Medicinvetarna #166: Hjärntrött efter stroke?
Upp till 70 procent av alla strokepatienter riskerar drabbas av hjärntrötthet, eller fatigue, som en konsekvens av stroken. Det är en trötthet som inte kan vilas bort och som inte syns men som kan ha stor påverkan på livskvaliteten. Forskarna Alison Godbolt och Marika Möller berättar om begreppet fatigue, möjliga orsaker och vad som kan göras för att hjälpa drabbade. Avsnittet publicerades 5 mars 2025.
Inom forskningen används gärna termen fatigue, bland drabbade är kanske "hjärntrötthet" mer vanligt. Oavsett så handlar det om en mer eller mindre handikappande trötthet som inte kan vilas bort. Bland strokepatienter drabbas ungefär hälften av tillståndet, enligt vissa studier så många som 70 procent. Till skillnad från mer synliga symtom efter stroke, som halvsidesförlamning eller språksvårigheter, så kan hjärntrötthet vara svårare att få gehör för.
– Hur man upplever tröttheten varierar. Vissa patienter kan prestera bra på tester men med hjärnavbildningsteknik kan vi se att de ansträngt en större del av hjärnan än en frisk person gör under samma uppgift, säger Marika Möller, neuropsykolog och adjungerad lektor och docent vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet. Hon arbetar också på rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken vid samma sjukhus.
I avsnitt 166 av Medicinvetarna intervjuas hon tillsammans med Alison Godbolt, överläkare och processledare för svår hjärnskada vid samma rehabiliteringsklinik samt anknuten forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet där hon bland annat ingår i forskargruppen förvärvad hjärnskada hos vuxna.
Forskarna tar upp utmaningen med att fatigue har varit oklart definierat och kan vara svårt att mäta och de konstaterar att det inte finns någon enkel behandling för att komma till rätta med tillståndet men att det är viktigt att reda ut vad som kan orsaka tröttheten.
– Det är till exempel vanligt att med samsjuklighet med andra sjukdomar som i sig kan göra patienten trött, exempelvis depression eller diabetes, som ju är behandlingsbara sjukdomar säger Alison Godbolt.
Mer om liknande ämne
Foto: Andreas Andersson#43: Hur mår man efter corona?
Bland de som intensivvårdats för covid-19 är det många som behöver hjälp med rehabilitering för att komma tillbaka. Kristian Borg är professor i rehabiliteringsmedicin och berättar om vilka fysiska och psykiska besvär som kan drabba patienterna.
Foto: Andreas AnderssonPodcast: Vad vet du om stroke?
En stroke gör oftast inte ont. Men för den som drabbas är det bråttom att få vård, för varje minut dör 2 miljoner hjärnceller. Hör forskaren och läkaren Michael Mazya berätta hur du känner igen de typiska symtomen, om riskfaktorer och hur forskning förbättrat omhändertagande och behandling.
Foto: Madeleine Svärd HussHur förbättra livet efter stroke?
För den som drabbas av stroke kan livets förutsättningar, som rörlighet, möjlighet att tala och arbeta, förändras drastiskt. Men med rätt insatser från en arbetsterapeut, som forskaren Susanne Guidetti, kan i bästa fall mycket förbättras.
Foto: CollageNyhetsbrevet Medicinvetaren
Medicinvetaren är ett populärvetenskapligt nyhetsbrev som håller dig uppdaterad om all spännande forskning som sker vid Karolinska Institutet. Nytt brev i din mejlbox ungefär varannan vecka.