Medicinvetarna #164: Sjunker läsförmågan?
Läsförmågan bland unga försämras och det är de mest sårbara eleverna som drabbas hårdast, enligt logopeden och forskaren Anna Eva Hallin. I avsnittet diskuteras vad det beror på och vad som kan göras, liksom skillnaden mellan dyslexi och språkstörning. Avsnittet publicerades 5 februari 2025.
För att kunna förstå en text behöver man både kunna avkoda texten - att kunna läsa ord korrekt och flytande - och ha en språklig förståelse för vad orden och meningarna betyder. Tillsammans utgår avkodning och språkförståelse vår läsförmåga. Larmen om en läskris bland unga har kommit med jämna mellanrum, men vad säger egentligen forskningen?
– Tyvärr verkar minskningen vara reell, internationella undersökningar vissar att läsförmågan sjunker i Sverige men också i andra jämförbara OECD-länder, säger Anna Eva Hallin.
Hon är logoped och forskare inom ämnet språk-, läs- och skrivsvårigheter vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet.
En faktor som bidrar till den minskande läsförmågan är enligt henne de senaste decenniernas demografiska förändringar i Sverige. Med en ökad invandring har antalet elever som inte har svenska som modersmål ökat.
– De som drabbas värst är elever med lägre socioekonomisk status och med annat modersmål än svenska. Och pojkar presterar generellt sämre än flickor, säger Anna Eva Hallin.
Situationen ställer nya krav på hur skolundervisningen ska bedrivas, och grunden för en god läsförmåga läggs tidigt, redan på förskolan.
Men även om många siffror är dystra så finns det hoppfulla signaler. En undersökning från Mediemyndigheten visar till exempel att en majoritet av de unga själva säger att önskar att de läste mer.
Och även om skolan är central för att våra unga ska få en så bra läsförmåga som möjligt så finns det mycket att vinna genom att öka medvetenheten hos föräldrarna. Anna Eva Hallins medskick till alla föräldrar är glasklart:
– Var läsande förebilder, läs för barnen och med barnen varje dag, säger hon.
Har du koll på skärmtiden?
Hur oroliga ska vi vara över skärmvanorna hos det uppväxande släktet egentligen? Riktigt ordentligt oroliga enligt psykologiprofessor Lisa Thorell som anser att barn upp till två år inte ska exponeras för några skärmar alls
Så påverkar skärmvanor barns hälsa
Skärmtid förknippas ofta med ohälsa hos unga, men det är mer komplicerat än så, menar forskare. Vi påverkas, men olika och inte bara negativt. Vad vi gör på mobilen och vad vi gör när vi inte använder den, spelar också roll för vårt mående.
Läs fler spännande artiklar om medicinsk forskning
I Karolinska Institutets populärvetenskapliga tidning kan du läsa fler artiklar om det senaste inom medicinsk forskning. Bli prenumerant!
Nyhetsbrevet Medicinvetaren
Medicinvetaren är ett populärvetenskapligt nyhetsbrev som håller dig uppdaterad om all spännande forskning som sker vid Karolinska Institutet. Nytt brev i din mejlbox ungefär varannan vecka.