Medicinvetarna #151: Förstår du vad doktorn säger?

Ordet hälsolitteracitet är inte så gammalt, det fanns med på Språkrådets nyordlista så sent som 2020. Men företeelsen syftar på något som är uråldrigt: att kunna uttrycka sig om sin hälsa, och att kunna ta till sig information från exempelvis vårdpersonal. För det räcker sällan med att läkaren ställer en diagnos, det är även viktigt att du förstår vad du drabbats av och de råd om behandling du får.

Josefin Wångdahl är biträdande lektor och folkhälsovetare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet och hennes forskning handlar om hälsolitteracitet. Josefin Wångdahl ingår i forskargruppen socialgerontologi som leds av professor Carin Lennartsson som vi hörde i avsnitt #100 av Medicinvetarna. Forskargruppen är en del av ARC, Aging Research Center, som samlar forskning om åldrande och äldre. 

I avsnitt 151 av KI:s podcast Medicinvetarna berättar Josefin Wångdahl hur språkförbistring och kognitiv funktionsnedsättning kan påverka förmågan att hitta, förstå och värdera information om den egna hälsan negativt. Även stress, stigma och utbildningsnivå spelar in. 

– Men hög utbildning och god hälsolitteracitet går inte alltid hand i hand, en person med hög utbildning kan ha svårt att kritiskt bedöma hälsoinformation och tycka att det känns pinsamt att ställa frågor i mötet med läkare eller sjuksköterskor, säger hon.

Kompetensutveckling och ett mer strategiskt arbete för att göra hälso- och sjukvården mer hälsolitteracitetsvänlig behövs, menar hon. 

– Att hälso- och sjukvården tar hänsyn till hälsolitteracitet är viktigt för att minska ojämlikhet i hälsa men tyvärr är det långt ifrån all vårdpersonal som har kunskap om hälsolitteracitet.  

• Här kan du läsa en transkriberad version av intervjun med Josefin Wångdahl. 
• Lyssna på avsnitten via iTunes 
• Lyssna via Spotify