Medicinvetarna #65: Varför behövs vetenskap?

Vanliga fallgropar, misstag och ibland rent fusk kan göra det svårt att tillämpa ett vetenskapligt tillvägagångssätt inom medicinen. Men det behövs om vården ska vara evidensbaserad. I en ny bok slår professor Mikael Landén ett slag för det vetenskapliga sättet att vinna kunskap. Avsnittet publicerades 7 april 2021.

Mikael Landén, forskare MEB och Sahlgrenska akademin. Foto: Gunilla Sonnebring

Vården ska vara evidensbaserad. Det betyder att den ska överensstämma med vetenskap och erfarenhet. Eftersom vetenskapen hela tiden pågår och ny kunskap ständigt tillkommer kan det innebära att tidigare behandlingar eller tillvägagångssätt förkastas till förmån för nya mer effektiva. Medicinen är på så vis i ständig förändring. För att veta vad vetenskapen visar just nu måste man kritiskt granska resultat och slutsatser, göra översikter över all forskning i frågan och väga vikten av olika studier mot varandra, menar Mikael Landén, psykiatriker och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset och professor i psykiatri vid Göteborgs universitet samt forskare vid Karolinska Institutet.

– Mycket kunskap är preliminär och kan ändras.

Han är aktuell med sin första populärvetenskapliga bok, Galenskap – en bok om vetenskap. I Medicinvetarna berättar han bland annat om varför det finns skäl att vara skeptisk till studier där två metoder sägs fungera lika bra, varför någon annan bör bekräfta hur väl den behandling man själv tagit fram fungerar och varför randomiserade placebokontrollerade studier är det säkraste sättet att undersöka effekten av en behandling.

Mikael Landéns egen forskning handlar om mekanismer och behandlingar av psykiatriska sjukdomar med fokus på bipolär sjukdom och depression. Inom psykiatrin finns särskilda utmaningar.

– En utmaning med psykiatriska diagnoser är att det nästan alltid saknas objektiva tester för att bekräfta att en person lider av sjukdomen/syndromet. En annan utmaning är att hitta lämplig placebobehandling vid psykoterapi. Många gånger har väntelista använts men alla som stått på väntelista för till exempel ett yogapass vet att det inte känns neutralt, säger han.

Läs mer om Mikael Landéns forskning

I avsnittet svarar även Maria Hagströmer, professor i fysioterapi vid institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet, på lyssnarfrågan om hur många steg man egentligen behöver ta för att upprätthålla en god hälsa.

Mer på temat

CO
Innehållsgranskare:
Cecilia Odlind
2023-11-13