Medicinvetarna #31: Migrationsforskning – hur påverkar flykt hälsan?
Människor på flykt utsätts för påfrestningar som aldrig skulle kunna upprepas i ett vetenskapligt experiment. Det är en av anledningarna till att det är intressant att forska om flyktingars hälsa. Avsnittet publicerades 15 januari 2020.
Om alla världens migranter skulle utgöra en nation skulle det bli en av planetens folkrikaste. Många av dessa individer utsätts för trauman av olika slag, och dessa trauman ger utslag i deras hälsa. Det är bara en av anledningarna till att det är intressant att forska om flyktingar och migranters hälsostatus, inte minst i jämförelse med personer som aldrig tvingats byta land.
Anna-Clara Hollander forskar vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet, och hon har belyst hälsoaspekter i olika befolkningsgrupper, från olika perspektiv. Hon har bland annat visat att flyktingar och migranter är mindre självmordsbenägna än infödda svenskar, i alla fall de tjugo första åren i Sverige. Men hon var också med och gjorde studien som visade att ensamkommande flyktingbarn är kraftigt överrepresenterade i självmordsstatistiken. I avsnitt 31 av Medicinvetarna berättar hon hur studier på migranter och flyktingar kan lära oss hur psykiska sjukdomar hos människor påverkas av trauman och andra faktorer.
Hör också diabetesforskaren Sofia Carlsson vid institutet för miljömedicin, svara på lyssnarfrågan om vilka yrken som är mest överrepresenterade i diabetes-statistiken.
Mer på samma teman
Högre risk för typ-2 diabetes i vissa yrkesgrupper
Chaufförer, fabriksarbetare och städare har tre gånger högre risk att drabbas av typ 2-diabetes än lärare och sjukgymnaster, visar en studie från Karolinska Institutet.
Tema: Flykt och hälsa
Genom att skapa en tillvaro baserad på trygghet, delaktighet och samvaro kan man ge nyanlända människor den miljö som behövs för att läka de psykiska sår som många har med sig när de kommer. Men den svenska flyktingpolitiken riskerar att resultera i det motsatta, varnar forskare.