s podcast Medicinvetarna. I avsnittet berättar Brita Zilg också om vilka reaktioner hon brukar få när hon berättar om sitt jobb, och att det finns mordmetoder som inte går att upptäcka för rättsvårdande myndigheter. Vilka de är avslöjar hon däremot inte!
- Här kan du läsa en transkriberad version av intervjun med Brita Zilg.
- Lyssna på avsnitten via iTunes
- Lyssna via Spotify
Lyssnarfrågan: Hur ska vi få fler att äta klimatsmart?
De flesta håller nog med om att det vore önskvärt om vi kunde äta mer klimatsmart. Men det är inte alltid så lätt att lära gamla hundar att sitta, eller för den delen lära korvälskare att äta krasse. Forskaren Patricia Eustachio Colombo vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, har i flera studier undersökt strategier för att öka andelen vegetariska inslag utan att omställningen känns för drastisk.
En nyckelfaktor har till exempel visat sig vara att inte nödvändigtvis gå direkt från animalisk till helt vegetarisk kost, utan snarare att öka inblandningen av exempelvis ärtprotein i köttbullesmeten gradvis.
Foto: Mattias Södermark Menigo
Så kan vi få fler att äta klimatsmart
I en ny studie har Patricia Eustachio Colombo och hennes kollegor tagit fram förslag på kostmönster som är hälsosamma och klimatsmarta. Nu gäller det bara att få oss att använda dem.
Foto: Jesper Möller
Nyfiken på klimatsmart hälsa
På FN:s klimatmöte i Glasgow hösten 2021 enades världens länder om att stå fast vid 1,5-gradersmålet och för första gången nämndes fossila bränslens roll. Klimatomställningen gäller mänsklighetens framtid men kan också ge direkta hälsovinster här och nu, menar KI-forskare.
Foto: Patricia Eustachio Colombo
Klimatsmart skolmat accepterades av elever
Många forskare är eniga om att en övergång till en mer växtbaserad kost är viktig för att minska vår klimatpåverkan. I en avhandling från Karolinska Institutet utvecklades och testades en ny metod för hållbara skolluncher.