Svimmar du lätt? Medicinvetarna #196
Lågt blodtryck ökar risken för svimningar. Hör Artur Fedorowski, adjungerad professor vid Karolinska Institutet, berätta om riskerna och hur det kan behandlas. I sin forskning kartlägger han förekomsten av POTS, ett tillstånd som bland annat ger hjärtklappning och ökad risk för svimningar och som drabbar patienter med post-covid. Ambitionen på sikt är att hitta botande behandling. Avsnittet publicerades 22 april 2026.

Lågt blodtryck är vanligare bland yngre personer men kan också bero på felmedicinering av hypertoni, högt blodtryck. Det ökar risken för svimningar, något som drabbar en av tre någon gång i livet.
– Svimning kan ofta inträffa när kroppen kopplar in en skyddande reflex som får oss att falla. Det kan se farligt ut men är egentligen bra för kroppen. Men cirka 10-20 procent av svimningarna beror på hjärtrytmrubbningar och de går snabbare och är därför farligare då man riskerar att skada sig, säger svimningsexperten Artur Fedorowski, överläkare i kardiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och adjungerad professor i kardiolog vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
I sin forskning kartlägger han förekomsten av POTS, postural ortostatiskt takykardisyndrom, och närbesläktade kardiovaskulära rubbningar som drabbar patienter med post-covid för att utveckla nya diagnostiska metoder och identifiera faktorer bakom tillstånden. Ambitionen på sikt är att hitta botande behandling.
I avsnitt 196 av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna berättar han om vad som definierar lågt blodtryck (under 90/60 mmHg), vilka riskerna är (svimningar kan resultera i fallskador) och hur det kan behandlas (livsstilsförändringar eller läkemedel). Hör också mer om vad forskarna vet hittills om POTS, ett tillstånd som främst drabbar kvinnor i fertil ålder och som ökat i förekomst efter covid-19-pandemin.
– Det saknas grundutbildning om detta tillstånd både bland kollegor och allmänheten. Det finns risk att det misstolkas som ångest, depression eller dålig kondition. Men det går att mäta cirkulationsrubbningen och det finns behandling vi kan ge, även om behövs mer forskning för att förstå POTS bättre, säger Artur Fedorowski.
Foto: Cecilia OdlindVad vet vi om postcovid?
Uppåt 150 000 svenskar lever med långvariga allvarliga besvär efter att ha drabbats av covid-19. Vetenskapen saknar ännu en klar bild av förlopp och orsaksmekanismer, men det finns hopp. Hör överläkaren och docenten Judith Bruchfeld berätta om det aktuella kunskapsläget.
Foto: Martin StenmarkPetter Brodin vill förstå immunsystemet
Fungerar ditt immunsystem som det ska? Det är inte så enkelt att svara på som man kan tro. Men professor Petter Brodin försöker förstå mer om saken. Parallellt hoppas han kunna hjälpa hårt drabbade patienter med långtidscovid och andra tillstånd där immunsystemets reglering inte fungerar.
Foto: Jens Magnusson.Tema: Högt blodtryck
Minst 1,8 miljoner svenskar har högt blodtryck, så kallad hypertoni. Men trots att blodtrycksmedicinering räknas som en av de viktigaste livräddande behandlingarna är det många går runt med högt blodtryck utan att veta om det. Det enda sättet att ta reda på hur det ligger till är att få blodtrycket mätt.
