Vad hände på Vitön? II Medicinvetarna #200
Hur dog egentligen medlemmarna i Andréexpeditionen år 1897? När läkaren, författaren och forskaranknutna Bea Uusma gästade podcasten Medicinvetarna första gången hade hon redan ägnat 20 år åt mysteriet. Sedan dess har hon tilldelats sitt andra Augustpris för sina böcker om Andréexpeditionen. Hör henne berätta om hur hon med hjälp av modern teknik bland annat arbetat med att tyda svårt skadade dagböcker för att förstå mer. Avsnittet publicerades 17 juni 2026.
Historien om Andrée-expeditionen, som var ett svenskt försök att för första gången nå Nordpolen, innehåller många fakta. Tid och datum när Salomon August Andrée och hans expeditionskamrater Nils Strindberg och Knut Fraenkel lyfte i sin vätgasballong från Spetsbergen 1897 är ett sånt, liksom att deras kvarlevor av en slump upptäcktes på Vitön 33 år senare. Bland föremålen som hittades fanns välbevarade filmrullar och dagböcker, så mycket av deras öde från det att de lämnade den läckande ballongen på packisen fram till att de efter svåra vedermödor nådde fast mark på Vitön är också känt. Gåtan gäller vad som hände sen. Inom bara några dagar var alla tre döda, trots att de hade både mat och utrustning som gjorde dem väl rustade att kunna klara en övervintring i Arktis.
Det har gått runt 30 år sedan Bea Uusma första gången lät sig fascineras av mysteriet. I två böcker, "Expeditionen: Min kärlekshistoria" och "Vitön" har hon skildrat sina många tankar och vedermödor för att komma närmare mysteriet. Hon är anknuten forskare vid enheten för medicinens historia och kulturarv vid Karolinska Institutet. Nu berättar hon för första gången i poddformat om de senaste årens resultat, och misslyckanden, i vad som för en utomstående kan liknas vid en närmast besatt fixering vid att besvara en enda fråga: Vad hände på Vitön?
Bea Uusma medverkade i avsnitt #60 av denna podd betitlad just "Vad hände på vitön".
Foto: Cecilia Odlind#60 Vad hände på Vitön?
Gåtan om vad som hände Andrée-expeditionen har diskuterats sedan medlemmarnas kvarlevor upptäcktes 1930. Ingen har lagt ner mer tid och möda på att besvara frågorna än läkaren och författaren Bea Uusma. I Medicinvetarna berättar hon hur hon just nu försöker tyda Andrées allra sista dagboksanteckningar.
Foto: CollageNyhetsbrevet Medicinvetaren
Medicinvetaren är ett populärvetenskapligt nyhetsbrev som håller dig uppdaterad om all spännande forskning som sker vid Karolinska Institutet. Nytt brev i din mejlbox ungefär varannan vecka.
Lyssnarfrågan: Vad är skillnaden mellan östrogentabletter och plåster?
Förskrivningen av östrogen mot klimakteriebesvär har ökat och det råder brist på de läkemedel som tas via huden. Men kan man inte lika gärna ta tabletter istället? Det undrade en lyssnare.
– Orsaken till att tabletter med östrogen inte är lämpliga för vissa kvinnor är att östrogen som tas i tablettform, och därmed tas upp via tarmen och passerar levern, leder till en ökning av så kallade koagulationsfaktorer som ökar blodet benägenhet att levra sig eller stelna. Dessa ämnen frisätts sedan till blodet och ökar risken för blodpropp, säger Magnus Ingelman-Sundberg, senior professor i molekylär toxikologi och forskningschef för sektionen för farmakogenetik vid Institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.
Han förklarar hur beredningsformen kan påverka effekten av ett läkemedel samt ger fler exempel på faktorer som har betydelse, som njurfunktion, andra mediciner och vad man ätit innan.
Hör hela svaret i lyssnarfrågan av KI:s podcast Medicinvetarna.
Foto: Andreas AnderssonVarför får vi olika effekt av läkemedel?
Det händer ofta att samma läkemedel ger olika bra effekt hos olika individer. Och en del får biverkningar, andra inte. Detta kan bero på exempelvis vilka gener vi har, vad vi ätit till frukost, eller vilka andra läkemedel vi tar. Hör professor Magnus Ingelman Sundberg berätta mer om hur man studerar detta och varför det är viktigt att känna till.