Medicinvetarna #146: Hur stoppa kolorektal cancer?
Cancer i tjock- och ändtarm är den tredje vanligaste cancerformen och en av de som leder till flest dödsfall. Professor Anna Martling har länge arbetat med att förbättra diagnostik och behandling av drabbade och kan konstatera att mycket blivit bättre under hennes karriär, men en av de svåraste utmaningarna kvarstår: att upptäcka cancern i tid. Avsnittet publicerades 15 maj 2024.
Kolorektal cancer, eller cancer i tjock- och ändtarm, drabbar cirka 7 000 svenskar varje år. Det gör cancerformen till den vanligaste efter bröstcancer och prostatacancer. Möjligheterna att behandla sjukdomen blir bättre och bättre, men den stora utmaningen är att hitta de som drabbas. Cancerformen ger få symtom, och screening för att hitta blod eller blodrester i avföring är ett bra sätt för att identifiera drabbade.
Anna Martling är professor i kirurgi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi. Hon är också överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Inom forskningsområdet kolorektal kirurgi har hennes forskargrupp haft ett särskilt fokus på prediktiva och prognostiska biomarkörer, acetylcalicylsyra, strålbehandling, tidpunkt för operation och utveckling av nya kirurgiska tekniker. Hennes forskning är kliniknära och har alltså omsatts i nya metoder vilket direkt kommit patienter till hjälp.
2021 fick hon priset Årets cancerforskare av Cancerfonden. I januari utsågs Anna Martling till Scientific Director Life Science på Karolinska Institutet. Det arbetet handlar om precisionsmedicin, hur vi ska kunna hjälpa fler till bättre hälsa och längre liv i framtiden, och vad som kommer krävas av aktörer inom både vården, akademin och näringslivet för att det ska bli verklighet.
I KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna intervjuas Anna Martling om både diagnostik och behandling av kolrektal cancer, men också vilka frisk- och riskfaktorer som finns. Negativt, i all korthet, är rött kött och alkohol, positivt är fibrer och kaffe.
- Lyssna på avsnittet via iTunes
- Lyssna via Spotify
- Läs en transkriberad version av intervjun med Anna Martling.
Lyssnarfrågan: Är vissa friskare än andra?
Finns det friskfaktorer, till exempel gener, som kan förklara att en del personer är mindre sjuka och förkylda än genomsnittet? – Det finns ingen gen som kan skydda mot alla infektioner. Men vissa är helt skyddade mot specifika virus och det beror då oftast på att de har en mutation, en genförändring, i något protein som gör att viruset inte kan ta sig in i cellen. Det finns därför personer som aldrig kan få vinterkräksjukan eller hiv, berättar Petter Brodin, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.
Har man tidigare haft sjukdomen eller tagit ett vaccin kan det också skydda.
– Dessutom finns den subjektiva faktorn, en del upplever att de mår sämre än andra av samma virussjukdom, det kan vara en delförklaring till "man cold", det vill säga att män verkar mer besvärade av förkylningän kvinnor, menar Petter Brodin.
Hör hela svaret i lyssnarfrågan #8 av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna.
Foto: Martin StenmarkAnna Martling räknar varje steg
Varje år ökar förekomsten av tjock- och ändtarmscancer i Sverige. Kirurgen och professorn Anna Martling arbetar för att förbättra prognosen och livskvaliteten för de drabbade. Nu testar hon om vanliga huvudvärkstabletter kan bli nästa steg.
Foto: Andreas Andersson#42: Varför slår corona olika?
Äldre blir mycket sjukare än yngre, män drabbas hårdare än kvinnor. Varför blir vissa svårt sjuka i nya coronaviruset medan andra inte får några symtom alls? Barnläkaren Petter Brodin forskar om immunsystemet - hör honom berätta mer i nya avsnittet av podcasten Medicinvetarna.