Medicinvetarna #97: Hur påverkar ledarskapet vården?
Om man bara följer medierapporteringen kan man få intrycket att vården ständigt skärs ned och måste spara. Men sett över tid ligger andelen resurser som läggs på vårdsektorn stilla eller ökar. Vi har fått tillgång till allt mer avancerade behandlingar och läkemedel, men de kostar ofta mycket pengar. Pamela Mazzocato forskar om hur sjukvården bäst ska styras och organiseras för att bli så effektiv som möjligt.
För den som följer debatten kring den svenska sjukvården genom våra största medier blir bilden sannolikt mörk. Rubriker om kris i förlossnings- och akutsjukvården, bristande smittskyddsrutiner på äldreboenden och överbelagda intensivvårdsavdelningar under pandemins svåraste perioder bidrar till bilden. Och den stämmer förstås i många fall. Men samtidigt ligger andelen av de allmänna resurserna som läggs på vården stilla, och har under längre tid ökat.
Förväntningarna på vården har också ökat i takt med att allt mer avancerade behandlingar och läkemedel forskats fram. Så frågan är hur vi ska använda resurserna för att både patienter och vårdpersonal ska få så bra vård och arbetsförhållanden som möjligt.
Pamela Mazzocato är senior forskare vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, LIME, vid Karolinska Institutet. Hon har länge intresserat sig för hur olika ledningssystem och organisationsmodeller på bästa sätt kan bidra till en så effektiv och god vård som möjligt.
I asvnittet hör vi också Per Wändell, senior professor i allmänmedicin vid institutionen för neurovetenskap, vårdvetenskap och samhälle, svara på lyssnarfrågan: Vad är gikt?