Varför är vi så olika? Medicinvetarna #188
Personlighetstester används frekvent i samband med jobbrekryteringar. Men det är en dålig idé, menar professor Bo Melin. Hör honom förklara varför men också berätta om forskningen om hur våra personligheter och kognitiva förmågor påverkar hälsan. Avsnittet publicerades 31 december 2025
Vi människor är väldigt lika varandra om man tittar på våra gener.
– 99,9 procent av vår arvsmassa är identisk. Men de små genetiska skillnaderna oss emellan gör ändå att vi är olika, exempelvis när det gäller kognitiv förmåga och personlighet, säger Bo Melin, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, avdelning för psykologi, vid Karolinska Institutet.
Hans forskning handlar om att studera orsakssambanden mellan kognitiva och emotionella förmågor i förhållande till hälsa och arbetsliv. Han är kritisk till att personlighetstester ökat så mycket i samband med rekryteringar. I avsnitt 188 av KI:s podcast Medicinvetarna berättar han om de tester som är utvecklade för att beskriva människors varierande personligheter, det test som har starkast vetenskapligt stöd kallas för Big Five eller Femfaktor-teorin.
– Men det tittar på normalfördelningen över stora grupper av människor. Resultaten från ett sådan test kan inte säga så mycket om hur det kommer gå för dig jämfört med övriga sökanden till det aktuella jobbet eftersom det påverkas av många olika faktorer. De som sökt till ett visst jobb är ju dessutom redan selekterade och kommer att vara ganska lika varandra redan från början, säger Bo Melin.
Hör honom också berätta om hur hälsa och kognitiv förmåga hänger ihop.
– Kognitionen har stor påverkan på hur det går för oss i livet. Det har varit väldigt svårt att prata om, men jag tror att de som har lite svagare begåvning skulle behöva mera stöd i skolan idag, säger han
Hör hela intervjun i avsnitt 188 av KI:s podcast Medicinvetarna.
Foto: Andreas Andersson#173: Vem kan man lita på?
En rad faktorer påverkar vår tillit till människor i vår omgivning, exempelvis personlighet, tidigare erfarenheter och fördomar. Hör forskaren Philip Pärnamets berätta mer om vad som avgör om vi litar på andra och hur man kan undersöka saken vetenskapligt. Att rasera tillit kan gå fort men vägen till förnyat förtroende kan vara lång, menar han.
Foto: Johanna Sjöblom#150: Vad är medvetandet?
Hjärnan är fullt utvecklad först uppåt trettio års ålder men medvetandet uppstår redan tidigt i fostrets utveckling. Hör barnläkaren och seniora professorn Hugo Lagercrantz berätta om hjärnans utveckling, varför vi behöver ett medvetande och varför barn på ett sätt kan sägas vara med medvetna än vuxna.
Foto: Cecilia Odlind#72: Har du jobbiga känslor?
Psykologen och psykoterapeuten Hanna Sahlin har ägnat många år åt att forska om behandling av borderline personlighetssyndrom och självskadebeteende. Hör henne berätta mer om hur känslor kan stjälpa och hjälpa oss.