Medicinvetarna #148: Flicka eller pojke?
Den första fråga många nyblivna föräldrar får är om det blev det en flicka eller en pojke. Men könet är inte alltid så självklart som man kan tro. I en del sällsynta fall kan det vara svårt att avgöra med blotta ögat och det som ser ut som det ena kan ibland visa sig vara mer oklart. Professor Anna Nordenström har ägnat hela sitt forskarliv åt att ta reda på vad som kan gå snett under fostrets könsutveckling. Avsnittet publicerades 12 juni 2024.
Varje år föds cirka 30 barn i Sverige som har oklar könsidentitet. Och när man sätter sig in i den komplicerade kedja av händelser under graviditeten som avgör vilket kön vi får så inser man att det finns många tillfällen när det kan bli fel bland hormoner, gener och receptorer. Det är inte heller bara de barn där man tydligt kan se att något är annorlunda som har kan ha en störning i sin könsutveckling, det kan till exempel upptäckas först när det visar sig att en vuxen person har svårt att få barn.
Men könsfrågor väcker starka känslor. Vårens (2024) mycket högljudda debatt om sänkningen av åldern från 18 till 16 år för att få ändra juridiskt kön är ett tydligt exempel på just detta.
Anna Nordenström är adjungerad professor i pediatrisk endokrinologi och medfödda metabola sjukdomar vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska Institutet. Hon är också överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska universitetssjukhuset. I sin roll där ingår att utreda barn som föds med oklart kön, och att behandla dem. Att införa ett tredje kön, som man exempelvis gjort i Tyskland, är inget hon förespråkar.
– Personligen tror jag det är lättare att vara en flickaktig pojke eller en pojkaktig flicka än att vara ett tredje kön, i alla fall som samhället ser ut idag, säger Anna Nordenström.
I avsnittet förekommer en del facktermer som förklaras bra av sammanhanget, men här är en liten ordlista som kan vara bra att ha med sig:
Uterus = livmoder
Tuber = äggledare
Vas = sädesledare
Glans = penisspetsen, eller ollonet
Hypospadi = en missbildning av urinröret hos pojkar.
Anti-müllerian hormone = ett hormon som gör att kvinnliga könsuttryck tillbakabildas hos foster som ska bli pojkar
Binjurebarkshyperplasi, CAH = en enzymbrist som bland annat kan leda till saltbrist och att flickors yttre könsorgan blir större, (viriliseras).
Lyssnarfrågan: Hur påverkar fysisk aktivitet den psykiska hälsan?
Jo, att motionera är bra både för den fysiska och den psykiska hälsan, menar Lina Martinsson, överläkare i psykiatri och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Men vad är det som gör att motion också kan hjälpa vid depression, ångest och stress?
– Motion leder bland annat till ökad aktivitet och ökat blodflöde i hjärnan samt ökad frisättning av vissa ämnen som förknippas med positiva effekter av depressionsbehandling, som dopamin, noradrenalin och serotonin och ett ämne som kallas bdnf, brain derived neurotrophic factor, som stöttar andra celler i hjärnan, säger hon.
Ett tips är att ägna sig åt den typ av träning som man gillar och som man har lätt att fortsätta med. För att underlätta träning för patienter i psykiatrin har Lina Martinsson tillsammans med patienter och kollegor startat det hon kallas ”Braining” (träning för hjärnan). Hör hela svaret i lyssnarfrågan #10 av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna.
Relaterad läsning
Foto: Congerdesign/Pixabay CCO
Tema: Relationer, identitet och sexualitet
Familjeband, vänskapsrelationer, kärlek och sexualitet är viktiga för vår identitet och livskvalitet. Att inte känna sig accepterad som den man är eller att sakna nära relationer är riskfaktorer för ohälsa, visar forskning från Karolinska Institutet.