Svimmar du lätt? Medicinvetarna #196
Lågt blodtryck ökar risken för svimningar. Hör Artur Fedorowski, adjungerad professor vid Karolinska Institutet, berätta om riskerna och hur det kan behandlas. I sin forskning kartlägger han förekomsten av POTS, ett tillstånd som bland annat ger hjärtklappning och ökad risk för svimningar och som drabbar patienter med post-covid. Ambitionen på sikt är att hitta botande behandling. Avsnittet publicerades 22 april 2026.
Lågt blodtryck är vanligare bland yngre personer men kan också bero på felmedicinering av hypertoni, högt blodtryck. Det ökar risken för svimningar, något som drabbar en av tre någon gång i livet.
– Svimning kan ofta inträffa när kroppen kopplar in en skyddande reflex som får oss att falla. Det kan se farligt ut men är egentligen bra för kroppen. Men cirka 10-20 procent av svimningarna beror på hjärtrytmrubbningar och de går snabbare och är därför farligare då man riskerar att skada sig, säger svimningsexperten Artur Fedorowski, överläkare i kardiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och adjungerad professor i kardiolog vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
I sin forskning kartlägger han förekomsten av POTS, postural ortostatiskt takykardisyndrom, och närbesläktade kardiovaskulära rubbningar som drabbar patienter med post-covid för att utveckla nya diagnostiska metoder och identifiera faktorer bakom tillstånden. Ambitionen på sikt är att hitta botande behandling.
I avsnitt 196 av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna berättar han om vad som definierar lågt blodtryck (under 90/60 mmHg), vilka riskerna är (svimningar kan resultera i fallskador) och hur det kan behandlas (livsstilsförändringar eller läkemedel). Hör också mer om vad forskarna vet hittills om POTS, ett tillstånd som främst drabbar kvinnor i fertil ålder och som ökat i förekomst efter covid-19-pandemin.
– Det saknas grundutbildning om detta tillstånd både bland kollegor och allmänheten. Det finns risk att det misstolkas som ångest, depression eller dålig kondition. Men det går att mäta cirkulationsrubbningen och det finns behandling vi kan ge, även om behövs mer forskning för att förstå POTS bättre, säger Artur Fedorowski.
Foto: Cecilia OdlindVad vet vi om postcovid?
Uppåt 150 000 svenskar lever med långvariga allvarliga besvär efter att ha drabbats av covid-19. Vetenskapen saknar ännu en klar bild av förlopp och orsaksmekanismer, men det finns hopp. Hör överläkaren och docenten Judith Bruchfeld berätta om det aktuella kunskapsläget.
Foto: Martin StenmarkPetter Brodin vill förstå immunsystemet
Fungerar ditt immunsystem som det ska? Det är inte så enkelt att svara på som man kan tro. Men professor Petter Brodin försöker förstå mer om saken. Parallellt hoppas han kunna hjälpa hårt drabbade patienter med långtidscovid och andra tillstånd där immunsystemets reglering inte fungerar.
Foto: Jens Magnusson.Tema: Högt blodtryck
Minst 1,8 miljoner svenskar har högt blodtryck, så kallad hypertoni. Men trots att blodtrycksmedicinering räknas som en av de viktigaste livräddande behandlingarna är det många går runt med högt blodtryck utan att veta om det. Det enda sättet att ta reda på hur det ligger till är att få blodtrycket mätt.
Lyssnarfrågan: Går det att förutsäga våldsbenägenhet?
Många våldsverkare har varit i kontakt med psykiatrin eller andra samhällsinstanser innan de begått brott. Finns det forskning som undersöker om det i förväg går att ringa in vem som riskerar att begå våldsbrott? Det undrade en lyssnare av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna.
– Aldrig till hundra procent, säger Jonas Forsman, överläkare och dubbelspecialist i rättspsykiatri och psykiatri.
Han är anknuten forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet och har sedan flera år ett nära samarbete med University of Oxford för utveckling av instrument för skattning av våldsrisk. Genom att väga samman olika faktorer, exempelvis tidigare våldsamhet, missbruk och vissa psykiatriska tillstånd, kan instrumenten uppskatta risknivån. Träffsäkerheten är ofta bättre vid bedömningar på kortare sikt. Samtidigt är området komplext: begreppet ”våld” rymmer allt från hot till grova brott, och långsiktiga prognoser är betydligt svårare att göra.
En viktig poäng är också att de flesta med psykisk sjukdom aldrig är våldsamma. Målet med forskningen är att förbättra bedömningar och i förlängningen kunna förebygga våld, utan att frihetsberöva i onödan.
Hör Jonas Forsman berätta mer om hur den här typen av riskbedömningar går till, vad de faktiskt kan säga – och vad de inte kan säga.
Läs mer om projektet Oxrisk.
Foto: Cecilia OdlindVad säger forskningen om styckmord?
Rättsmedicinaren och forskaren Brita Zilg publicerade för ett par år sen en genomgång som visar att förekomsten av styckmord i Sverige ökar över tid. Samtalet handlar också om rättsmedicin i bredare perspektiv, inte minst om hur synen på ämnet förändrats de senaste 25 åren.
Foto: Hanna MaxstadVem får rättspsykiatrisk vård?
Hur går en rättspsykiatrisk bedömning till? Det vet forskaren och rättspsykiatrikern Katarina Howner. Hör henne även berätta om vad forskningen visar kring vårdtider, behandling och återfallsrisk bland de patienter som döms till vård i stället för fängelse.
Foto: n/aRättspsykiatri
Under 2022 dömdes drygt 350 personer till rättspsykiatrisk vård. Det är ett unikt gränsland mellan rättsväsende och sjukvård där den som är medicinskt färdigbehandlad kan hindras från att skrivas ut. Samtidigt vittnar många patienter om att de mått bra av vården.