Vem har adhd? Medicinvetarna #211

Adhd är starkt ärftligt, men tusentals gener bidrar och någon tydlig gräns mellan adhd och icke-adhd finns inte. Samma egenskaper kan vara ett problem i en miljö men inte i en annan, menar professor Paul Lichtenstein. Hör honom berätta om hur man med hjälp av olika register kan studera betydelsen av arv och miljö.

Porträtt av professor Paul Lichtenstein
Professor Paul Lichtenstein Foto: Andreas Andersson

Ungefär 70 procent av variationen i adhd-relaterade drag i en befolkning kan förklaras av genetiska skillnader, enligt professor Paul Lichtenstein vid Karolinska Institutet. Men det betyder inte att 70 procent av en persons ADHD ”sitter i generna”. Och det finns heller ingen enskild ”adhd-gen”. Tusentals genetiska varianter bidrar, var och en med mycket liten effekt. 

– Adhd kan inte mätas med exempelvis ett blodprov eller en hjärnröntgen. Diagnosen bygger på en samlad bedömning där det kan tippa över i en diagnos när personen upplever stora svårigheter i sin vardag. Men samma egenskaper kan innebära mycket problem i en miljö, men fungera bättre i en annan, säger professor Paul Lichtenstein vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet. 

I avsnitt 211 av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna berättar han mer om hur forskare använder bland annat tvilling- och familjestudier för att skilja på betydelsen av arv och miljö och varför medicinska register är en guldgruva för forskare. Han berättar också varför det inte finns någon skarp gräns mellan adhd och icke-adhd och hur omgivningen kan påverka när olika egenskaper blir till svårigheter.

Bonus: Svar ges i avsnittet på frågan om det finns en otrohetsgen!

Mer om adhd

Cecilia Odlind
2026-11-04