Medicinvetarna #151: Förstår du vad doktorn säger?

Ordet hälsolitteracitet är onekligen lite krångligt, men innebörden är desto enklare – förmågan att uttrycka sig om den egna hälsan och att förstå vad vårdgivare faktiskt säger om den. Forskaren Josefin Wångdahl brinner för ökad hälsolitteracitet och drivs framför allt av viljan att öka jämlikheten i vården. Avsnittet publicerades 18 juli 2024.

Josefin Wångdahl
Josefin Wångdahl Foto: Andreas Andersson

Ordet hälsolitteracitet är inte så gammalt, det fanns med på Språkrådets nyordlista så sent som 2020. Men företeelsen syftar på något som är uråldrigt: att kunna uttrycka sig om sin hälsa, och att kunna ta till sig information från exempelvis vårdpersonal. För det räcker sällan med att läkaren ställer en diagnos, det är även viktigt att du förstår vad du drabbats av och de råd om behandling du får.

Josefin Wångdahl är biträdande lektor och folkhälsovetare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet och hennes forskning handlar om hälsolitteracitet. Josefin Wångdahl ingår i forskargruppen socialgerontologi som leds av professor Carin Lennartsson som vi hörde i avsnitt #100 av Medicinvetarna. Forskargruppen är en del av ARC, Aging Research Center, som samlar forskning om åldrande och äldre. 

I avsnitt 151 av KI:s podcast Medicinvetarna berättar Josefin Wångdahl hur språkförbistring och kognitiv funktionsnedsättning kan påverka förmågan att hitta, förstå och värdera information om den egna hälsan negativt. Även stress, stigma och utbildningsnivå spelar in. 

– Men hög utbildning och god hälsolitteracitet går inte alltid hand i hand, en person med hög utbildning kan ha svårt att kritiskt bedöma hälsoinformation och tycka att det känns pinsamt att ställa frågor i mötet med läkare eller sjuksköterskor, säger hon.

Kompetensutveckling och ett mer strategiskt arbete för att göra hälso- och sjukvården mer hälsolitteracitetsvänlig behövs, menar hon. 

– Att hälso- och sjukvården tar hänsyn till hälsolitteracitet är viktigt för att minska ojämlikhet i hälsa men tyvärr är det långt ifrån all vårdpersonal som har kunskap om hälsolitteracitet.  

  • Här kan du läsa en transkriberad version av intervjun med Josefin Wångdahl. 
porträtt Maria Feychting
Maria Feychting Foto: Andreas Andersson

Lyssnarfrågan: Finns det samband mellan mobilstrålning och hjärntumörer?

Ända sedan mobiltelefonerna började bli var mans egendom har det diskuterats hur de påverkar vår hälsa. Idag gäller diskussionen kanske oftast risken med för mycket skärmtid, eller att allt scrollande innebär nackdelar för både inlärning och koncentration, men redan när de kom restes farhågor för att själva strålningen skulle påverka vår hälsa. 

Maria Feychting är professor i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Instituet. Hon har i många år arbetat med den svenska delen av den internationella COSMOS-studien som följer 250 000 individer, och så sent som i våras kom den senaste delrapporten som inte visar på något samband alls mellan hjärntumörer och mobiltelefonanvändning.

I själva verket har vetenskapen få teorier om vilka eventuella riskfaktorer som finns just för tumörer i hjärnan, och Maria Feychting öppnar i avsnittet för att det faktiskt, kanske, i första hand handlar om tur eller otur om man ska drabbas. 

Mer om liknande ämnen

2024-07-31