Medicinvetarna #154: Vad vet vi om postcovid?
Uppåt 150 000 svenskar lever med långvariga allvarliga besvär efter att ha drabbats av covid-19, vilket gör att tillståndet kvalar in som folksjukdom. Vetenskapen saknar ännu en klar bild av sjukdomens förlopp eller orsaksmekanismer, men det finns hopp. Just nu pågår en läkemedelsstudie vars resultat kommer senare i höst. Hör överläkaren och docenten Judith Bruchfeld berätta om det aktuella kunskapsläget. Avsnittet publicerade 4 september 2024.
Insikten om att covid-19 kunde ge långvariga besvärliga symptom kom ganska tidigt under pandemins första våg. Redan sommaren 2020 började rapporter komma om patienter som drabbats av extrem trötthet, hjärtklappning och hjärndimma långt efter att sjukdomens akuta fas gått över.
Under åren som gått har diagnosen postcovid ibland ifrågasatts, men idag lider uppåt 150 000 personer i Sverige av kvarstående symtom, vilket gör att tillståndet kvalificerar sig som en folksjukdom. För den enskilde innebär det att livet inte fungerar som innan sjukdomen. Vissa kan till exempel inte arbeta alls, eller tvingas vara deltidssjukskrivna. Tillståndet innebär ofta påverkan på ett flertal organsystem, något som förvånade vården i början. Riskfaktorer för att drabbas av långvariga symptom har visat sig vara dels att den initiala infektionen var långvarig, dels att personerna drabbades av ett flertal symtom under den akuta infektionen.
Judith Bruchfeld är överläkare och specialist i infektionssjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset och docent vid Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. Hennes forskning har sedan många år kretsat kring tuberkulos. Under covidpandemin var hon med och startade en särskild mottagning för patienter med postcovid och har fortsatt forska även i detta ämne. Hon leder en läkemedelsstudie som förhoppningsvis ska kunna leda till en bättre behandling, och under hösten kommer forskningsresultaten att kodas av.
Lyssnarfrågan: När behöver åderbråck opereras?
Åderbråck i benens vener orsakas av att klaffarna i blodkärlen fungerar dåligt. Fenomenet är vanligt men de flesta har inga besvär.
– Några få drabbas av allvarligare biverkningar med svårläkta sår i huden och då kan operation ibland vara nödvändig, säger Joy Roy, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och docent i kärlkirurgi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.
Hans forskning handlar om pulsåderbråck, alltså en vidgning av stora kroppspulsådern i buken. I sin kliniska vardag träffar han även patienter med venösa åderbråck., som framförallt forskar om pulsåderbråck. Hör honom svara på frågan och berätta mer i KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna.
Fler poddar om covid-19
Foto: Katarina Sternudd#33: Vem dog i spanska sjukan?
Spanska sjukan härjade i början av förra seklet och var världens dödligaste influensaepidemi. Hur kom det sig? Professor Jonas Ludvigsson tar oss med på en historisk tillbakablick och drar paralleller till dagsaktuella coronautbrottet.
Foto: Andreas Andersson#43: Hur mår man efter corona?
Bland de som intensivvårdats för covid-19 är det många som behöver hjälp med rehabilitering för att komma tillbaka. Kristian Borg är professor i rehabiliteringsmedicin och berättar om vilka fysiska och psykiska besvär som kan drabba patienterna.
Foto: Cecilia Odlind#61: Covidrehab: Vad vet vi idag?
Ett drygt år in i coronapandemin står det allt mer klart att vissa drabbas av mycket långvariga följdsymtom. Malin Nygren-Bonnier är sjukgymnast och docent på Karolinska Institutet, och i nya Medicinvetarna berättar hon om vad vi vet om rehabilitering för patienter som lever med långtidscovid just nu.