Vem får hjärtsvikt? Medicinvetarna #179
Runt tre procent av befolkningen lever med diagnosen hjärtsvikt men ytterligare 1-2 procent kan ha det utan att veta om det. Hjärtsvikt ger vaga symtom som trötthet, andfåddhet och svullna fotleder och beror på otillräcklig pumpförmåga hos hjärtat. Kroppen kompenserar med ett skadligt stresspåslag, förklarar professor Lars Lund, som hoppas hitta ännu bättre behandlingar framöver. Avsnittet publicerades 3 september 2025.
Det finns två olika former av hjärtsvikt, båda tillstånden är vanliga och underdiagnosticerade.
– Vården borde oftare misstänka hjärtsvikt. Men det är diffusa symtom som lätt missas både av vårdpersonal och den som är drabbad, säger Lars Lund är överläkare vid hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset och professor i kardiologi vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Hans forskargrupp studerar bland annat förekomsten av hjärtsvikt, riskfaktorer, samsjuklighet och behandling. Målet med forskningen är att bättre förstå vissa svårbehandlade former av hjärtsvikt för att kunna minska sjukligheten och dödligheten i sjukdomen.
I avsnitt 179 av KI:s podcast Medicinvetarna berättar han om vad skiljer de två olika typerna av hjärtsvikt, varför kroppens reaktion på svikten – konstant stresspåslag – är det som är farligt och vad han anser vara framtidens utmaningar inom hjärtsviktsvården.
– Det behövs nya läkemedel som minskar hjärtats stelhet hos vissa patienter och bättre läkemedel som kan stärka hjärtmuskeln hos andra. Men jag menar också att det behövs ökade resurser till hjärtsviktsvården så att varje patient får så optimal behandling som möjligt, säger han.
- Lyssna på avsnittet via iTunes
- Lyssna via Spotify
- Här kan du läsa en transkriberad version av intervjun med Lars Lund.
Foto: Andreas AnderssonVad är aneurysm?
Ibland uppstår en vidgning av kroppens blodkärl, ett aneurysm. Då finns risk att kärlet brister och det krävs ofta akut operation. Professor Anders Franco-Cereceda har forskat om aneurysm i nästan tjugo år. Hör honom i avsnitt 165 av KI:s podcast Medicinvetarna.
Har du koll på trycket?
Varannan över 60 år har högt blodtryck, hälften utan att veta om det. Det innebär ökad risk för en rad andra sjukdomar, som stroke och hjärtinfarkt. Överläkaren och forskaren Jonas Spaak rekommenderar regelbunden mätning och förebyggande livsstilsförändringar som bättre kost. Hör mer i KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna.
Foto: Jens Magnusson.Tema: Högt blodtryck
Minst 1,8 miljoner svenskar har högt blodtryck, så kallad hypertoni. Men trots att blodtrycksmedicinering räknas som en av de viktigaste livräddande behandlingarna är det många går runt med högt blodtryck utan att veta om det. Det enda sättet att ta reda på hur det ligger till är att få blodtrycket mätt.
Lyssnarfrågan: Beror kolik på mjölkallergi?
En lyssnare av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna hörde av sig med en fråga:
"Vår bebis hade kolik och som ammande fick jag rådet av en barnläkare att utesluta mjölkprotein ut dieten under 8 veckor och se om det skulle förbättra läget. När bebisen var 5 månader så testade jag att introducera mjölk i min egen diet igen - och det gick jättebra. Och sedan testade vi att introducera mjölk till bebisen - och det gick också jättebra!
När jag delar med mig av denna erfarenhet till vänner och bekanta så säger de som är runt 50 år och äldre att de aldrig hört om mjölkproteinallergi bland bebisar, de känner inga som har haft det. Bland mina vänner som är runt 30 så är varenda kottes barn mjölkproteinallergisk.
Har mjölkproteinallergi blivit vanligare bland bebisar? Tänkte man annorlunda förr? Eller har dagens föräldrar en lägre tålighet mot prövningar och kräver förklaringar på saker som bara är naturens gång?"
– Det finns inte evidens för det rådet. Typiska tecken på mjölkallergi är snarare eksem, kräkningar och diarré. Trots detta är det vanligt att mammor får rådet att utesluta mjölkprotein. Man kan ju pröva, i enstaka fall kan det hjälpa, men då räcker det att testa några dagar, säger Björn Nordlund, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Hans forskning fokuserar på allergiprevention tidigt i livet. Han driver också ett AI-projekt som syftar till att lättare förutse astmadiagnos och förebygga försämringar i astma samt utvärderar utbildningsappar för unga med allergi och astma. bebis hade svår kolik och hon fick rådet att utesluta mjölkprotein ur kosten.
– Mellan 15-30 procent av alla bebisar drabbas av kolik, en otröstlig skrikighet som pågår under minst tre timmar, under minst tre dagar, under en treveckorsperiod. Även om det är jobbigt både för barnen och föräldrarna så går det över spontant, efter 4 månader brukar inte bebisar ha kolik. Ett tips är att se till att barnet får rapa ordentligt efter måltiden, eftersom det ofta händer att barnet sväljer luft under amning och flaskmatning, säger Björn Nordlund.
Hör hela svaret i lyssnarfrågan #43 av Medicinvetarna.
Foto: CollageNyhetsbrevet Medicinvetaren
Medicinvetaren är ett populärvetenskapligt nyhetsbrev som håller dig uppdaterad om all spännande forskning som sker vid Karolinska Institutet. Nytt brev i din mejlbox ungefär varannan vecka.