Medicinvetarna #100: Vem blir 100 år?
I Medicinvetarnas hundrade avsnitt är ämnet just 100-åringar. Flera forskare vid Karolinska Institutet intervjuas om olika aspekter på och konsekvenser av att allt fler blir allt äldre. Det blir en premiär också i detta jubileumsavsnitt: För första gången intervjuas en person som inte är forskare vid Karolinska Institutet. Men Dagny Pettersson, född 1920, är en av de allt fler 100-plussare som lever i Sverige. Avsnittet publicerades 10 augusti 2022.
Ett tekniskt fel gjorde att en oklippt version av avsnittet låg ute 15-16 augusti. Nu finns rätt version att lyssna på igen.
Avsnitt 100 av KI:s podcast Medicinvetarna handlar om hundraåringar. Ökningen av svenskarnas genomsnittliga livslängd har stannat av, men antalet mycket gamla personer ökar hela tiden. Bara i Stockholm finns i skrivande stund 141 personer som är 100 år eller mer. Medicinvetarna åkte till Nyköping för att prata med Dagny Pettersson, född 1920, om hur livet kan te sig när man uppnått en så respektabel ålder.
- Livet är bra. Jag går ut en sväng varje dag, säger hon.
Fram till hon var 93 år cyklade hon. Men hon har inga särskilda tips till den som vill bli 100 år och har inte ägnat sig åt några genomtänkta hälsosamma vanor.
Maria Eriksdotter är professor i geriatrik vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och överläkare på Karolinska Universtitetssjukhuset Huddinge. Hon har genom hela sin karriär forskat på situationen för äldre, och inte minst på Alzheimers och andra demenssjukdomar.
- Det är inte säkert att man har minnesproblem bara för att man nått en hög ålder. Hjärtsvikt och diabetes är vanligt men vi behöver ta redan på mer om hälsan hos de allra äldsta. Många äldre tycker ändå att de lever ett bra liv, säger hon.
Ensamhet kan vara ett problem för dem som blir väldigt gamla då många vänner och närstående har gått bort.
- Men känslan av ensamhet är subjektiv, en del är nöjda med ganska lite social kontakt, säger sociologen Carin Lennartsson som forskar vid Aging Research Center, ARC, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms universitet.
Sedan ett drygt år är hon föreståndare för ARC. Hon har länge forskat om äldre personers hälsa och levnadsvillkor, och olika samhälleliga konsekvenser att vi blir allt äldre.
- Vi kommer att behöva fler som jobbar inom vården, säger hon.
När vi åldras förändras en hel del saker i kroppen.
- Till exempel så blir vårt DNA sämre och repareras inte lika effektivt, metabolismen förändras, mitokondrierna fungerar inte lika bra. De här processerna går långsammare hos individer som uppnår en hög ålder, berättar Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
Hon bedriver forskning om åldrandet, biologisk ålder och åldrandets sjukdomar. Hon medverkade också i avsnitt #16 av Medicinvetarna där hon svarade på lyssnarfrågan: Är 60 det nya 40?
Bonus! Lyssna på avsnittet och få reda på om romanfiguren Allan Karlsson var en sannolik figur.
- Lyssna på avsnittet via Acast
- Lyssna på avsnittet via iTunes
- Här kan du läsa transkriberade versioner av intervjuerna i avsnittet.
Mer på temat
#83: Hur gammal kan man bli?
På 250 år har medellivslängden i Sverige fördubblats, från cirka 40 år till cirka 80. Men det är inte troligt att vi kommer bli 160 år gamla år 2270. Docent Karin Modig förklarar varför och berättar hur överdödlighet kan mätas, inte minst i pandemitider.
Nyfiken på livslängd
Medicinska framsteg har bidragit till en ökad medellivslängd. Nu försöker forskare bromsa själva åldrandet så att vi kan bli ännu äldre.
Tema: Hälsosamt åldrande
Medellivslängden i Sverige ökar stadigt både för män och kvinnor. Men hur ska du göra för att minska risken att bli gammal och sjuk och istället kunna se fram emot att bli gammal och frisk?