Medicinvetarna: #130: Kan samlagssmärta botas?

Att uppleva samlagssmärta, vulvodyni, är ett vanligt men inte så uppmärksammat problem. Tillståndet föder ofta mycket oro och ångest över att inte kunna ha sex som man vill. Gynekologen och forskaren Nina Bohm Starke ger hopp till drabbade: ”Många kan bli hjälpta”. Avsnittet publicerades 4 oktober 2023.

Nina Bohm Starke. Foto: Andreas Andersson.
Nina Bohm Starke. Foto: Andreas Andersson.

Vulvodyni (kallades tidigare vestibulit) innebär att ha smärta i området runt slidöppningen i minst tre månader som inte kan kopplas till något annat tillstånd som inflammation eller skada. Nästan var femte kvinna är drabbad.

- Trots det är problemet ganska okänt, även bland vårdpersonal, och många av de som lider av vulvodyni känner sig ensamma och har fått råd från vården som helt saknar vetenskapligt stöd. Men kunskapen har ändå ökat på senare år, säger Nina Bohm-Starke, överläkare och specialist i gynekologi på Danderyds sjukhus och forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet.

Med sin forskning vill hon förstå mer om vad som orsakar vulvodyni och hon studerar även vulvovaginala svampinfektioner.  I avsnitt 130 av Karolinska Institutets populärvetenskapliga podcast berättar hon om hur vulvodyni kan uppstå, vilken professionell vård som finns att söka och vad man själv kan göra för att minska problemen, som att öva avslappning i bäckenbotten och ta hand om sin vulva (gärna olja, undvik tvål) och arbeta med KBT för att närma sig sex på ett avslappnat sätt.

Nina Bohm Starke är också aktuell men boken Vulvodyni: Smärta vid sex och beröring tillsammans med psykologerna Ida Flink och Linnéa Engman. Ett av de viktigaste budskapen som de vill lyfta fram är att tillståndet i många fall går att lindra och till och med bota.

- Media lyfter ofta fram de svåraste fallen och man får en hopplös bild. Men vi kan hjälpa jättemånga, säger hon.

Lena Karlsson. Foto: Andreas Andersson.
Lena Karlsson. Foto: Andreas Andersson.

Är fluor farligt?

I avsnittet svarar även forskaren Lena Karlsson vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet, på lyssnarfrågan om det finns något fog för att vara restriktiv med flouridtandkräm: Jag är född med en tandsjukdom som gör att jag har väldigt lite emalj så min tandläkare säger att jag ska använda en tandkräm med extra mycket fluorid vilket jag gör. Borde jag vara orolig?

- Nej, det tycker jag inte. Fluorid är ett av de bästa läkemedel vi har mot karies, tack vare fluoridtandkräm har de flesta inte hål i tänderna nuförtiden, säger hon.

Fluor som grundämne existerar inte i naturen då det är extremt reaktivt och alltid binder sig med ett annat grundämne. Oftast används begreppet fluor som i tandvårdsprodukter fluortandkräm, fluorsköljning medan det egentligen är fluorid som menas, det vill säga fluor som bundit till exempelvis natrium och som inte är giftigt.

- Men fluoridfri tandkräm har blivit vanligare och det är ett orosmoln. Det är ju sämre att få hål i tanden, att borra i tanden innebär starten på dess dödsspiral, säger Lena Karlsson.

CO
Innehållsgranskare:
Cecilia Odlind
2024-10-15