Vem får palliativ vård? Medicinvetarna #182
Termen palliativ vård syftar på de vårdinsatser som sätts in för att göra livet så bra som det kan vara för patienter som inte längre kan botas – den vanligaste patientgruppen är personer med spridd cancer. Men tillgången till palliativ vård ser olika ut i olika delar av landet. Hör professor och överläkare Linda Björkhem-Bergman berätta mer om ämnet. Avsnittet publicerades 15 oktober 2025.
Det är inte ovanligt att en patient som remitteras till palliativ vård blir upprörd. Det innebär oftast att vederbörande har en sjukdom som inte längre bedöms kunna botas, och det kan vara tufft att ta till sig. Men många gånger blir patienterna positivt överraskade över alla åtgärder som kan sättas in för att förbättra situationen i livets slutskede.
Fältet påverkas också av den snabba utveckling som sker inom medicinsk forskning, ett tillstånd som inte gick att behandla förra året kan i vissa fall visa sig botbart idag.
Linda Björkhem-Bergman är professor i palliativ medicin vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet. Hon är också överläkare på Stockholms Sjukhem, palliativ vård samt vetenskaplig ledare vide palliativt kunskapscentrum i region Stockholm.
Hon leder sin egen forskargrupp inom palliativ medicin som består av åtta forskare som samtliga kombinerar forskning med kliniskt arbete inom palliativ vård. Hör henne berätta mer i avsnitt 182 av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna.
Mer på temat
Foto: johanna sjöblomPrata om döden
Hur vill du dö? För många är det en tröst att prata om vad som är viktigt när livet närmar sig sitt slut. Hör professor Carol Tishelman berätta om projektet ”DöBra” i podden Medicinvetarna.
Foto: Johan NordPalliativ vård
Lyssnarfrågan: Vad är allergisk matstrupe?
Allergisk matstrupe, eller eosinofil esofagit, är ett besvärligt men behandlingsbart tillstånd som drabbar en av tusen svenskar i genomsnitt. Allergin tenderar att smyga sig på, och beror oftast på en födoämnesallergi. Drabbade har ofta också andra allergier, mot till exempel pälsdjur eller pollen.
– Man har svårare att svälja och måste ofta dricka mer när man äter för att skölja ner maten, det tar därför ofta längre tid att äta. Omgivningen kan tycka att man verkar petig och eftersom symtomen ofta kommer gradvis är sjukdomen lätt att missa både för föräldrar och i vården, säger Helena Thulin, anknuten forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet och barnläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset som disputerade med en avhandling som handlade om allergisk matstrupe hos barn.
Idag krävs det gastroskopi för att undersöka om matstrupen läkt av behandlingen. Det innebär att man måste söva barnet/personen. Helena Thulin och hennes kollegor arbetar med att utveckla metoder där man kan testa på celler i labbet i stället.
– Om vi kan få detta att fungera så kan vi spara både lidande, tid och vårdresurser, säger hon i lyssnarfrågan #46 av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna.