Medicinvetarna: #131: Vad vet vi om sköldkörtelsjukdom?
Sköldkörtelsjukdomar kan leda till både brist på och överproduktion av tyreoideahormon. Symtomen kan vara ganska allmänna vilket gjort att de ibland blandas ihop med andra sjukdomar och problem i livet, menar läkaren och forskaren Jan Calissendorff. Hör mer om vad vi vet och inte vet om dessa sjukdomar. Avsnittet publicerades 18 oktober 2023.
Sköldkörteln sitter frampå halsen och reglerar kroppens ämnesomsättning. Överproduktion av sköldkörtelhormon kallas hypertyreos och kan leda till exempelvis viktnedgång, irritation, skakighet, koncentrationsproblem och trötthet. När det produceras för lite sköldkörtelhormon kallas det hypotyroes och motsatta problem kan förekomma.
- Vi vet inte riktigt hur vanliga dessa åkommor är, men troligen är hypotyreos vanligare. Baserat på läkemedelsförskrivningen uppskattar vi att cirka fem procent av befolkningen drabbas, säger Jan Calissendorff, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet
Hans forskning handlar främst om sjukdomen hypertyreos och vad den får för konsekvenser för skelettet, ögonen, fertiliteten och livskvaliteten med mera. Han studerar även samsjukligheten mellan hypotyreos och andra sjukdomar som påverkar livskvaliteten som exempelvis depression.
I KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna berättar han om dessa sjukdomar som är relativt vanliga men där det fortfarande saknas kunskap.
- Vi vet inte varför en viss andel av de som drabbas av hypotyreos inte blir hjälpta av hormontillägg. Det skulle kunna bero på att de inte kan bilda den aktiva varianten av hormonet men det är ännu inte vetenskapligt tydligt visat. Det skulle också kunna vara något annat problem med patienten, säger Jan Calissendorff.
Båda dessa åkommor kan betecknas som endokrina folksjukdomar, de är jättevanliga, menar han.
- Det forskas för lite om detta, tycker jag. Det är svårt att få anslag och intresset att utveckla nya läkemedel verkar lågt, menar Jan Calissendorff.
Rör sig barn mindre idag?
I avsnittet svarar även forskaren Daniel Berglind vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, på lyssnarfrågan om barn idag rör sig mindre jämfört med innan smart phones fanns.
- Ja, det verkar som att barn rör sig mindre och mindre, framför allt vardagsmotionen minskar. Exakt hur mycket är inte så välstuderat och det är svårt att visa hur det hänger ihop med ökad skärmtid. Men jag är tämligen övertygad om att skärmar suger upp mycket tid som annars kunde ha spenderats i rörelse, säger han.
Daniel Berglind har studerat rörelse hos förskolebarn och är aktuell med boken Fysisk aktivitet i förskolan. Hans bästa tips till föräldrar är att spendera mer tid utomhus, ”forskningen visar att det hänger ihop med ökad rörelse” samt att alltid att gå eller cykla till förskola, skola och aktiviteter.
- Lyssna på avsnittet via iTunes
- Lyssna via Spotify
- Läs en transkriberad version av den långa intervjun med Jan Calissendorff.