Medicinvetarna #106: Vad är autism?

Det finns ingen biologisk markör eller gen som talar om ifall en person har autism och att definiera funktionsnedsättningen kortfattat är inte så lätt. Forskaren Terje Falck-Ytter försöker förstå mer genom att studera spädbarn som har ökad sannolikhet att få diagnosen autism. Han hoppas att ny kunskap på sikt ska resultera i bättre stöd och ett bättre bemötande av personer med autism.

Terje Falck-Ytter. Foto: Andreas Andersson.
Terje Falck-Ytter. Foto: Andreas Andersson.

Diagnosen autism ställs vid 2-3 års ålder och kräver en ganska omfattande standardiserad psykologisk bedömning som inkluderar intervjuer med föräldrar och personal på förskolan. Man gör också ofta en lekobservation.

- De svårigheter som man då kan se hos barn med autism handlar om social kommunikation, både i termer av förståelse för andras beteende men det kan också handla om lite lägre intresse att delta i sociala sammanhang. Ibland ser man även ett repetitivt beteende eller smala intressen. En del har också annorlunda känslighet för sensoriska stimuli, till exempel kan man vara överkänslig för ljudintryck eller väldigt fascinerad av ett solglitter som kommer in från ett fönster, säger Terje Falck-Ytter är forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet och vid Karolinska Institutet Center of Neurodevelopmental Disorders, KIND, samt professor vid Uppsala universitet.

Hans forskning handlar om hur man kan upptäcka autism tidigt, redan hos spädbarn, och om orsaker bakom autism och adhd. Med sin forskning hoppas han kunna bidra till bättre stöd och insatser för små barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i framtiden.

- Ju tidigare man tittar på detta, ju ”renare” bild av vad det är som händer kan man få. Om man låter utvecklingen gå många år efter diagnos och man levt med konsekvenserna av diagnosen i samspel men miljön och annan samsjuklighet under lång tid så blir det svårare att utröna vad som är vad. Om vi ska förstå bra autism är tror jag det är bra att undersöka utvecklingen i ett mycket tidigt skede, säger han.

I forskningsprojektet ”Småsyskon” har hans forskargrupp studerat syskon till barn med autism och kunnat se att de barn som senare får autism tar in basal information, som ljud- och ljusintryck, annorlunda.

- Det handlar alltså inte om hur de agerar socialt. Det är intressant att vi ser dessa skillnader så tidigt långt innan vi ser några beteendesymtom, säger Terje Falck-Ytter.

I avsnitt 106 av KI:s podcast Medicinvetarna berättar han om sin forskning, svarar på lyssnarfrågor, och funderar över varför autism fascinerar många.

- Jag tror autism sätter fingret på vad det är att vara så kallat normal, när det flyter på i sociala sammanhang helt automatiskt, säger han.

I avsnittet svarar även Linda Gyllström Krekula, verksamhetschef vid Regionalt Donationscentrum i Stockholm och forskare vid Institutionen för lärande, informatik, management och etik vid Karolinska Institutet på lyssnarfrågan om varför det sker så få organdonationer trots att viljan att donera är hög i Sverige.