Varför behövs djurförsök? Medicinvetarna #184
De vanligaste försöksdjuren på Karolinska Institutet är möss, råttor och zebrafiskar, ibland förekommer också försök på primater. Hör forskarna förklara varför det ännu inte går att ersätta alla försöksdjur med alternativa metoder. Vi pratar om de tre R:en som står för reduce-refine-replace, och så blir det reportage från zebrafiskfaciliteten. Avsnittet publicerades 19 november 2025.
Försöken att minska antalet djurförsök har pågått i många år, och AI har gett nya möjligheter. Men än är vi långt ifrån en verklighet där alla djurförsök kan ersättas med alternativa metoder.
– När det kommer till att studera fysiologiska effekter som gäller hela kroppen så har vi ännu inget substitut, säger Martin Bergö, professor och prorektor på Karolinska Institutet.
Begreppet de tre R:en, som i reduce-refine-replace, är en världsomspännande princip som funnits sedan 1959 och syftar till att inga djurförsök ska göras om det finns alternativ, eller om de inte är nödvändiga. All forskning som innefattar djurförsök är också strikt reglerade i Sverige, och måste föregås av en ansökan om etiskt tillstånd.
Zebrafiskar har visat sig vara väldigt tacksamma för forskning eftersom deras yngel är helt transparanta. Forskarna kan alltså i mikroskop direkt se hur olika celler förflyttar sig i kroppen. Det finns flera zebrafiskanläggningar i Sverige, den på Karolinska Institutet är en av de största.
Lars Bräutigam är senior forskningsinfrastrukturspecialist och föreståndare för zebrafiskfaciliteten som Cecilia och Andreas besökte med reportagemikrofonen i högsta hugg för en tid sedan.
Karin Loré är professor i vaccinationsimmunologi med inriktning mot det medfödda immunsvaret vid institutionen för medicin, Solna. Hon forskar om hur immunförsvaret reagerar på vaccinering och hur skydd mot infektionssjukdomar byggs upp. Särskilt fokuserar hon på hur nya immunstimulerande substanser, adjuvans, kan ge starkare svar. På sikt hoppas hon att kunskapen ska bidra till vaccin mot sjukdomar som HIV/AIDS och malaria.
Hon är en av de forskare som behöver primaterna på Karolinska Institutet för att komma vidare i sin forskning. I grunden handlar det om att makakernas immunsystem är så likt människans att de kan ge svar som vi inte annars kunde ha fått. Att vetenskapen så snabbt kunde få fram vaccin mot covid-19 är ett exempel på när djurförsök på apor var helt centrala.
– Det är extremt sällan som vi ser biverkningar på makarna efter vaccinering, säger Karin Loré. När vaccinen kommit så långt i kedjan så de testas hos oss har sådana vaccin sorterats bort, dessutom är makaker lite mer robusta än människor. Den stora nyttan är framförallt att analysera om vaccinen fungerar i människoliknande immunförsvar och över tid, kliniska doser, administrationssätt, genetisk spridning.