Medicinvetarna #156: Hur behandla obesitas?

Professor Ylva Trolle Lagerros har ägnat hela sin karriär åt forskning om och behandling av personer med svår övervikt, obesitas. De nya läkemedlen har inneburit en revolution, men än så länge är de dyra och täcker inte behoven. Och de ökar – aldrig förr har så många svenskar varit överviktiga. Avsnittet publicerades 2 oktober 2024.

Ylva Trolle Lagerros
Ylva Trolle Lagerros Foto: Andreas Andersson

Obesitas är den vetenskapliga termen för svår övervikt. Måttet som används inom vården är body mass index*, ofta förkortat BMI. Idag anses man överviktig om man har ett BMI över 25, och gränsen för obesitas går vid BMI 30. 

De senaste åren har mycket skrivits och pratats om en ny typ av läkemedel, Ozempic är det mest kända, som ursprungligen togs fram för att behandla typ 2-diabetes. Läkemedlen har också visat sig ha en rad andra positiva effekter inklusive viktminskning. Men det förekommer även biverkningar, och alla blir heller inte hjälpta av läkemedlen. För närvarande råder det brist på preparaten och de är dyra för obesitaspatienter som inte får dem subventionerade.

Idag lider cirka hälften av alla svenskar av övervikt eller obesitas. Kanske är det inte så konstigt, vi är genetiskt predestinerade att föredra energirik kost som ofta är billigare än de nyttigare alternativen. 

– En chokladkaka kostar mindre än en squash, konstaterar Ylva Trolle Lagerros, som i mer än tio år arbetat med personer som lider av obesitas – fetma. 

Hon är docent vid enheten för klinisk epidemiologi, institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och överläkare vid Centrum för obesitas, Region Stockholm. Från den första oktober 2024 är hon också professor i kardiovaskulär prevention, en donationsprofessur som bär Prins Daniels namn. Hör henne berätta mer om orsakerna till obesitas (de sitter i hjärnan) och hur obesitas kan behandlas och förebyggas i avsnitt 156 av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna. 

*) Formeln för att räkna ut BMI är vikten genom längden gånger längden. En person som är 1,75 lång och väger 83 kilo får ett BMI på drygt 27, till exempel (83/(1,75X1,75)=27,12).

Professor Kerstin Brismar. Foto Anna Björklund.
Professor Kerstin Brismar. Foto Anna Björklund. Foto: Anna Björklund

Lyssnarfrågan: Kan man fika sig till diabetes om man är 90+?

KI:s populärvetenskapliga podcast fick en fråga från en lyssnare: Min 92-åriga svärmor gillar sötsaker (och har alltid gjort det).  Men med ökande ålder har hennes barn börjat oroa sig för om inte hon kan få diabetes av att äta något sött till kaffet varje dag. Är detta en stor risk vid hennes ålder? Eller kan hon lugnt fortsätta njuta av en och annan sötsak om det så är varje dag? 

Kerstin Brismar, professor och mångårig forskare inom diabetes, komplikationer av diabetes och livsstilsfaktorer:
– Nej, då hade hon nog redan fått sjukdomen vid det här laget. 

Hör det fullständiga svaret i Lyssnarfrågan nr 18. Kerstin Brismar medverkade också i avsnitt 126 av Medicinvetarna som handlade om hälsoeffekter av periodisk fasta och andra dieter. 

Mer om det här ämnet

2024-10-23