Jul på akuten? Medicinvetarna #187
Tidigt på morgonen på torsdagar är trycket oftast som lägst på akutsjukvården, och julafton brukar också vara lugn. Men man väljer ju inte när man blir sjuk och vården behöver planeras utefter hur antalet vårdsökande varierar över dygnet, veckan och året. Hör docent Kristian Ängeby och forskaren Jakob Lederman om hur forskningen kan bidra. Avsnittet publicerades 24 december 2025
På måndagar vid 11-tiden är det oftast som mest kaos på akuten. Men förberedelse behövs även inför lönefredagar, hemvändarkvällar och stora event då alkoholkonsumtionen ökar och ger en annan typ av vårdsökande.
– Julafton är dock ofta oväntat lugn på akuten även om risken för hjärtinfarkt ökar just denna dag, säger Kristian Ängeby, akutläkare och docent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.
Hans forskning handlar om upptäckt och behandling av akuta sjukdomar som exempelvis sepsis och i flera olika projekt undersöker forskargruppen hur man genom att i detalj kartlägga hur antalet vårdsökande varierar kan gå från ”brandsläckning” till att vara mer proaktiv.
Detta forskningsmål delar Kristian Ängeby med Jakob Lederman, ambulanssjuksköterska och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet. Hans forskning handlar om prehospital akutsjukvård (ambulanssjukvård) med fokus på maskininlärning, riskprediktion och patientsäkerhet med ett systemperspektiv.
– Att prioritera vid 112-samtal är en utmaning för larmoperatören som varken ser eller fysiskt kan undersöka patienten. Vi använder bland annat Daniel Kahnemans teorier om snabbt och långsamt tänkande för att minska risken för felbeslut när det är som mest pressat, berättar han.
Hör hela intervjun i avsnitt 187 av KI:s podcast Medicinvetarna.
Foto: Cecilia Odlind#172: Hur hindra hjärtstopp i vården?
Chansen att överleva ett hjärtstopp är mycket högre inom vården än utanför, men ändå dör två av tre som drabbas. Det finns flera skäl till det, bland annat att många drabbade befinner sig i livets slutskede. Hör professor Therese Djärv berätta om hur forskning och bättre rutiner har förbättrat möjligheterna att rädda fler.
Foto: Andreas Andersson#165: Vad är aneurysm?
Ibland uppstår en vidgning av kroppens blodkärl, det kallas aneurysm. Då finns risk att kärlet brister och det krävs ofta akut operation. Professor Anders Franco-Cereceda har forskat om aneurysm i nästan tjugo och berättar vad vi idag vet om sjukdomen.
Foto: Cecilia Odlind#97: Hur påverkar ledarskapet vården?
Om man bara följer medierapporteringen kan man få intrycket att vården ständigt skärs ned och måste spara. Men sett över tid ligger andelen resurser som läggs på vårdsektorn stilla eller ökar. Vi har fått tillgång till allt mer avancerade behandlingar och läkemedel, men de kostar ofta mycket pengar. Pamela Mazzocato forskar om hur sjukvården bäst ska styras och organiseras för att bli så effektiv som möjligt.