Medicinvetarna #125: Vem är synestet?

Tycker du att måndagar är gröna? Eller att månaden juli doftar hav? Då kanske du är synestet. Synestesi är ett neurologiskt fenomen som innebär att två eller flera sinnen är sammankopplade, och fenomenet har en viss samvariation med vissa neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Janina Neufeld är biolog och forskare och har länge intresserat sig för synestesti. I lyssnarfrågan svarar professor Anders Sönnerborg på varför vi "måste" bevara smittkoppsvirus. Avsnittet publicerades 26 juli 2023.

Janina Neufeld
Janina Neufeld Foto: Andreas Andersson

Synestesi är inte en diagnos, utan definieras som ett sensoriskt fenomen. Fenomenet innebär att vissa stimuli leder till ytterligare sensoriska upplevelser, som att månaderna har färger, eller att vissa ljud utlöser en upplevelse av lukter eller smaker. Man tror att upp till fyra procent av befolkningen är synesteter, och forskningen visar att det är vanligare hos kvinnor och barn.

Janina Neufeld är biolog och senior forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hon är knuten till KIND, en förkortning för Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet, ett kompetenscentrum för forskning, utveckling och utbildning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Janina Neufelds forskning handlar om hur hjärnan fungerar hos individer med autism men också om synestesi. 

Även icke-synesteter tenderar att associera vissa sinnesintryck på bestämda sätt, utan att kanske riktigt förstå varför, som till exempel att höga toner är ljusa och låga är mörka. Vi är alltså alla vana att tolka en sorts sinnesintryck i termer av ett annat. Men vid synestesi har associationerna ökad kraft. Det kan vara en fördel när man ska komma ihåg saker – synestesi har kopplats till ett något förbättrat minne. Enligt vissa studier finns också en koppling till kreativitet.

Anders Sönnerborg
Anders Sönnerborg Foto: Andreas Andersson

Varför "måste" vi spara på smittkoppsvirus?

I avsnittet medverkar också professor och överläkare Anders Sönnerborg, verksam vid institutionen för laboratoriemedicin och institutionen för medicin, Huddinge, vid Karolinska Institutet. Han svarar på en lyssnarfråga om varför smittkoppsvirus bevaras när sjukdomen är utrotad sedan många år. Svaret, visar det sig, handlar om de mer mörka drivkrafterna hos olika länder, och om misstänksamhet.

Andreas Andersson
2024-04-24