Hur blir man en bra patient? Medicinvetarna #168
Det finns många omständigheter som påverkar hur bra vården blir. Hur du själv agerar kan spela roll för utfallet. Forskaren och läkaren Rita Fernholm har länge intresserat sig för och forskat om patientsäkerhet. Hör hennes tips på hur man som patient kan bidra genom att exempelvis förbereda sig inför ett vårdbesök. Avsnittet publicerades 2 april 2025.
Det är lätt att tänka sig att vården ska fungera som en maskin: högutbildade professionella vårdanställda, som med hjälp av modern teknik och enligt senaste forskningsrön behandlar våra sjukdomar. Den bilden är inte falsk, men i praktiken påverkar en lång rad faktorer hur utfallet av vården blir.
Vilken betydelse har exempelvis tidsbrist, maktobalans eller tillgång till tidigare information för läkarens bedömning? Eller det faktum att du sökte för din krämpa just idag och inte för tre månader sedan?
– Jag är väldigt intresserad av att förbättra vården, både genom forskning och annat arbete. Ett sätt som man som patient kan bidra är att förbereda sig så bra som möjligt inför vårdbesöket, säger Rita Fernholm, anknuten forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet.
Hon är också specialistläkare i allmänmedicin och distriktsläkare på deltid vid Boo vårdcentral i Nacka utanför Stockholm. Sen årsskiftet är hon en av tre chesfläkare på SLSO, Stockholms läns sjukvårdsområde, som organiserar offentlig vård utanför akutsjukhusen i Stockholms Län. I sin forskning har hon intresserat sig för patientsäkerhet på olika sätt, och hon är aktuell med boken ”Konsten att gå till doktorn och gå därifrån med dina frågor besvarade” vars mål är att öka förutsättningarna för att patienter ska känna att deras behov blir mötta.
– Resultatet av sjukvården är ju beroende av både vårdens och patientens insatser, säger hon.
- Lyssna på avsnittet via iTunes
- Lyssna via Spotify
- Här kan du läsa en transkriberad version av intervjun med Rita Fernholm.
Poddar om liknande ämnen
Foto: Cecilia Odlind#97: Hur påverkar ledarskapet vården?
Om man bara följer medierapporteringen kan man få intrycket att vården ständigt skärs ned och måste spara. Men sett över tid ligger andelen resurser som läggs på vårdsektorn stilla eller ökar. Vi har fått tillgång till allt mer avancerade behandlingar och läkemedel, men de kostar ofta mycket pengar. Pamela Mazzocato forskar om hur sjukvården bäst ska styras och organiseras för att bli så effektiv som möjligt.
Foto: Björn Forslöw#151: Förstår du vad doktorn säger?
Ordet hälsolitteracitet är onekligen lite krångligt, men innebörden är desto enklare – förmågan att uttrycka sig om den egna hälsan och att förstå vad vårdgivare faktiskt säger om den. Forskaren Josefin Wångdahl brinner för ökad hälsolitteracitet och drivs framför allt av viljan att öka jämlikheten i vården.
Lyssnarfrågan: Hur påverkas kroppen av att man tar sömnmedel under lång tid?
Vilka konsekvenser kan daglig användning av sömnmediciner under flera år få? Det undrade en lyssnare av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna.
– Idag avråder man generellt från långvarig användning av sömnläkemedel som bensodiazepiner. Anledningen är att det saknas övertygande belägg för långsiktigt positiva effekter, samtidigt som det finns vissa risker som toleransutveckling och obehagliga abstinenssymtom när man försöker sluta med läkemedlen. Om de kombineras med vissa andra läkemedel som opioider så finns också risk för farliga överdoser, säger forskaren Joar Guterstam, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
I sin forskning arbetar han med psykofarmakologi, särskilt med studier av läkemedelsbehandling för beroendetillstånd.
När det gäller långsiktiga effekter av sömnläkemedel är de mer svårstuderade, enligt Joar Guterstam.
– I forskningen har man identifierat ett antal långsiktiga risker, även om resultaten inte alltid är entydiga. Mest uppmärksammat är att flera studier funnit en koppling mellan långtidsanvändning av bensodiazepiner och utveckling av kognitiv sjukdom (demens). Hos äldre människor och patienter med svår psykisk sjukdom har man också kopplat bensodiazepinanvändning till ökad dödlighet, bland annat eftersom det ökar risken för fallolyckor och frakturer, säger Joar Guterstam.
Idag rekommenderas kognitiv beteendeterapi som behandling vid sömnproblem.
Hör hela hans svar i lyssnarfrågan #32.
Foto: Andreas AnderssonPodd: Är beroende en sjukdom?
Är du beroende och i behov av vård eller lider du bara av en dålig vana? Forskaren Joar Guterstam reder ut begreppen i podden Medicinvetarna. I avsnittet svarar också doktoranden Isabella Gripe på en lyssnarfråga om ungas alkoholkonsumtion.
Är sömnbrist farligt?
Det finns flera teorier om vad som händer i hjärnan när vi sover. Klart är i alla fall att sömn är viktigt, annars skulle vi inte lägga en tredjedel av våra liv på att sova, menar forskaren Susanna Jernelöv. Hör henne i KI:s podcast Medicinvetarna.
Fråga forskaren om stress, sömn och ångest
Karolinska Institutets populärvetenskapliga tidning, Medicinsk Vetenskap, publicerar i varje nummer ett antal läsarfrågor och svar från våra forskare inom olika områden. Här hittar du frågor och svar relaterade till sömn och olika former av psykisk ohälsa.