Medicinvetarna #150: Vad är medvetandet?
Hjärnan är fullt utvecklad först uppåt trettio års ålder men medvetandet uppstår redan tidigt i fostrets utveckling. Hör barnläkaren och seniora professorn Hugo Lagercrantz berätta om hjärnans utveckling, varför vi behöver ett medvetande och varför barn på ett sätt kan sägas vara mer medvetna än vuxna. Avsnittet publicerades 10 juli 2024.
Att vara medveten innebär att vara varse sig själv, sin kropp, sitt jag och omgivningen. Det förklarar Hugo Lagercrantz, barnläkare och senior professor i barnmedicin vid Karolinska Institutet.
– De flesta forskare menar att medvetandet kan lokaliseras till hjärnbarken, det yttre skiktet av storhjärnan. Men alla är inte överens, säger han.
Hugo Lagercrantz har bland annat forskat om stressen det innebär att födas, plötslig spädbarnsdöd och hjärnans utveckling. Under de senaste åren har han ägnat sig åt frågan om hur och när medvetandet uppkommer bland annat genom att studera hjärnans spontana aktivitet med funktionell magnetkamerateknik. I KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna berättar han om hur hjärnan bildas i det tidiga fostret.
– Under tionde till tjugonde fosterveckan bildas 200 000 nya nervceller per minut. Totalt får man 86 miljarder nervceller i hjärnan, säger han.
Hugo Lagercrantz har också skrivit flera populärvetenskapliga böcker bland annat Barnhjärnan som utkom 2022. Han är även en flitig debattör, bland annat har han engagerat sig i frågan om riskerna med barns skärmanvändning. I poddavsnittet talar han också om varför han anser att barn inte ska börja på förskola för tidigt, varför han ogillar framåtvänd barnvagn och varför man inte ska fråga sina barn vad de vill ha till middag.
- Här kan du läsa en transkriberad version av intervjun med Hugo Lagercrantz.
Lyssnarfrågan: Påverkar tarmbakterier risken för allergier?
Det finns en tydlig koppling mellan kompositionen av tarmflora hos en person och risken för allergier. Men för att kunna svara på exakt hur den ser ut behövs mer forskning, enligt professor Lars Engstrand.
– Forskning på området har baserats mycket på associationer, man har sett att det finns en koppling mellan en komposition av tarmflora och minskad respektive ökad risk för allergier. Det vi nu försöker att ta reda på är hur de hänger ihop och vilka mekanismer som i så fall kan ligga bakom, säger Lars Engstrand, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi och föreståndare på Centrum för translationell mikrobiomforskning vid Karolinska Institutet.
Hans forskning är inriktad på mikroorganismernas roll vid hälsa och sjukdom där främst kroniska inflammatoriska sjukdomar studeras. Möjligheter att påverka tarmfloran och därmed också immunsystemets utveckling tidigt i livet är ett forskningsområde som intresserar honom. Just nu genomför hans forskargrupp en studie på barn som fötts genom kejsarsnitt, där slumpvis utvalda barn blir insmetade med avföring från mamman som ett sätt att överföra mammans tarm- och vaginalflora till barnen.
– Vi kommer sedan att analysera i vilken utsträckning barnen utvecklar böjveckseksem eller eksem och exakt hur tarm- och vaginalflora överförts till barnen, säger Lars Engstrand.
Han berättar också att forskarna idag försöker identifiera specifika bakteriestammar som kan kopplas till positiva effekter på hälsan.
Mer om liknande ämnen
Foto: Cecilia OdlindHar du koll på skärmtiden?
Hur oroliga ska vi vara över skärmvanorna hos det uppväxande släktet egentligen? Riktigt ordentligt oroliga enligt psykologiprofessor Lisa Thorell som anser att barn upp till två år inte ska exponeras för några skärmar alls
Foto: Stefan ZimmermanHjärnans utveckling hos för tidigt födda barn
Många barn som föds mycket för tidigt drabbas av någon form av hjärnskada. Ulrika Ådén forskar om hur risken för sådana skador kan minskas, och om hur de skador som inträffar kan lindras.
Foto: Andreas AnderssonStyr tarmfloran hälsan?
Utan bakterierna som bor på vår kropp skulle vi snabbt drabbas av bristsjukdomar, tarmproblem och angrepp. Hur avgörande är egentligen dessa bakterier för vår hälsa?