Medicinvetarna: #134: Hur fungerar mRNA-vaccin?

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2023 tilldelades Katalin Karikó och Drew Weissman för deras upptäckter om nukleosidbasmodifieringar. Deras forskning ledde till mRNA-vaccin som begränsade covidpandemin och räddade miljontals liv. Ali Mirazimi är adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet och arbetar även vid Statens veterinärmedicinska anstalt och Folkhälsomyndigheten. I nya avsnittet av Medicinvetarna förklarar han bakgrunden till de prisbelönta upptäckterna. Han berättar också om sitt eget samarbete med en av pristagarna och tar upp för- och nackdelar med just mRNA-vaccin.

- Fördelen med mRNA-vaccin är att du kan producera mycket vaccin snabbt och att det är lätt att ändra i koden så att vaccinet riktar sig mot till exempel nya virusvarianter. Nackdelen är att molekylen är extremt instabil och därför behöver förvaras i -180 grader. Det innebär svårigheter att transportera vaccinet och blir opraktiskt i länder där sådana frysar inte hör till standardutrustningen, säger Ali Mirazimi.        

I sin egen forskning undersöker han sjukdomsmekanismerna bakom virala zoonoser, alltså sjukdomar som sprids från djur via virus, som exempelvis Krim kongoblödarfeber och ebola. Forskargruppen arbetar även med att ta fram antiviral behandling och med att utveckla vaccin mot sars-cov-2 och Krim kongoblödarfeber.